Internutbildning om barnpsykoterapi

Denna artikel är del 1 av 4 i nyhetsbrevsutgåvan 2015 - #5

Onsdagen den 11 november höll två av psykologerna på Tjust Behandlingsfamiljer, Rikard Kvist och Åsa Sandberg Pfannschmidt, en förmiddagslång föreläsning om barnpsykoterapi för behandlingsföräldrar och kontorspersonal som tillhör Västerviks och Vimmerbys kontor.

Föreläsningen är en del av vår återkommande internutbildning. Barnpsykoterapin som bedrivs på Tjust Behandlingsfamiljer erbjuds de barn som bor hos oss. De är ofta hjälpta av att få använda lek som ett sätt att kommunicera och för att i förlängningen också kunna uppnå ett större välbefinnande.

Skapa nya anknytningsmönster

Inom Tjust Behandlingsfamiljer bedriver vi barnpsykoterapi som liksom övrig behandling vilar på tre övergripande hörnstenar – mentalisering, relationellt synsätt och anknytningsteori. Ett viktigt mål med terapin är att barnet i relation till terapeuten kan få nya erfarenheter av hur det kan vara att tänka och känna tillsammans med en annan person och på så sätt också få möjlighet att skapa nya anknytningsmönster. Precis som den dagliga behandlingen som sker i familjehemmet, är terapin en pusselbit i den helhet som kan hjälpa barnen att hitta rätt i sin utveckling till mer harmoniska vuxna.

Att i kontakt med djur utveckla relationell tillit

Denna artikel är del 2 av 4 i nyhetsbrevsutgåvan 2015 - #5

girl-340769

Den 20 oktober hölls ett seminarium i Västervik av personal inom Tjust Behandlingsfamiljer som utbildats i Vägledande Samspel. Inbjudna var all personal från våra kontor i Västervik och Vimmerby. Ämnet för dagen var om våra placerade barn och ungdomar i kontakt med djur kan träna samspelsförmåga och hitta ordlös bekräftelse; kort sagt via djuren utveckla tillit till en annan individ?

Intressanta slutsatser

Efteråt var det samling för gemensam diskussion. Bland annat lyftes egna upplevelser av hur djur blivit viktiga utifrån att de tycks ordlöst förstå och göra sig tillgängliga för olika känslotillstånd. Föreläsarna tänker att något ömsesidigt gott som kan utspela sig mellan djur och människor är det gemensamma omhändertagande vilket naturligt finns inom djurflockar. Djuren tycks närma sig och stärka den individ som skulle kunna försvaga gruppen. Djur i en flock tycks alltså ”checka av” varandra i syfte att implicit förmedla stöd samt trygghet.

Är inte barnet/ungdomen för skrämt eller för utagerande tycks djur förstå och möta upp behov av trygghet/närhet. Inte helt olikt det vi, explicit och implicit, i behandlingsfamiljerna och i terapi vill överföra till rädda och otrygga barn; vi ser din oro, den skrämmer oss inte, vi är här och du får vara kvar. Vi är tryggare och starkare än du är och vi hjälper dig vidare.

Föreläsarna tackade för sig och djuren som kan ha en nog så betydande roll i utvecklandet av tillit till omsorgspersoner.

Ny personal på kontoret i Norrköping

Denna artikel är del 3 av 4 i nyhetsbrevsutgåvan 2015 - #5

Vi är glada att vår verksamhet i Norrköping fortsätter utvecklas positivt och vi har fortsatt anställa fler duktiga medarbetare. Kontoret är nu bemannat med platschef, behandlingssamordnare och psykolog.

Lona Morad

Lona Morad

Ny platschef är Lona Morad som senast arbetat i utredningsgruppen inom socialtjänsten i Norrköping. Lona är socionom, har tidigare arbetat ca 10 år som socialsekreterare och har erfarenhet från LSS. Hon har flera utbildningar i bagaget, bl.a. MI-,  BBIC- och utbildningar inom Barnsamtal samt Barn som befinner sig i svåra livssituationer. Lona har även gått ledarskapsutbildning nivå 1. Ytterligare ett plus är hennes språkkompetens – förutom svenska och engelska behärskar hon även både arabiska och syrianska i tal och skrift.

Behandlingssamordnare

eva-arud

Eva Arud

Som ny behandlingssamordnare har vi kunnat rekrytera Eva Arud, socionom. Eva har tidigare arbetat med barn och ungdomar i olika konstellationer och kommer senast från en tjänst som enhetschef inom ett privat vårdföretag. På enheten bodde pojkar med funktionsnedsättningar och begåvningshandikapp. Bland Evas tidigare tjänster kan bl.a. nämnas vid Ungdomsgruppen i Motala, som barn- och ungdomskonsulent i Mjölby, vid Resursteamet Ryd-Lambohov och som socialsekreterare på IV-programmet på Mjölby gymnasium. Där undervisade hon även i ämnet Livskunskap och fanns runt eleverna socialt. Eva har många vidareutbildningar, flera med fokus på neuropsykiatriska svårigheter. Under hösten kommer Eva avsluta sin handledareutbildning på högskolan i Jönköping. Hennes drivkraft är att få möjligheten att stötta barn/ungdomar i att få lyckas och utvecklas helt utifrån deras förutsättningar.

