Tjust Behandlingsfamiljer välkomnar förväntad ny lagstiftning om familjehemsvård

Denna artikel är del 1 av 4 i nyhetsbrevsutgåvan Våren/Sommaren 2015

Regeringen har utsett Håkan Ceder till utredare av översyn av bestämmelserna i Lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU) samt analysera behovet av förändringar och förtydliganden av regelverket. Regeringen väntas lämna en proposition till riksdagen i september/oktober med lagändringar och vi på Tjust Behandlingsfamiljer är väl förberedda inför förändringarna som väntas komma.

Utredningens delbetänkande ”Boende utanför det egna hemmet – placeringsformer för barn och unga” innehåller förslag kring nya behandlingsformer för barn och unga. Under resans gång har det blivit allt fler som tycker det är positivt med en förändrad lagstiftning där familjehemsvården är tillståndspliktig i vissa delar. De flesta företrädare för olika aktörer inom familjehemsvården tror därför att detta kommer bli verklighet i och med propositionen. Detta skulle på ett markant sätt stärka kvalitén och säkerheten för den enskilda individen som är placerad inom familjehemsvård. Genom en ökad tillsyn förbättras kvalitén över tid och insynen ökar i de olika aktörernas arbetssätt och metoder vilket kommer gynna utvecklingen över tid.

Förslag till förändringar i Socialtjänstlagen

Utredningen föreslår förändringar i Socialtjänstlagen 6 kap. Vård utanför det egna hemmet. Den tidigare skrivningen om HVB-hem och familjehem kompletteras med fler alternativ.

Den tidigare skrivningen lyder:
Socialnämnden skall sörja för att den som behöver vårdas eller bo i ett annat hem än det egna tas emot i ett familjehem eller i ett hem för vård eller boende.”

Utredningen föreslår en ny skrivning i socialtjänstlagen som lyder:

”Barn får beredas vård i
1. ett familjehem,
2. ett hem för omvårdnad och behandling,
3. ett boende för stöd och tillsyn,
eller
4. en behandlingsverksamhet med familjeboende.

Barn kan även tillfälligt beredas vård i ett jourhem eller hos en anhörig eller annan närstående till barnet”.

Punkt 2 till 4 föreslås kräva ett tillstånd från IVO för att för sin verksamhet.

Tjust Behandlingsfamiljer väl förberedda

Tjust Behandlingsfamiljer tillhör dem som välkomnar en sådan utveckling. Vi har länge drivit frågan att den typ av familjehemsvård som är kraftigt förstärkt och vänder sig till barn och ungdom skall vara tillståndspliktig och underställd tillsyn från tillsynsmyndigheten. En sådan placering och det arbete som bedrivs av oss och kollegorna i andra verksamheter innebär ett omfattande och betydande ingrepp i den enskildes liv, vilket enligt lagstiftaren är grund för att en verksamhet skall vara tillståndspliktig.

Det mesta talar nu för att detta blir verklighet till hösten och det tycker vi på Tjust Behandlingsfamiljer känns väldigt bra. Vi har länge arbetat på detta sätt då vi har ett HVB-tillstånd för en del av verksamheten vilket gör att vi står väl rustade inför förväntade förändringar.

Tjust Behandlingsfamiljer satsar på forskning

Denna artikel är del 2 av 4 i nyhetsbrevsutgåvan Våren/Sommaren 2015

Peter_2010Vår nuvarande platschef på kontoret i Norrköping, leg. psykolog/leg. psykoterapeut Anna-Karin Åkerman, kommer till hösten påbörja en doktorandtjänst till 50%. Vi samarbetar med Linköpings universitet kring tjänsten och Anna-Karins handledare och forskning kommer att stöttas av personal från universitetet. Området för doktorsarbetet är inte helt avgränsat ännu men det kommer att handla om olika aspekter av familjehemsvård. Vi tycker att mer forskning på området behövs och gläder oss att kunna bidra på detta sätt.

Anna-Karin kommer att som psykolog fortsätta på 50% på vårt kontor i Norrköping. Hon har tidigare under lång tid arbetat som psykolog vid vårt kontor i Västervik. Därför känns det mycket bra att via Anna-Karin kunna implementera vårt sätt att arbeta som psykolog i verksamheten i Norrköping.

