Utifrån barnets eller ungdomens behov formas ett fungerande liv där nya möjligheter växer fram.
Samspel och relationer
Barnets förmåga till relationer, samspel och anknytningar har en central roll i behandlingen.
Behandlingsfamiljen
Behandlingsfamiljen är basen och står för kontinuitet och trygghet i vardagen.
Trygg vardag
Ett tryggt vardagsliv, med stabila och nära relationer i behandlingsfamiljens egen hemmiljö
När barnet trivs i sitt sammanhang…
…blir världen begriplig, hanterbar och meningsfull.
Att bo och få omsorg hos Tjust behandlingsfamiljer är att leva ett tryggt vardagsliv, med stabila och nära relationer i behandlingsfamiljens egen hemmiljö. Familjen utgör basen i vardagen. För professionell vård, vägledning och stöttning finns ett arbetslag bestående av psykologer/psykoterapeuter, socialpedagoger, socionomer och läkare. Alla finns i behandlingsfamiljens närhet. Utifrån barnets eller ungdomens behov formas ett fungerande liv där nya möjligheter växer fram. Det kan finnas behov av att få stöd i skolgången liksom hjälp med att utveckla intressen som ger glädje och bygger självförtroende. Ett annat behov kan vara att gå i psykoterapi.
Denna artikel är del 4 av 4 i nyhetsbrevsutgåvan 2019 - #4
Den 25 maj samlades all administrations- och behandlingspersonal på Rimforsa Strand för verksamhetens årliga uppföljningsdagar. Årets tema var att visa på goda exempel från den egna verksamheten. Personal från varje kontor fick möjlighet att presentera arbetssätt och metodutveckling från sin egen verksamhet.
Uppföljningsdagarna startade med en genomgång av verksamhetens olika resultat, såväl behandlingsresultat, placeringstider och ekonomiska resultat. Genom de olika tester och mätinstrument som Tjust Behandlingsfamiljer använder sig av kan vi försäkra oss om att de inskrivna upplever förbättringar på flera variabler under inskrivningstiden. Verksamheten fick också ta del av SSILS:s kvalitetsindex där Tjust Behandlingsfamiljer ligger över medeltalet för branschen i övrigt.
Rollspel som stöd- och utvecklingsmetod Jönköpingskontoret presenterade hur de arbetar med rollspel i arbetet med behandlingsföräldrarna. Rollspelet genomförs av behandlingssamordnarna och behandlingsföräldrarna får möjlighet att avbryta och komma med egna reflektioner. Metoden är mycket populär och tillför mycket i arbetet med att stödja och utveckla behandlingsföräldrarna.
Norrköpings reflektionsgrupper Norrköpingskontoret visade på hur de arbetar med reflektionsgrupper i verksamheten. Deltagarna på uppföljningsdagarna fick ta del av en videoinspelning från en reflektionsgrupp för att sedan samtala och reflektera kring det som hade uppkommit i samtalen och processen mellan behandlingssamordnarna och behandlingsföräldrarna. Norrköpingskontoret presenterade även vilka problem de hade stött på kring gruppdynamiska processer under arbetets gång.
Ökad mentaliseringsförmåga med Reflective Fostering Från Vimmerbykontoret fick deltagarna höra kring deras arbete med Reflective Fostering som metod och hur denna har bedrivits i studiecirkelform på kontoret. Med denna metod kan vi öka och bibehålla mentaliseringsförmågan hos de placerade och behandlingsföräldrarna, säger Malin Nytorpet som presenterade metoden. Deltagarna delades sedan in i olika grupper och fick sedan möjlighet att reflektera över de olika delarna i studiecirkeln och resultaten av reflektionerna jämfördes mellan de olika diskussionsgrupperna.
Forskning visar förbättrat psykiskt mående På uppföljningsdagarna redovisades även resultat från den forskning som bedrivs i verksamheten av Anna Karin Åkerman som arbetar som forskare på del av sin tjänst. Anna Karin redovisar resultat från forskning som bedrivits sedan 2016 tillsammans med Linköpings universitet. Resultaten visar på signifikanta förbättringar av de placerades egna skattningar kring sitt psykiska mående. Effekten blir även större ju längre den placerade finns i verksamheten. Under perioden juni 2019 till juni 2020 har projektet beviljats forskningsmedel från Stiftelsen Allmänna Barnhuset. (Du kan läsa mer om forskningsprojektet här)
Slutligen höll Bob Hansson en inspirationsföreläsning som gav eftertanke och var mycket uppskattad av personalen.
