2014 års kvalitetsredovisning börjar bli klar

Denna artikel är del 1 av 4 i nyhetsbrevsutgåvan Våren 2015

Varje år sammanställer vi i vår Kvalitetsredovisning hur det går för våra placerade barn och ungdomar. Den baseras på de årliga uppföljningar vi gör med olika bedömningsinstrument. Vi tittar på skolresultat, samanbrottsfrekvens och den individuella upplevelsen av placeringen hos de placerande handläggarna.

Här har vi sammanställt ett litet axplock ur det kommande dokumentet.

Sammanbrott

Sammanbrottsfrekvens 14%. Om vi tittar på alla barn som är och har varit placerade sedan 2004 och hur många sammanbrott vi har haft så motsvarar sammanbrotten 14%. Det tycker vi är ett mycket bra resultat med tanke på att de flesta av våra placeringar har ett flertal sammanbrott vid tidigare placeringar. Under 2014 hade vi tre sammanbrott.

I ett fall avvek den placerade utomlands till sina föräldrar och placeringen upphörde i förtid. I två fall ledde eskalerat psykiskt dåligt mående till ökat utagerande som till slut ledde till en ohållbar situation i respektive fall. I båda dessa sammanbrott lyckades vi skapa tid tillsammans med uppdragsgivaren så att det gick att göra en ny planering inför nästa placering med högre omhändertagandenivå.

Uppföljning

Testet “Jag tycker jag är”avser att mäta barns självvärdering, som förväntas ha ett positivt samband med barns psykiska hälsa. Hos de ungdomar som avslutat sin behandling hos oss kan vi här se att;

  • Självbilden har utvecklats positivt med 50%

Becks ungdomskalor mäter upplevd Ångest, Depression, Ilska, Normbrytande beteende och Självbild. Hos de ungdomar som avslutat sin behandling hos oss kan vi se att;

  • Normbrytande beteende minskar med 47%
  • Depression minskar med 29%
  • Ilska minskar med 16%
  • Ångest minskar med 3%
  • Självbilden ökar med 18%

Kvalitetsindex

Med hjälp av SSIL – För vård och omsorgs kvalitetsindex intervjuas handläggare som har eller har haft något barn eller ungdom hos oss de senast 12 månaderna. Vi får här information via kommentarer och bedömning om hur ni som kunder upplever vårt arbete. Vid den senaste mätningen under hösten och vintern 2014 fick vi ett genomsnittligt värde på 8,3 av 10 möjliga. Alla intervjuade behandlingshem och organisationer har ett snitt på 8,0. Vi är glada att ni som handläggare tar er tid att svara på frågorna då det ger oss värdefull information om hur vi kan utveckla vårt arbete.

Stort intresse att bli behandlingsfamilj

Denna artikel är del 2 av 4 i nyhetsbrevsutgåvan Våren 2015

familj_72dpiVi är mycket glada över alla samtal och kontakter från familjer som visar intresse av att börja arbeta som behandlingsfamilj (familjehem) hos oss. Under 2014 och början av 2015 har vi tagit emot flertalet intresseanmälningar från familjer som vill göra skillnad i en ung människas liv. Intresseanmälningar kommer både från erfarna familjer som tidigare arbetat som familjehem men även från familjer utan lika stor erfarenhet.

Det är glädjande att det finns så många familjer och människor i samhället som ser och känner att de har möjlighet och vill öppna sina hem och sin familj för en annan människa i behov. Det är entuiasmerande att många av dessa väljer att höra av sig till oss på Tjust Behandlingsfamiljer. För de intresserade sker fortlöpande informationsträffar och vi genomför alltid ett första besök.

Nyanställningar

Under 2014 har flera nyanställningar av behandlingsfamiljer gjorts inom alla våra kontor (Västervik, Vimmerby, Norrköping och Jönköping). Samtliga nyanställda genomgår grundutbildning i ICDP Vägledande samspel (International Child Development Program) samt en gedigen familjehemsutbildning (Ett hem att växa i, Socialstyrelsen). I takt med ett ökat intresse samt med nyutveckling av kontor ställer det högre krav på verksamheten att utvecklas i sin internutbildning. Det är en utmaning vi tar oss an med glädje!

Tjust Behandlingsfamiljer vill som arbetsgivare åt behandlingsfamiljer skapa de bästa förutsättningarna för dem att erbjuda en trygg bas för en ung människa. En bas som skapar förutsättningar för att kunna växa och utvecklas i en stabil och trygg relationell kontext där det ges utrymme för reflektion och gemenskap. Tjust Behandlingsfamiljers arbetar i team med behandlingssamordnare, psykolog och behandlingsfamilj – det gör att är att vi tillsammans kan vara starka, uthålliga och bärande. Tillsammans med våra uppdragsgivare kan vi göra skillnad!

Implementering av MBT (Mentaliseringsbaserad Terapi) i verksamheten

Denna artikel är del 3 av 4 i nyhetsbrevsutgåvan Våren 2015

Mentaliseringsbaserad terapi är från början en terapiform och ett behandlingsprogram som är utformat för svåra patienter, patienter med borderline personlighetsstörning. Eftersom man genom upprepade och välgjorda studier har kunnat visa att behandlingen är verksam har MBT även börjat användas på andra patientgrupper och i andra sammanhang.