Vi kommer återkomma till Anna-Karin och hennes forskning framöver och hoppas kunna presentera intressanta artiklar och dylikt allt eftersom arbetet fortskrider.
I samband med Anna-Karins förändrade tjänst söker vi en ny platschef till vårt kontor i Norrköping.

Seminarie för anställda i ICDP/Vägledande samspel med tema kring grundaffekter

Denna artikel är del 3 av 4 i nyhetsbrevsutgåvan Våren/Sommaren 2015

ICDP – International Child Development Programme (också kallat Vägledande samspel) är ett enkelt, samhällsorienterat program vars målsättning är att stödja och främja psykosocial omsorgskompetens hos personer som ansvarar för barns omsorg. Hos Tjust Behandlingsfamiljer utbildas all anställd personal i Vägledande samspel för att främja förmågan till att reflektera och samspela med barn utifrån barnets egna behov. Vägledande samspel kan också erbjudas till biologiska föräldrar.

De olika grundaffekterna

Varje termin hålls seminarium i Vägledande samspel för all anställd personal hos Tjust Behandlingsfamiljer. Seminarierna anordnas av anställda behandlingsfamiljer, samordnare samt psykologer som gått utbildning i Vägledande samspel. Den 23 april hölls en halvdags seminarium med fokus på grundaffekter.

En kort teoretisk bakgrund kring de olika grundaffekterna gavs, där affekternas betydelse för vår överlevnad framhölls. Genom grundaffekterna Glädje, Intresse, Rädsla, Ledsenhet, Ilska, Skam, Avsmak, Avsky och Förvåning förmedlar det lilla barnet sina behov för att genom vuxna tillfredsställa sina behov. Genom att bekräfta barnets positiva grundaffekter (glädje och intresse) hjälper vi barnet till en ökad förmåga och upplevelse till just dessa känslor liksom vi genom bekräftelse av de negativa grundaffekterna (rädsla, ledsenhet, ilska, skam, avsmak och avsky) hjälper barnet att minska den negativa upplevelsen. Den sista grundaffekten, förvåning, räknas i ett första skede varken som positiv eller negativ utan avgörs helt av vilken känsla som är efterkommande. Förvåning kan med andra ord vara både positiv och negativ.

Övningar och gruppdiskussioner

I arbetet under dagen arbetade de inbjudna med både sina egna känslor och affekter, och med upplevelsen av våra placerade barns affekter. I den inledande delen av dagen fick var och en välja en bild som de tyckte speglade känslan de kom till seminariet med. I mindre grupper fick de sedan presentera sin bild och känslan den stod för samtidigt som övriga deltagare i gruppen fick berätta vad de själva tolkar in för känsla i bilden.

Resterande tid av dagen ägnades åt att i smågrupper diskutera fritt kring grundaffekter med följande frågor att ta stöd ifrån:

  • Vilken/vilka grundaffekter är dominanta hos ditt barn i vardagen?
  • Hur uttrycker barnet känslan?
  • Hur bemöter ni barnet i känslan?
  • Vad kan känslan stå för/komma ifrån?
  • Vad händer med dig när barnet visar känslan? Vad väcker den hos dig?

Genom arbetet under dagen ville vi förmedla att vi alla tolkar, upplever och känner olika trots att vi befinner oss i samma kontext, beroende på att känslorna utvecklas under olika förutsättningar. Vi ville genom gruppdiskussioner som kopplades till vår vardag tillsammans med barnen, hjälpas åt att lyfta blicken ovanför den praktiska vardagen till en förståelse för vad våra barns känslouttryck står för och var de kommer ifrån men också hur vi själva påverkas. Och viktigast av allt – hur vi bemöter, bekräftar och tonar in våra barns känslor spelar en avgörande roll för hur de i framtiden själva kan använda sina egna, och läsa av andras, känslouttryck.

Föreläsning för personal om barnpsykoterapi

Denna artikel är del 4 av 4 i nyhetsbrevsutgåvan Våren/Sommaren 2015

_MG_3366_72dpiI början av maj föreläste leg. psykolog/psykoterapeut Charlotte Lindwall för all personal på Tjust Behandlingsfamiljers Jönköpingskontor. Även de anställda på kontoret i Norrköping var inbjudna. Föreläsningen handlade om ”Vad är barnpsykoterapi?!”

