Utifrån barnets eller ungdomens behov formas ett fungerande liv där nya möjligheter växer fram.
Samspel och relationer
Barnets förmåga till relationer, samspel och anknytningar har en central roll i behandlingen.
Behandlingsfamiljen
Behandlingsfamiljen är basen och står för kontinuitet och trygghet i vardagen.
Trygg vardag
Ett tryggt vardagsliv, med stabila och nära relationer i behandlingsfamiljens egen hemmiljö
När barnet trivs i sitt sammanhang…
…blir världen begriplig, hanterbar och meningsfull.
Att bo och få omsorg hos Tjust behandlingsfamiljer är att leva ett tryggt vardagsliv, med stabila och nära relationer i behandlingsfamiljens egen hemmiljö. Familjen utgör basen i vardagen. För professionell vård, vägledning och stöttning finns ett arbetslag bestående av psykologer/psykoterapeuter, socialpedagoger, socionomer och läkare. Alla finns i behandlingsfamiljens närhet. Utifrån barnets eller ungdomens behov formas ett fungerande liv där nya möjligheter växer fram. Det kan finnas behov av att få stöd i skolgången liksom hjälp med att utveckla intressen som ger glädje och bygger självförtroende. Ett annat behov kan vara att gå i psykoterapi.
Denna artikel är del 5 av 5 i nyhetsbrevsutgåvan 2021 - #4
Tjust Behandlingsfamiljer har den senaste tiden rekryterat ny personal till våra kontor i Västervik, Norrköping och Vimmerby.
Vi har rekryterat ny leg. psykolog till kontoret i Västervik. Den första september börjar Per-Åke Olsson som sedan tidigare kommer från vuxenpsykiatrin i Västervik. Per-Åke har tidigare erfarenheter från journalistik och kommunikation. Har har en förskolelärarutbildning i botten och utbildade sig lite senare i livet till psykolog.
– Vi ser fram emot att Per-Åke ska börja och tror att hans erfarenheter kommer att vara en stor tillgång i verksamheten, säger Jenny Johansson platschef i Västervik.
Även Norrköpingskontoret har rekryterat en ny psykolog, Claudia Quintana. Claudia är också utbildad barn- och ungdomspsykoterapeut och har lång erfarenhet och gedigen kompetens att arbeta med barn och unga. Claudia lämnar sitt arbete på BUP Solna och kommer att börja som psykolog hos oss i september.
– Claudia kommer kunna bidra på ett bra sätt för att fortsätta utveckla vårt behandlingsarbete, säger Gunilla Nyström platschef i Norrköping.
Både kontoret i Vimmerby och Norrköping har rekryterat nya behandlingssamordnare. De kommer att ersätta Matilda och Louice som båda blir platschefer på respektive kontor.
Vimmerbykontoret kommer förstärkas med Tony Malmberg, socionom, som senast kommer från en tjänst som familjehemssekreterare i Nässjö kommun. Kontoret kommer även att utöka med behandlingssamordnaren Ida Gustafsson, socionom, som kommer från en tjänst som familjehemssekreterare i Vimmerby kommun.
I Norrköping kommer Catrine Alexandersson, familjeterapeut, att börja på ett mammavikariat. Catrine kommer från en tjänst som familjehemskonsulent i Norrköpings kommun.
Tjust Behandlingsfamiljer hälsar den nya personalen varmt välkomna!
Denna artikel är del 4 av 5 i nyhetsbrevsutgåvan 2021 - #4
Ännu en studentuppsats har författats baserad på data från Tjust Behandlingsfamiljers forskning.
Titeln på uppsatsen är ”Emotionell tillgänglighet i förälder-barn relationen och psykologiska problem – En explorativ pilotstudie av familjehemsplacerade barn och deras behandlingsföräldrar”.
Datainsamlingen pågår fortfarande och alla som deltar i studien filmas, intervjuas och besvarar skattningsinstrument vid tre tillfälIen. I denna uppsats användes data från inspelade filmer och från olika skattningsinstrument från det första tillfället (s.k. baseline-data).
Uppsatsens titel är ”Emotionell tillgänglighet i förälder-barn relationen och psykologiska problem – En explorativ pilotstudie av familjehemsplacerade barn och deras behandlingsföräldrar” och den är författad av Johanna Bernlieb, leg. psykolog och numera även leg. psykoterapeut. Frågorna som undersökts är: Hur är kvalitén i samspelet mellan barnen och behandlingsföräldrar? Vilka psykologiska problem har barnen? Har kvalitéer i samspelet mellan barnen och behandlingsföräldrar ett samband med rapporterade psykologiska problem?
Resultaten visar att på gruppnivå kodades behandlingsföräldrarna ha hög emotionell tillgänglighet medan barnen kodades vara mindre emotionellt tillgängliga. Man kan säga att det är ett förväntat fynd. Barnen med störst samspelssvårigheter hade också fler tidigare placeringar. Att vara sensitiv mot och svara an på barnets kommunikation skiljde de högsensitiva föräldrarna mot de mindre sensitiva föräldrarna. Barnen skattades ha mer psykiska symtom och problem än normgruppen. Behandlingsföräldrar skattade mer psykiska symtom än barnen vilka skattade störst svårigheter med ångest/depression, tillbakadragenhet/depression, somatiska problem och ilska. Att barnen själva skattar mest problem med ångest, depression och ilska överensstämmer med resultat från tidigare studier. Gällande adaptiva färdigheter var resultatet sämre än normgruppen både gällande förälder- och lärarskattning. Få samband fanns mellan kvalitéer i samspel och rapporterade symtom. Framtida studier skulle behöva undersöka studiens frågeställningar med ett större deltagarantal och också sett över tid.
Anna-Karin Åkerman
Leg. psykolog, leg. psykoterapeut Handledare och lärare i psykoterapi Doktorand i klinisk psykologi vid Linköpings universitet
Referens
Bernlieb, J. (2021). Emotionell tillgänglighet i förälder-barn relationen och psykologiska problem – En explorativ pilotstudie av familjehemsplacerade barn och deras behandlingsföräldrar. (Examensarbete, Linköpings universitet.)
