Utbildning i MBT och MBT-A på Norrköpingskontoret

Denna artikel är del 1 av 3 i nyhetsbrevsutgåvan 2016 - #5

mbt-mbtaMBT, Mentaliseringsbaserad terapi, är en metod som teoretiskt grundar sig på anknytningsteori och den forskning som finns inom det fältet. Utifrån anknytningsteori har flera forskare föreslagit att förmågan till relation är starkt förknippat med hur väl en person kan reflektera kring sina egna och andras inre tillstånd. Mentalisering kan beskrivas som förmågan att se sig själv utifrån och andra inifrån. MBT är en evidensbaserad metod med gott stöd både för patienter med Borderline och i arbete med ungdomar. MBT-A är namnet på metoden som riktar sig specifikt till ungdomar. Arbetet med ungdomar kräver dock mer forskning då enbart fåtal studier ännu är utförda.

Mentaliseringsförmåga

För att kunna gemensamt applicera detta i arbetet med familjerna i vår verksamhet har nu de flesta av kontorspersonalen i Norrköping gått MBT-utbildning på Karolinska vilket ger oss en gemensam ram för vårt teamarbete liksom arbetet med familjerna och barnen. Termerna blir högst levande på kontoret och en hjälp till god kommunikation. Innehållet i utbildningen på Karolinska har i stort upplevts som mycket relevant och positivt utifrån att de ungdomar vi arbetar med oftast upplevt anknytningstrauman och därmed har svårt för att mentalisera. De påverkar även oss och familjerna utifrån denna brist vilket gör vår egen mentaliseringsförmåga särskilt viktig.

MBT-A

Vår psykolog Miriam Fohlin har även genomgått en kurs vid Anna Freud Center i London, hållen av några av grundarna till MBT. Till skillnad mot kursen vid Karolinska riktar sig denna direkt mot arbete med unga (MBT-A) och det finns inget krav på specifik diagnos. I behandlingen krävs inte gruppdeltagande, istället är rekommendationen att den unges familj involveras genom MBT-f, parallellt med individualterapi. Det ligger ett mindre fokus på psykoedukation som istället rekommenderas ges individuellt snarare än i gruppformat som för vuxna. För vissa grupper deltar dock ungdomar även i grupp, t.ex. om de är inlagda på sluten avdelning.

Skräddarsydda insatser

Det finns därmed betydande skillnader i vad som rekommenderas för ungdomar och vad som rekommenderas för vuxna, som inte tas upp i utbildningen på Karolinska. Att ha tillgång till både klassisk MBT och MBT-A gör att vi kan skräddarsy framtida insatser riktade till familjer och ungdomar utifrån deras specifika behov. Eftersom MBT är en metod som ursprungligen är framtagen för arbete med personer med Borderline-diagnos är det troligt att vi behöver göra anpassningar som mer påminner om MBT-A eller en kombination av de båda.

Intern utbildning i värdegrund

Denna artikel är del 2 av 3 i nyhetsbrevsutgåvan 2016 - #5

intern-utbildning-vardegrundVår VD Fredrik Lindwall och vice VD samt metodansvarig leg. psykolog/leg. psykoterapeut Charlotte Lindwall har ansvarat för en utbildningsdag kring företagets värdegrund. Det är en återkommande aktivitet som hålls löpande på alla våra kontor med nyanställd personal, då det är betydelsefullt att all personal integrerar vår värdegrund i arbetet.

Denna gång var det dags för vårt Norrköpingskontor. Utbildningsdagen består av gemensamma gruppuppgifter, rollspel och diskussioner. Den gemensamma värdegrunden återkommer vi till på olika sätt och återspeglas i vårt arbetssätt och i våra internutbildningar. Dagen inleddes med information om Tjust Behandlingsfamiljers historia och framväxt, från att från slutet av 90-talet varit ett utredningshem för barn och familjer, till Tjust Behandlingsfamiljers start 2004.

FNs barnkonvention

Så snart man gör något som på något sätt berör barn, ska man tänka efter vad som är bäst för det enskilda barnet. Och då är det viktigt att ta reda på vad barn själva tänker och tycker. Barnets bästa och barns rätt till inflytande är två av de fyra grundprinciperna som genomsyrar hela Barnkonventionen. De andra två grundprinciperna handlar om att inget barn får diskrimineras och att varje barn har rätt till liv och utveckling.

Vägledande samspel (ICDP)

ICDP är ett grundförhållningsätt i vår verksamhet, att se barn som subjekt med egen kompetens. Att unga ger uttryck för egna avsikter, känslor och önskningar är viktigt för oss och ligger helt i enlighet med den syn på barn som utgör grunden för FNs konvention om barnets rättigheter. Att arbeta utifrån Vägledande samspel (ICDP) är att i många hänseenden arbeta för att förverkliga Barnkonventionen.

Relationellt perspektiv

Vi anser att det är av stor vikt när vi arbetar med barn och ungdomar som har stora svårigheter i att relatera och samspela, att vi kan öka vår förmåga och uppmärksamma vad det är som händer mellan oss i samtalet/vardagen. För det mesta går vi människor i otakt med varandra känslomässigt. Och tur är det, annars skulle vi aldrig komma vidare. Konsten är att upptäcka när det skaver och att kunna påtala/påvisa detta. Det är i relationer vi lever. Då måste vi ta relationer på allvar och utveckla vår förmåga att vara närvarande i relationer. Därför arbetar Tjust Behandlingsfamiljer utifrån ett psykodynamisk relationellt perspektiv där vi hela tiden försöker utveckla vår sensitiviseringsförmåga. Det är när vi blir alltmer trygga i oss själva och medvetna om vårt förhållningssätt där vi kan ta del av varandras perspektiv på hur vi uppfattar vår relation, som kontakten upplevs som mer äkta. Det är då nya erfarenheter hos både den unge och oss själva i att relatera uppstår.

