Uppföljningsdagar

Denna artikel är del 4 av 4 i nyhetsbrevsutgåvan 2018 - #4

uppföljningsdag

Varje år anordnar Tjust Behandlingsfamiljer interna uppföljningsdagar. Då träffas kontorspersonalen från våra kontor och gemensamt diskuterar årets behandlingsresultat och blickar framåt – dels utifrån den feedback vi har fått från våra uppdragsgivare och från våra egenkontroller, och dels utifrån våra egna tankar om vart vi vill lägga fokus under året.

Kvaliteten i behandlingsarbetet är centralt för oss och särskilt angeläget är det att kunna visa på individuella resultat av behandlingen. Genom att fånga upp och medvetandegöra våra ungdomarnas utveckling underlättas det löpande behandlingsarbetet. Vårt och ungdomarnas arbete kan riktas mot områden där behoven är störst.

Årets behandlingsresultat visar att vi har en stabil kvalitet övertid och goda resultat.

Läs mer här om vår Kvalitetsrapport 2017 

Forskningsprojekt

Tjust Behandlingsfamiljer har ett pågående forskningsprojekt i samarbete med Linköpings universitet. En av våra psykologer arbetar med en studie med arbetsnamnet ”Effekter av anknytningsbaserad behandling i familjehem”.

I en första delstudie har vi sammanställt resultat av ABAS-skattningarna som gjordes mellan åren 2008 och 2016. Resultaten visar att det finns en signifikant förbättring i de ungas självskattningar (YSR) efter 18 månaders behandling, och att behandlingseffekten är större efter 24 månader i behandling. Resultaten visar störst behandlingseffekt när det gäller emotionella problem. När det gäller behandlingsföräldrarnas skattningar (CBCL) och lärarskattningarna (TRF) framkommer inga signifikanta förbättringar men det finns en tendens till att flickor förbättras men inte pojkar. Enligt behandlingsföräldrarnas och lärarnas skattningar tenderar flickornas beteendeproblem och totala problem minska.

Pilotstudie

Vi har också startat en pilotstudie med syftet att undersöka hur relationsfaktorer påverkar behandlingsutfallet. I denna studie filmar vi samspelssituationer och intervjuar både behandlingsföräldrar och placerade unga. Vi vill bättre förstå hur faktorer som lyhördhet och reflektionsförmåga sammanhänger med förändring av psykiatriska symptom, adaptiva färdigheter i vardagen och självbild.

Under uppföljningsdagarna redogjorde vi både för vårt forskningsprojekt och hur det utvecklas samt återkopplade från några internationella konferenser som personal deltagit vid.

Hur kan vi bli bättre behandlare?

Under uppföljningsdagarna riktade vi också blicken och uppmärksamheten på oss själva och arbetade med temat ”Hur vi kan bli bättre behandlare?” Terapeuter blir inte automatiskt bättre genom praktisk erfarenhet. Det behövs träning.

Video som verktyg kan vara en del i en sådan träning och innebär möjlighet att se sig själv i arbete och få andras feedback på det. Charlotte Lindwall, leg. psykolog, leg. psykoterapeut och handledare på Tjust Behandlingsfamiljer, inledde detta tema med att berätta om egna erfarenheter med att arbeta med video i syfte att blir mer medveten kring sitt eget förhållningssätt i sin behandlande roll. Via grupparbeten diskuterades sedan video som verktyg ur praktiska och känslomässiga aspekter.

Sammantaget kan sägas att ambitionsnivån är hög hos oss och att video som verktyg börjat användas på alla kontor, i olika former och omfattning. Vi konstaterar att det är viktigt att se komplexiteten i det och att det kräver tid och utrymme -  syftet är viktigt och att nöja sig ibland med att filma något enskilt tillfälle då bedömningen görs att det kan vara hjälpsamt för den unges behandlingsprocess.

Utvecklande

Flera andra viktiga områden berördes också under dagarna, exempelvis arbetet med biologiska föräldrar och samarbete med er, våra uppdragsgivare. Uppföljningsdagarna genomsyrades av engagemang, generositet, nyfikenhet och öppenhet, blandat med mycket skratt och viktiga samtal. Våra uppföljningsdagar präglas av en känsla av sammanhang och delaktighet, där det ständigt florerade ett givande och tagande bland oss som deltog.