MBT är en s.k. evidensbaserad metod där positiva effekter av behandlingen visat hålla i sig även över tid.Tjust Behandlingsfamiljer har som ambition att alla resurspersoner, behandlingssamordnare, psykologer och platschefer ska genomgå utbildning via Karolinska Institutet i MBT (Mentaliseringsbaserad Terapi), 7,5 högskolepoäng. Det är nu 12 av 19 anställda som har genomfört utbildningen.

MBT i verksamheten

Tjust Behandlingsfamiljer har internt börjat utbilda i MBT där våra behandlingsfamiljer får delta i föreläsningar samt göra olika gruppövningar/rollspel för att få möjlighet att både intellektuellt och känslomässigt integrera teorin.

Tjust Behandlingsfamiljer påbörjade implementeringen under 2013 med kontinuerliga interna föreläsningsdagar. Målet var att få med teorin och vissa begrepp när behandlingsfamiljerna har grupphandledning.

I samband med personalmöten har vi använt oss av rollspel och olika övningar och all personal har läst Mentaliseringboken skriven av Per Wallroth. På efterföljande personalmöte har boken diskuterats i smågrupper. Vi har även infört att alla mötesforum som teamkonferenser, psykolog-behandlarsamordnarträffar, behandlingskonferenser, socialtjänstmöten, samt metod- och ledningsgruppsmöten, avslutas med att försöka mentalisera kring mötet.

Ny satsning

Utifrån våra erfarenheter med de barn och ungdomar vi arbetar med, flertalet med en grav anknytningsproblematik och många traumatiserade, kan vi se att många av dem har bristande mentaliseringsförmåga. Det är viktigt att arbeta för att utveckla ungdomarnas förmåga till mentalisering då det är ett sätt att förbättra deras relationsförmåga och en förutsättning för att kunna klara sig vidare i livet.

Sedan lång tid har Tjust Behandlingsfamiljer arbetat med Vägledande Samspel och har ett utvecklat teamarbete kring varje barn/ungdom. Under våren 2015 skall en behandlings-samordnare tillsammans med vår chefspsykolog och metodutvecklare starta upp en psykoedukativ del (i mentalisering) för en grupp ungdomar. Hösten 2015 ska en utvärdering göras. Detta innebär goda förutsättningar för att utveckla vårt arbete ytterligare kring mentalisering i behandlingsarbetet.

Besök från VoB Syd

Denna artikel är del 4 av 4 i nyhetsbrevsutgåvan Våren 2015

Vi på Tjust Behandlingsfamiljer ser positivt på samarbete och transparens. Det var därför självklart att ta emot och dela med oss av våra erfarenheter till en delegation från VoB Syd. VoB Syd är ett offentligägt företag som tillhandahåller tjänster inom socialtjänstens område. Ägare är kommunalförbundet VoB Kronoberg och Kommunförbundet Skåne och därigenom indirekt samtliga kommuner i Kronoberg och Skåne.

Besökarna representerades av Jennie Björkhagen, Verksamhetsutvecklare på VoB Syd och Ann Marie Esbersson, Föreståndare på Familjehuset i Hörby. De har fått i uppdrag att utreda frågan om ensamplacerade barn (barn i åldern 9-12 år) där utagerande beteende är ett dominerande inslag i problematik. I deras uppdrag ingår även att undersöka möjligheten att samverka med andra vårdgivare. Deras utredning skall belysa vad som krävs för att uppnå en tillfredsställande nivå avseende kvalité, behandlingsresultat, arbetsmiljö och ekonomi.

Målgrupp

Vi är glada att VoB Syd tänkte på oss i detta sammanhang. Vi hade en givande eftermiddag med utbyte av tankar och idéer kring dessa barn. Vi var överens om att det är en svår målgrupp och att den utagerande problematiken i denna ålder kan ta sig väldiga proportioner.
Våra gemensamma erfarenheter säger att det är svårt att få till bra behandling i HVB-miljö för denna målgrupp. Det kan samtidigt vara svårt även i andra miljöer när utagerandet eskalerar.

Viktiga framgångsfaktorer
Tillsammans lyfte vi fram det som vi ser som viktiga framgångsfaktorer – bra samarbete med uppdragsgivaren kring de biologiska föräldrarna och kontakten mellan dem och barnen. Vidare att familjehemmen har tillgång till kvalificerad handledning och ingår i ett bärande system med avlastning och dygnet-runt beredskap, samt att barnen har en egen barnpsykoterapetisk kontakt för att kunna bearbeta sina inre trauma på olika arenor.
Detta ser vi som nyckelfaktorer i arbetet med dessa barn och vi strävar alltid efter att få detta på plats omgående vid ett sådant här uppdrag.

Vi önskar Jennie och Ann Marie lycka till med sitt vidare arbete kring utredningsuppdraget.