Vad innebär psykiskt välmående?

Denna artikel är del 3 av 5 i nyhetsbrevsutgåvan 2020 - #1

Vad är psykisk hälsa eller psykiskt välmående hos barn och unga i familjehem? Och hur kan man mäta det? Olika studier från olika länder har upprepat fått resultat som visar på att barn och unga i familjehem är klart överrepresenterade när det gäller psykiatriska diagnoser. 

Gång på gång har forskare lyft fram att det av detta skäl är viktigt att bedöma psykiskt mående hos placerade barn och unga och att följa det enskilda barnets utveckling och behov av behandling. I England är det t.ex. obligatoriskt att alla placerade barn och unga en gång per år skattas med SDQ (the Strengths and Difficulties Questionnaire) som är ett instrument för att mäta psykisk hälsa. Men egentligen utformades aldrig SDQ för att mäta välmående, och välmående är också en viktig faktor som innebär mer än en frånvaro av symptom. 

Välmående kan spåras till ett antal grundläggande faktorer

När man på olika sätt studerat innebörden av psykiskt välmående hos placerade barn och unga, och tittat närmare på vad som behövs för att må bra, finner man ett antal återkommande teman: 

•Relationer:

Att över tid kunna upprätthålla relationer till sitt biologiska nätverk men också till vänner, lärare och socialarbetare.

•Respekt och rättigheter:

 Att känna sig delaktig i de beslut som fattas och få möjlighet att praktisera ansvar. Det här temat handlar också om vikten av att samtal kring det biologiska nätverket sker på ett respektfullt sätt. 

•Motståndskraft (resilience): 

Detta byggs genom att känna tillhörighet till sitt familjehem, att känna sig älskad och att ha en vuxen i sin närhet som man litar på. Det är också viktigt att få tillgång till den ”vanliga världen”, att t.ex. ha hobbies man kan utöva. 

•Återhämtning (recovery):

 Att få hjälp med svårigheter i vardagen men också att få ”en andra chans” när man begått misstag. Att få samma möjligheter som andra jämnåriga. 

När jag läser det här börjar jag tänka på anknytningsteorin och vad Schofield och Beek formulerat, om hur ett familjehem kan och behöver vara en trygg bas för den placerade. Familjehemmet behöver inkludera barnet i sin nya familj och samtidigt erkänna barnets tillhörighet till två familjer, men också hjälpa den unge att få känna sig kompetent på olika sätt. Trygghet och tillit är viktiga ord i denna process. 

Anna-Karin Åkerman

leg. psykolog, leg. psykoterapeut

Handledare och lärare i psykoterapi

Doktorand i klinisk psykologi vid Linköpings universitet

Referenser:

Egelund, T. & Lausten, M. (2009). Prevalence of mental health problems among children placed in out-of-home care. Child & Family Social Work, 14(2), 156-165. 

Schofield, G. & Beek, M. (2006). Attachment handbook for foster care and adoption. London: BAAF.

Selwyn, J, Wood, M. & Newman, T. Looked after children and young people in England: developing measures of subjective well-being. University of Bristol, U.K. 

Washington, T. Wrenn, A. & Kaye H. et al. (2018). Psychosocial factors and behavioral health outcomes among children in Foster and Kinship care: A systematic review. Children and Youth Services Review, 90, 118-133.