Denna artikel är del 3 av 4 i nyhetsbrevsutgåvan 2019 - #4
I en nypublicerad C-uppsats kan man glädjande konstatera att de åtgärder och arbetsmetoder som Tjust Behandlingsfamiljer utför och använder för att stödja behandlingsföräldrarna i sitt arbete går i linje med relevant forskning och är mycket uppskattade av behandlingsfamiljerna själva.
Ida Thylander och Julia Larsson, två studenter vid det socialpedagogiska programmet på Högskolan Väst valde att skriva om Tjust Behandlingsfamiljers behandlingsföräldrar i sin C-uppsats. Uppsatsen belyser behandlingsföräldrar som yrkesgrupp och söker genomgående svaret på vilket stöd behandlingsföräldrar behöver för att lyckas i sitt uppdrag. I uppsatsen konstaterar man att de åtgärder och arbetsmetoder som Tjust Behandlingsfamiljer utför och använder för att stödja behandlingsföräldrarna i sitt arbete, går i linje med relevant forskning och är mycket uppskattade av behandlingsfamiljerna själva.
En opartisk inblick i verksamheten
Det är en uppfriskande läsning när en ögnar igenom de två studenternas uppsats. Uppsatsen i sig är kanske inte en bladvändare, men att låta opartiska ögon granska verksamheten utifrån nya perspektiv är stimulerande och leder alltid till nya insikter. Uppsatsen fokuserar endast på Tjust Behandlingsfamiljers egna behandlingsfamiljer och ger därför en god inblick i den egna verksamheten och de anställda behandlingsfamiljernas egna tankar om sitt arbete och det stöd som finns uppbyggt runt dem.
Studenterna väljer att dela in stödet utifrån tre olika teman: stödformer, stödet från andra behandlingsföräldrar och stödet till familjen. Uppsatsen belyser citat från de genomförda intervjuerna och lyfter fram vikten av och visar på hur givande de olika stödformerna som behandlingsföräldrarna erbjuds och tar del av, faktiskt är för dem. Man relaterar också de olika aktiviteterna till annan forskning utförd i fältet. Denna forskning visar på att nästan samtliga aktiviteter och stödfunktioner som Tjust Behandlingsfamiljer erbjuder bevisats vara meningsfulla i arbetet att stödja behandlingsföräldrar i sitt arbete, vilket i förlängningen skapar en bättre omsorg.
Tillgång till stöd skapar trygghet Uppsatsens resultat visar att behandlingsföräldrar tryggas av vetskapen att tillgång till stöd finns dygnet runt, samt att stödinsatser behöver anpassas och ges utifrån behandlingsförälderns specifika behov och förutsättningar. Vidare visar man att en god relation till sin samordnare och tillgång till specialistkompetens i form av läkare och psykologer för det placerade barnet är viktiga stöd. Slutligen belyser uppsatsens resultat vikten av att behandlingsföräldern erbjuds utrymme att få träffa andra behandlingsföräldrar för reflektion och diskussion.
Ett team av specialistkompetenser Vid en andra och närmare läsning framstår det som tämligen klart att studenterna genom sina analyser och resultat på många sätt lyckats beskriva och ringa in stora delar av Tjust Behandlingsfamiljers arbetsmodell och grundidé, just att genom att bygga upp ett team med olika specialistkompetenser runt en säker hemmiljö. På så sätt kan man erbjuda ett tryggt vardagsliv med nära och stabila relationer för barnet eller ungdomen. Slående är också hur behandlingsföräldrarnas självupplevda behov av stöd i sitt arbete och vad forskning säger på temat båda går i linje med vad Tjust Behandlingsfamiljer erbjuder.
Vi vill rikta ett tack till Ida Thylander och Julia Larsson för intresseväckande läsning samt att de valde att undersöka och skriva om vår verksamhet. Stort lycka till i framtiden!