I barnpsykoterapi möter man barn mellan ca fem och tio år där det i denna terapiform blir lättare att möta barnet på dess premisser. Leken kan göra barnet till expert. Barnet leker för lekens egen skull (d.v.s. målet ligger i själva aktiviteten) och den bygger på barnets subjektiva verklighetsuppfattning. Lek är också en skapande verksamhet där barnet kan bolla med sin fantasi och därmed laborera med verkligheten. Den gör så att barnet får en möjlighet att ta ett steg tillbaka och betrakta fenomen utifrån. Leken uppmuntrar även till barnets sociala förståelse genom att prova olika roller. Sist men inte minst så hänger leken ihop med utvecklingen av mentaliseringsförmågan. I leken är det lättare att balansera inre tillstånd som kan avspegla sig i det yttre mer som om verklighet. Ifall leken blir för verklig, kan den upplevas farlig, vilket gör det viktigt för psykoterapeuten att tydliggöra att det är på lek. Psykoterapeutens uppgift blir då att hjälpa barnet att skilja på fantasi och verklighet.

Stöd

De barnen som psykologerna/psykoterapeuterna i Tjust Behandlingsfamiljers verksamhet träffar är barn med allvarligastörningar i utvecklingen med många skiftande och/eller svåra symtom. Detta föranleder ofta till en låg vardaglig funktionsnivå, kanske både i hemmet och i skolan, vilket ofta blir ett stort lidande för barnet och dess närmaste omgivning. Barnen är ofta traumatiserade och har växt upp med anknytningstrauma och omsorgssvikt. Detta innebär att Tjust Behandlingsfamiljers behandlingsföräldrar behöver mycket stöd, hjälp, vägledning och utrymme för att få möjlighet att tillsammans med någon annan reflektera kring vad som sker mellan sig och barnet. Föreläsningen tog upp att man som förälder och i det här fallet behandlingsförälder alltid bär på skuldkänslor, vilka är viktiga att undersöka tillsammans med sin behandlingssamordnare. Behandlingsföräldrarnas introspektiva arbete är alltså ett villkor för att barnet skall kunna påbörja ett psykoterapeutiskt arbete på Tjust Behandlingsfamiljer.

Lämpliga nivåer för interaktion

Föreläsningen tog upp hur man som psykoterapeut kommunicerar med barn som har grava anknytnings- och intoningssvårigheter. Det är viktigt att som psykoterapeut tänka på att inte bli för varm, för intensiv eller påträngande i kontakten eftersom det hos dessa barn kan väcka en stark ångest/panik. Det gäller som psykoterapeut att hitta lämpliga nivåer för interaktion, eftersom barn med grava interaktionssvårigheter, ”förtjänar” en terapeut som hjälper barnet att stanna kvar i ett möte. Detta är en stor utmaning för terapeuten.

Utveckling

Viktiga ingredienser för att en positiv förändring skall ske hos barnet är att terapeuten träffar barnet regelbundet, att hen är konsekvent i sitt beteende och kan sätta vissa gränser men härbärgera, tona in och ta emot det som barnet säger och känner. Detta kontrasterar ofta till barnets tidigare erfarenheter. När dessa nya relationserfarenheter börjar etableras så sker det också en utveckling i interaktionen/samspelet mellan barnet och terapeuten. Helt plötsligt kan man tillsammans med barnet börja tänka om vissa skeenden/händelser och känslor och dessutom kan dessa resultera i flera motstridiga tankar och känslor utan att det väcker oro hos barnet. Terapibarnet börjar också hos terapeuten upplevas som att hen alltmer kan vara ensam med sig själv i närvaro av en annan, d.v.s. terapeuten upplever att den inte behöver ha terapibarnet i sitt mind hela tiden.

Föreläsningen avslutades med en fallbeskrivning av en barnpsykoterapi som pågick under 2,5 års tid. Under föreläsningen uppstod det mycket tankar, frågor och reflektioner hos lyssnarna vilket alltid är uppskattat.