Att vara familjehemsförälder innebär ett särskilt ansvar för att skapa en trygg och läkande relation med det placerade barnet. Som vi i en tidigare artikel berättat, så går våra familjer och deras samordnare en utbildning i Traumamedveten omsorg (TMO). Behandlingsföräldrarna Åsa och Jessica samt behandlingssamordnare Jens har precis gått igenom modul 5 av 6 i utbildningen och vi gör en avstämning med dem för att ta reda på vad de hittills fått med sig.

– Jag fick verkligen upp ögonen för det här med traumareaktioner, när Annika och Helena gick igenom olika exempel på det. Flera av traumareaktionerna kunde jag relatera till hos det barn jag har tagit emot. Det blev en förklaring som gjorde att jag fick ökad förståelse för barnet och en hjälp att sedan komma vidare i att förstå vad barnet kan behöva för att komma ur sitt trauma, berättar Jessica.

– Man tänker ju ofta att det måste vara professionella personer såsom psykologer på BUP som ska hjälpa barnet med trauman men det har blivit tydligt för mig att det viktigaste av allt är att vi vuxna som finns runt barnet i vardagen skapar trygghet. Det är där den största traumabehandlingen sker och innan tryggheten finns, kan det vara svårt för professionella att genom samtal arbeta med traumabearbetning. Den delen kan komma senare. Jag tänker att det är så viktigt att vi familjehem tror på vår egen förmåga och förstår att det vi gör, gör störst skillnad för barnet, säger Åsa.

Skapar trygghet för olika sammanhang

Jessica menar att den trygghet som man skapar för barnet i familjen också kan användas på flera sätt.
– Vi kan vara med barnet som stöd i nya sammanhang eller svåra möten men vi kan också ”föra över” tryggheten vi skapat, till andra vuxna runt barnet såsom exempelvis skolpersonal eller psykolog. Med hjälp av oss får barnet successivt större tilltro till vuxna och får då fler trygga sammanhang.

Teamet är viktigt

Jens framhåller vikten av att som team med behandlingssamordnare, behandlingsfamilj och psykolog, tillsammans utforska traumareaktioner och triggers för att försöka förstå barnet och hitta bästa möjliga sätt för att skapa trygghet.
– När vi har skapat oss en gemensam bild kan vi dela vår kunskap om barnets reaktioner och behov, med andra vuxna som finns runt barnet för att skapa större förståelse, säger Jens.

– Här är det ju också viktigt att vi alla försöker fokusera om från ”problem-beteenden” till att se det som smärtuttryck utifrån det som barnet upplevt. Det gör att man mer ser barnets behov av omsorg och trygghet än bara det som den gör, menar Åsa.

– Ja, det är otroligt viktigt att lyfta fram det som fungerar och att tillsammans med andra vuxna runt barnet stärka barnet genom det. Där är det till exempel viktigt att få med skolan att tänka på samma sätt då barnet vistas där en stor del av dagen, säger Jessica.

Trauman kommer inte bara från krig

Avslutningsvis berättar Jens att många generellt har bilden av att trauma kommer från enskilda svåra händelser eller att man exempelvis upplevt krig.
– Men under utbildningen har vi mestadels haft fokus på den typen av trauma som skapas genom långvarig omsorgbrist av olika slag samt otrygga sammanhang under lång tid och det är ju oftast de barnen vi möter inom Tjust Behandlingsfamiljers verksamhet.