När barnet trivs i sitt sammanhang…

…blir världen begriplig, hanterbar och meningsfull.

Att bo och få omsorg hos Tjust behandlingsfamiljer är att leva ett tryggt vardagsliv, med stabila och nära relationer i behandlingsfamiljens egen hemmiljö. Familjen utgör basen i vardagen. För professionell vård, vägledning och stöttning finns ett arbetslag bestående av psykologer/psykoterapeuter, socialpedagoger, socionomer och läkare. Alla finns i behandlingsfamiljens närhet. Utifrån barnets eller ungdomens behov formas ett fungerande liv där nya möjligheter växer fram. Det kan finnas behov av att få stöd i skolgången liksom hjälp med att utveckla intressen som ger glädje och bygger självförtroende. Ett annat behov kan vara att gå i psykoterapi.

Vi behöver bli fler!

9 maj, 2023

Denna artikel är del 4 av 4 i nyhetsbrevsutgåvan 2023 - #3

I en tid när allt fler barn och ungdomar mår dåligt och problematiken kryper allt lägre ner i åldrarna, är behovet av nya behandlingsfamiljer stort.
– Just nu är behovet extra stort i den här regionen. Vi tvingas tacka nej till så många barn, berättar Matilda Agebjörn som är platschef på Tjust Behandlingsfamiljer i Vimmerby.

I dagsläget har Tjust Behandlingsfamiljer ungefär 65 familjer anställda och som behovet ser ut är detta alldeles för få.
– I Vimmerby och Västervik har vi familjer som varit anställda väldigt länge, så vi har några pensionsavgångar framför oss. Medan andra kanske inte vill längre eller väljer att ta en paus av olika anledningar. Så just nu är behovet extra stort i den här regionen som även omfattar Hultsfreds kommun, berättar Matilda.

Omfattande rekryteringskampanj

Under våren har man inlett en omfattande rekryteringskampanj för att möta efterfrågan på nya familjer. Jennie And Sjöblom är rekryteringssamordnare på Tjust Behandlingsfamiljer och hon berättar att kontoren i Vimmerby och Västervik skulle tillsammans behöva runt 15 familjer för att vara uppe i full kapacitet.
– Utöver det behöver vi också kontaktfamiljer. Vi har sett att det är ett vinnande koncept att familjerna får avlastning för det blir i perioder tungrott med barn som inte mår helt bra, säger Jennie.

Tvingas tacka nej

I dagsläget behöver Tjust Behandlingsfamiljer tacka nej till 25-30 barn i veckan.
– Gemensamt för de barn vi tar emot är att de är väldigt traumatiserade, det är något vi är specialiserade på. Och när vi pratar trauma idag är det ofta inte bara en enskild händelse som har hänt, utan det är ofta ett långvarigt trauma. Exempelvis att barnet vuxit upp i grav omsorgssvikt, de har inte fått mat, inte kärlek – de har helt enkelt inte blivit omhändertagna. För ett litet barn är det ett trauma varje dag att växa upp så och det gör någonting med ett barn att ha det så, berättar Jennie.

Intresserad av att bli behandlingsfamilj?

För att bli behandlingsfamilj på Tjust Behandlingsfamiljer behöver man vara öppen och nyfiken på människor, samspel och relationer.
– Rent praktiskt behöver man ha ett rum över, man får genomgå en lämplighetsbedömning, det går ju inte att man finns i brottsregistret exempelvis. Det behövs däremot ingen utbildning, utan den får man hos oss, säger Matilda.

Läs mer om vad det innebär att bli behandlingsfamilj här.

Lärdomar från utbildning i Traumamedveten omsorg

9 maj, 2023

Denna artikel är del 3 av 4 i nyhetsbrevsutgåvan 2023 - #3

Att vara familjehemsförälder innebär ett särskilt ansvar för att skapa en trygg och läkande relation med det placerade barnet. Som vi i en tidigare artikel berättat, så går våra familjer och deras samordnare en utbildning i Traumamedveten omsorg (TMO). Behandlingsföräldrarna Åsa och Jessica samt behandlingssamordnare Jens har precis gått igenom modul 5 av 6 i utbildningen och vi gör en avstämning med dem för att ta reda på vad de hittills fått med sig.

– Jag fick verkligen upp ögonen för det här med traumareaktioner, när Annika och Helena gick igenom olika exempel på det. Flera av traumareaktionerna kunde jag relatera till hos det barn jag har tagit emot. Det blev en förklaring som gjorde att jag fick ökad förståelse för barnet och en hjälp att sedan komma vidare i att förstå vad barnet kan behöva för att komma ur sitt trauma, berättar Jessica.

– Man tänker ju ofta att det måste vara professionella personer såsom psykologer på BUP som ska hjälpa barnet med trauman men det har blivit tydligt för mig att det viktigaste av allt är att vi vuxna som finns runt barnet i vardagen skapar trygghet. Det är där den största traumabehandlingen sker och innan tryggheten finns, kan det vara svårt för professionella att genom samtal arbeta med traumabearbetning. Den delen kan komma senare. Jag tänker att det är så viktigt att vi familjehem tror på vår egen förmåga och förstår att det vi gör, gör störst skillnad för barnet, säger Åsa.

Skapar trygghet för olika sammanhang

Jessica menar att den trygghet som man skapar för barnet i familjen också kan användas på flera sätt.
– Vi kan vara med barnet som stöd i nya sammanhang eller svåra möten men vi kan också ”föra över” tryggheten vi skapat, till andra vuxna runt barnet såsom exempelvis skolpersonal eller psykolog. Med hjälp av oss får barnet successivt större tilltro till vuxna och får då fler trygga sammanhang.

Teamet är viktigt

Jens framhåller vikten av att som team med behandlingssamordnare, behandlingsfamilj och psykolog, tillsammans utforska traumareaktioner och triggers för att försöka förstå barnet och hitta bästa möjliga sätt för att skapa trygghet.
– När vi har skapat oss en gemensam bild kan vi dela vår kunskap om barnets reaktioner och behov, med andra vuxna som finns runt barnet för att skapa större förståelse, säger Jens.

– Här är det ju också viktigt att vi alla försöker fokusera om från ”problem-beteenden” till att se det som smärtuttryck utifrån det som barnet upplevt. Det gör att man mer ser barnets behov av omsorg och trygghet än bara det som den gör, menar Åsa.

– Ja, det är otroligt viktigt att lyfta fram det som fungerar och att tillsammans med andra vuxna runt barnet stärka barnet genom det. Där är det till exempel viktigt att få med skolan att tänka på samma sätt då barnet vistas där en stor del av dagen, säger Jessica.

Trauman kommer inte bara från krig

Avslutningsvis berättar Jens att många generellt har bilden av att trauma kommer från enskilda svåra händelser eller att man exempelvis upplevt krig.
– Men under utbildningen har vi mestadels haft fokus på den typen av trauma som skapas genom långvarig omsorgbrist av olika slag samt otrygga sammanhang under lång tid och det är ju oftast de barnen vi möter inom Tjust Behandlingsfamiljers verksamhet.

Utifrån barnets behov

Samspel och relationer

Behandlingsfamiljen

Trygg vardag