Mentalisering

Då vår verksamhet arbetar med ungdomar som har stora anknytningssvårigheter, där både de unga och vi som finns runt dem kan hamna i svåra känslomässiga processer, så har vi bedömt att lära sig och praktisera mentalisering vore hjälpsamt. Att kunna hjälpa både den unge men även sina medarbetare till att mentalisera ökar förståelsen för både sig själv och andra. Detta har resulterat i att vi idag upplever en betydligt mer ödmjukhet inför den unges men även våra medarbetares agerande, känslor och tankar. Vi har också sett att tendensen till att någon sitter med ”svarte Petter”, d.v.s. att någon blir ”syndabock” när det uppstår svårigheter i behandlingsprocessen, har minskat betydligt. Vi tror också på att arbeta medvetet med mentalisering i hela verksamheten, i alla mötesforum och tillsammans med våra uppdragsgivare förebygger sammanbrott hos den unge.

Att all personal får utbildning (internt och externt) inom mentalisering, gör att vi får ett gemensamt vokabulär för att kunna prata om det svårfångade behandlingsarbetet. Vi anser att mentaliseringsteorin är en god teoribildning att förstå och kommunicera runt den unge som väl väver samman andra sätt som vi redan använder som, t ex Vägledande samspel (ICDP).

Delaktighet

Att ungdomarna behandlas med samma respekt som vi själva känns ju självklart. Då är det viktigt att vi vuxna försöker tolka den unges meningsskapande utifrån deras sätt att uttrycka sig och agera. Att vara delaktig innebär mer än att bara bli tillfrågad om vad man tycker. Att vara delaktig i detta sammanhang innebär att man både i ord och handling är en del av arbetet som sker för att uppnå målen i genomförandeplanen.

KASAM – känslan av sammanhang och mening

Begreppet KASAM omfattar tre delkomponenter.
1) En grundläggande upplevelse av att de saker som sker i och utanför individen är förutsägbara, begripliga och strukturerade (begriplighet).
2) Att de resurser dessa skeenden kräver finns tillgängliga (hanterbarhet).
3) Att livets utmaningar är värda att investera sitt engagemang i (meningsfullhet).
Vårt arbete med de unga berör alla dessa områden och för en framgångsrik behandling är det vår uppfattning att alla bitar måste komma på plats.

En trygg bas (Ainsworth 71 och Schofield 08)

För att skapa möjlighet för de unga att växa och utvecklas genom att reparera tidigare erfarenheter och skaffa nya anknytningspersoner är det av betydelse att behandlingsfamiljen kan utgöra en trygg bas. Begreppet består av följande delar:

  • Tillgänglighet (att familjen hjälper den unge känna tillit).
  • Lyhördhet (att den unge får hjälp att hantera sina känslor och sitt beteende, mentalisering).
  • Acceptans (att den unge får hjälp att bygga upp en positiv självkänsla).
  • Samarbete (att den unge får hjälp att känna sig effektiv).
  • Familjemedlemskap (att hjälpa den unge att känna att hon/han hör till)

Genom våra olika handlednings- och vägledningsforum kan vi tillsammans hjälpas åt att fundera över det som sker i vardagen och hur vi tillsammans skall kunna bidra till att behandlingsfamiljerna kan skapa en trygg bas för de unga.

IEDTA 2016 Conference

Denna artikel är del 3 av 3 i nyhetsbrevsutgåvan 2016 - #5

psykoterapikonferens- en kort rapport från en psykoterapikonferens

I Amsterdam hölls 3-5 november en internationell psykoterapikonferens. Det var föreningen för affektfokuserade psykoterapiformer som hade konferens, International Experiental Dynamic Therapy Association (IEDTA). Rubriken för konferensen var denna gång ”Overcoming treatment resistant depression – the power of emotion”.

På Tjust Behandlingsfamiljer erbjuder vi alla barn och ungdomar, där vi bedömt det som rätt behandlingsinsats, individualpsykoterapi, varför vi ser det som viktigt att följa utvecklingen och forskningen även inom psykoterapiområdet. Vid vår senaste uppföljning framkom att 80% av de barn och unga som är placerade inom vår verksamhet går i psykoterapi, en siffra vi är stolta över med tanke på att många av våra ungdomar har svårt att våga sig in i en sådan kontakt över huvud taget.

Världsledande forskare och psykoterapeuter

Olika psykoterapiformer presenterades vid konferensen och framför allt visade flera världsledande forskare och psykoterapeuter upp sig och sina klienter på autentiska filmer från psykoterapirummet, vilket upplevdes väldigt generöst och lärorikt. Det gemensamma var att alla metoderna fokuserar på känslor och affekter, och vikten av att känslorna upplevs och bearbetas tillsammans med terapeuten i terapirummet. De flesta inslagen handlade om psykoterapi med vuxna, men även barnpsykoterapi och familjeterapi presenterades. ¨

Basbehov

Under konferensen informerade också organisationen Monene om ett hjälpprojekt för gatubarn i Kinshasa. IEDTA:s president, Kristin Osborn, påminde oss deltagare om att grunden för psykisk utveckling och välmående är trygghet, omsorg och kärlek, och att basbehov inte enbart handlar om mat och tak över huvudet, utan att vi också har emotionella behov som måste tillgodoses.

Anna-Karin Åkerman
Leg.psykolog, leg.psykoterapeut
Handledare och lärare i psykoterapi
Doktorand i klinisk psykologi vid IBL, Linköpings universitet