Forskningsprojekt undersöker psykiskt mående och självbild

Denna artikel är del 3 av 4 i nyhetsbrevsutgåvan 2021 - #1

Sedan 2015 har Tjust Behandlingsfamiljer ett pågående forskningsprojekt. Som en del i forskningen spelas intervjuer och samspelssituationer in och skattas sedan med en metod som heter Emotional Availability Scales (EAS).

I en del av Tjust Behandlingsfamiljers forskning har resultaten av olika skattningsinstrument sammanställts; sådana skattningar som görs som en del av kvalitetssäkringen av behandlingen inom Tjust Behandlingsfamiljer. Forskningen och dessa resultat har vi rapporterat om i olika sammanhang, t ex i tidigare nyhetsbrev.

Vi håller också på med en datainsamling som syftar till att få mer kunskap om hur relationen mellan barnet eller den unge och behandlingsföräldern hänger samman med hur det går i behandlingen. För att få ökad kunskap om detta filmar vi samspelssituationer och gör korta intervjuer om relationen mellan barnet eller ungdomen och behandlingsföräldern, var och en för sig. Filmerna skattas sedan med en metod som heter Emotional Availability Scales (EAS).

Emotional Availability Scales
EAS är en metod som skapats av Zeynep Biringen, psykolog och professor vid Colorado State University, och hennes medarbetare (Biringen 2008, Biringen 2009). Metoden har använts en hel del i forskning (t ex Van Andel et al., 2016) och kan även användas i kliniskt arbete. EAS bygger på en vid tolkning av anknytningsteori och betonar betydelsen av känslomässig tillgänglighet och värme, och består av sex delskalor. Fyra delskalor är förälderns, då föräldern har det största ansvaret för relationen, och två skalor gäller den unges bidrag till relationen:

·  Lyhördhet – Hur lyhörd är föräldern i relationen? Lyhördhet handlar om den vuxnes förmåga att vara varm och responsiv.

·  Struktur – Strukturerar föräldern samvaron på ett lämpligt och åldersadekvat sätt? Denna dimension handlar om den vuxnes förmåga att stötta barnets lärande och utforskande på det sätt barnet är mottagligt utan att inskränka barnets autonomi.   

·  Respekt för barnets integritet – Är föräldern tillgänglig i relationen utan att vara påträngande? Dimensionen fokuserar på den vuxnes förmåga att ge barnet utrymme att utforska utan att vara påträngande.

·  Avsaknad av fientlighet – Finns det någon öppen eller dold fientlighet i relationen?

De två barndimensionerna är:

·  Svarsbenägenhet – Är barnet responsivt mot föräldern? Delskalan fokuserar på barnets förmåga att utforska på sitt eget sätt men samtidigt vara responsiv och känslomässigt tillgänglig för den vuxne.

·  Förmåga att engagera föräldern – Tillåter barnet föräldern att vara delaktig i sitt liv? Denna dimension handlar om barnets förmåga att involvera den vuxna i interaktion genom olika modaliteter såsom ögonkontakt, fysisk kontakt eller i samtal.

Psykiskt mående och självbild undersöks
I vårt projekt filmas och intervjuas alla deltagare i studien vid tre tillfällen med ett halvår emellan. Vi håller just nu på att titta på och skatta filmer från det första tillfället med EAS. Sambanden mellan dessa skattningar och hur deltagarna skattat bland annat psykiskt mående och självbild kommer att undersökas. Resultaten av denna delstudie beräknas komma under våren.

Anna-Karin Åkerman
Leg.psykolog, leg.psykoterapeut
Handledare och lärare i psykoterapi
Doktorand i klinisk psykologi, Linköpings universitet

Referenser

Biringen, Z. (2008). Emotional Availability (EA) Scales Manual, 4th edition. www.emotionalavailabilty.com

Biringen, Z. (2009). The Universal Language of Love. Assessing relationships through the science of availability (EA). www.emotionalavailabilty.com

Van Andel, H. et al. (2016). Optimizing Foster Family Placement for Infants and Toddlers: A Randomized Controlled Trial on the Effect of the Foster Family Intervention. American Journal of Orthopsychiatry, 87(3), 332–344.