Rutinerad medarbetare på ny tjänst

anna-karin-akerman

Anna-Karin Åkerman

Anna-Karin Åkerman som startade upp vårt kontor i Norrköping har nu gått över till att fungera som psykolog vid det samma. Anna-Karin har tidigare arbetat ca sju år som psykolog vid vårt kontor i Västervik och har därmed lång erfarenhet av hur vi jobbar. Anna-Karin delar sin tid i Norrköping med doktorandstudier vid Linköpings universitet. Tanken är att Anna-Karin skall kunna belysa några aspekter av familjehemsvården ur ett psykologiskt perspektiv.

Utbildningsdag kring skattningsformulär ASEBA

Denna artikel är del 4 av 4 i nyhetsbrevsutgåvan 2015 - #5

Den 15 november arrangerade vi en intern utbildningsdag kring psykiatrisk diagnostik för barn och ungdomar med fokus på skattningsformulär ASEBA. Föreläsare Per Gustafsson talade bl.a. om att skattningen kan vara ett stöd för den som fyllt i dem och kan skapa en samsyn mellan olika omsorgsgivare.

Utbildningsdagen var förlagd till Kvarnparken i Mjölby och riktade sig till all vår personal. Som föreläsare hade vi bjudit in Per Gustafsson, professor i barn- och ungdomspsykiatri, leg. läkare och specialist i barn- och ungdomspsykiatri, Med. Dr. vid Linköpings Universitet, leg. psykoterapeut, docent samt biträdande professor vid Linköpings universitet. Han har dessutom arbetat som barnpsykiater på Socialstyrelsen mellan 2009-2012.

Familjeinteraktion

Per Gustafsson disputerade på en avhandling om familjeterapi. Han intresserade sig främst av barnets samspel med sina föräldrar och syskon, det man benämner familjeinteraktion, och hur familjeterapi kan vara ett sätt att påverka barns psykiska och fysiska symptom. Per började föreläsningen med att berätta historiken bakom ASEBA (The Achenbach System of Empirically Based Assessment) som utvecklades i USA utifrån ett frågebatteri på barn och ungdomar som sökte vård- och behandling inom psykiatrin utifrån olika symtom.

Risker med psykiatriska diagnoser

Per var tydlig med att lyfta fram riskerna med psykiatrisk diagnoser utifrån att de kan fokusera på sjukdomar och brister och därmed skapa negativa förväntningar, hindra förståelsen för personen och försvåra för personen att ta itu med sin livssituation. Diagnosen i sig kan verka stigmatiserande. Han lyfte också fram vikten av att se barnet i sitt sammanhang där man både måste titta på barnet som individ, barnets psykomotoriska utveckling, familjen och om det finns någon dysfunktion eller andra belastande familjeförhållanden. Vidare bör man kartlägga ifall det finns rätt förståelse i skolan för barnet och bra stöd för inlärning. Har barnet kamrater och meningsfull fritidssysselsättning och får barnet vara med i ”den goda gemenskapen”?

Möjligheter med ASEBA

Per diskuterade svårigheter i att konstruera valida och reliabla skattningsformulär och olika aspekter som kan påverka utfallet. ASEBA är dock ett sådant instrument som dessutom har använts i många år. Det finns även många studier som har gjorts på instrumentet varav att det finns mycket jämförelsematerial. Detta kan i framtiden vara intressant ifall möjlighet ges att ”djupdyka” och på ett mer forskningsmässigt sätt ta sig an allt material som finns kring ASEBA på de barn och ungdomar som har varit inskrivna på Tjust Behandlingsfamiljer.

Samsyn och likartat stöd

De stora fördelarna som Per lyfter fram när det gäller ASEBA är att skattningen kan vara ett stöd för den som har fyllt i dem, genom att personen får en bild av sina egna eller någon annans situation. Framför allt är det en möjlighet att skapa en samsyn mellan olika omsorgsgivare att stötta omsorgstagaren med ett likartat stöd. Genom att kunna samtala kring de skillnader som finns mellan omsorgstagarens egna skattningar i förhållande till andra som har skattat individen kan man fånga in viktiga områden att arbeta med samt att man på så sätt kan förhindra att ett fortsatt negativt förlopp fortsätter. Framför allt stärker det kvalitén i arbetet då man kan följa processen och förändringar över tid.

Intressanta diskussioner avslutade föreläsningen

I slutet av dagen gick Per igenom med deltagarna två ärenden där man vid två olika tillfällen fyllt i ASEBA-formulär, både av den unge själv, behandlingsförälder och skola. Detta gav material till intressanta och engagerade diskussioner.