Utifrån barnets eller ungdomens behov formas ett fungerande liv där nya möjligheter växer fram.
Samspel och relationer
Barnets förmåga till relationer, samspel och anknytningar har en central roll i behandlingen.
Behandlingsfamiljen
Behandlingsfamiljen är basen och står för kontinuitet och trygghet i vardagen.
Trygg vardag
Ett tryggt vardagsliv, med stabila och nära relationer i behandlingsfamiljens egen hemmiljö
När barnet trivs i sitt sammanhang…
…blir världen begriplig, hanterbar och meningsfull.
Att bo och få omsorg hos Tjust behandlingsfamiljer är att leva ett tryggt vardagsliv, med stabila och nära relationer i behandlingsfamiljens egen hemmiljö. Familjen utgör basen i vardagen. För professionell vård, vägledning och stöttning finns ett arbetslag bestående av psykologer/psykoterapeuter, socialpedagoger, socionomer och läkare. Alla finns i behandlingsfamiljens närhet. Utifrån barnets eller ungdomens behov formas ett fungerande liv där nya möjligheter växer fram. Det kan finnas behov av att få stöd i skolgången liksom hjälp med att utveckla intressen som ger glädje och bygger självförtroende. Ett annat behov kan vara att gå i psykoterapi.
Denna artikel är del 4 av 4 i nyhetsbrevsutgåvan 2021 - #1
I början av november 2020 påbörjade tre av Tjust Behandlingsfamiljers anställda en utbildning i Mentaliseringsbaserad terapi (7,5 poäng) på Karolinska Institiutet. Fredrik Antonsson (Vimmerby), Robert Eriksson (Västervik) och Malin Holm (Jönköping) genomför kursen digitalt nu under rådande coronadirektiv.
– För kursledarna var detta en ny och ovan situation, vilket även medförde att det vid kursstart inte ännu var klart med hur examinationsuppgiften skulle se ut eller hur den skulle examineras, berättar Malin.
Övning genom rollspel Kursen är upplagd i tre etapper med föreläsningar om två eller tre dagar och under första kursetappen fick de lära sig om vad MBT innebär och vad det innebär att arbeta mentaliseringsbaserat. De fick även fördjupad kunskap om borderline personlighetsstörning/emotionell instabil personlighetsstörning. De fick till viss del träna sig i tänket genom att rollspela i mindre grupper.
Etapp två Vid etapp två, som var i december, genomfördes en examinationsuppgift som bestod av att lämna in en skriftlig fallbeskrivning på 2000-3000 ord där man skulle redogöra för en terapeutisk intervention eller process med en mentaliserande hållning.
– Karolinska Institutet hade vänligheten att välja inlämningsdatumet till den 3 januari, så för den som inte hann skriva klart uppgiften innan jul, så var det ju bara att sätta sig med den i mellandagarna, säger Malin.
En givande och lärorik kurs Sista etappen av kursen sker i början på februari och då kommer deltagarna även få veta hur examinationsuppgiften ska redovisas.
– Kursen har definitivt varit givande och lärorik. Alla olika kursledare och föreläsare har varit superbra och engagerade, intressant att få en inblick i deras arbete då de frikostigt bjöd på många konkreta fallexempel då de ju alla arbetar med MBT och borderlinepatienter, berättar Malin.
Denna artikel är del 3 av 4 i nyhetsbrevsutgåvan 2021 - #1
Sedan 2015 har Tjust Behandlingsfamiljer ett pågående forskningsprojekt. Som en del i forskningen spelas intervjuer och samspelssituationer in och skattas sedan med en metod som heter Emotional Availability Scales (EAS).
I en del av Tjust Behandlingsfamiljers forskning har resultaten av olika skattningsinstrument sammanställts; sådana skattningar som görs som en del av kvalitetssäkringen av behandlingen inom Tjust Behandlingsfamiljer. Forskningen och dessa resultat har vi rapporterat om i olika sammanhang, t ex i tidigare nyhetsbrev.
Vi håller också på med en datainsamling som syftar till att få mer kunskap om hur relationen mellan barnet eller den unge och behandlingsföräldern hänger samman med hur det går i behandlingen. För att få ökad kunskap om detta filmar vi samspelssituationer och gör korta intervjuer om relationen mellan barnet eller ungdomen och behandlingsföräldern, var och en för sig. Filmerna skattas sedan med en metod som heter Emotional Availability Scales (EAS).
Emotional Availability Scales EAS är en metod som skapats av Zeynep Biringen, psykolog och professor vid Colorado State University, och hennes medarbetare (Biringen 2008, Biringen 2009). Metoden har använts en hel del i forskning (t ex Van Andel et al., 2016) och kan även användas i kliniskt arbete. EAS bygger på en vid tolkning av anknytningsteori och betonar betydelsen av känslomässig tillgänglighet och värme, och består av sex delskalor. Fyra delskalor är förälderns, då föräldern har det största ansvaret för relationen, och två skalor gäller den unges bidrag till relationen:
· Lyhördhet – Hur lyhörd är föräldern i relationen? Lyhördhet handlar om den vuxnes förmåga att vara varm och responsiv.
· Struktur – Strukturerar föräldern samvaron på ett lämpligt och åldersadekvat sätt? Denna dimension handlar om den vuxnes förmåga att stötta barnets lärande och utforskande på det sätt barnet är mottagligt utan att inskränka barnets autonomi.
· Respekt för barnets integritet – Är föräldern tillgänglig i relationen utan att vara påträngande? Dimensionen fokuserar på den vuxnes förmåga att ge barnet utrymme att utforska utan att vara påträngande.
· Avsaknad av fientlighet – Finns det någon öppen eller dold fientlighet i relationen?
De två barndimensionerna är:
· Svarsbenägenhet – Är barnet responsivt mot föräldern? Delskalan fokuserar på barnets förmåga att utforska på sitt eget sätt men samtidigt vara responsiv och känslomässigt tillgänglig för den vuxne.
· Förmåga att engagera föräldern – Tillåter barnet föräldern att vara delaktig i sitt liv? Denna dimension handlar om barnets förmåga att involvera den vuxna i interaktion genom olika modaliteter såsom ögonkontakt, fysisk kontakt eller i samtal.
Psykiskt mående och självbild undersöks I vårt projekt filmas och intervjuas alla deltagare i studien vid tre tillfällen med ett halvår emellan. Vi håller just nu på att titta på och skatta filmer från det första tillfället med EAS. Sambanden mellan dessa skattningar och hur deltagarna skattat bland annat psykiskt mående och självbild kommer att undersökas. Resultaten av denna delstudie beräknas komma under våren.
Anna-Karin Åkerman Leg.psykolog, leg.psykoterapeut Handledare och lärare i psykoterapi Doktorand i klinisk psykologi, Linköpings universitet
Biringen, Z. (2009). The Universal Language of Love. Assessing relationships through the science of availability (EA). www.emotionalavailabilty.com
Van Andel, H. et al. (2016). Optimizing Foster Family Placement for Infants and Toddlers: A Randomized Controlled Trial on the Effect of the Foster Family Intervention. American Journal of Orthopsychiatry, 87(3), 332–344.
