Författararkiv: admin

Behandlingsfamiljer sökes

Länk till intresseanmälan »

Vi söker fler familjer som vill arbeta med behandling i sitt hem av barn/ungdomar, vilka är i behov av att få växa och utvecklas i en ny miljö. Vi behöver familjer med humor, humör, livserfarenhet och rymliga hjärtan.

Som behandlingsfamilj ger ni en nära relation, trygghet och en berikande miljö vilket främjar den spontana läkningen för barn/ungdomar som är i mycket stort behov av detta. Att ta emot ett barn eller förälder med barn i sitt hem är ett spännande åtagande. Vad som krävs är viljan till personlig utveckling, en portion humanism och god samarbetsförmåga.

Ni erbjuds heltidsanställning och tillsammans arbetar vi utifrån behandlingsmål. Vi stöttar med stödteam, beredskap dygnet runt och utbildning. Som behandlingsfamilj tillhör ni en grupp av flera behandlingsfamiljer.

Vi söker familjer runt Vimmerby, Västervik, Jönköping och Norrköping.

Vi söker också familjer som kan ställa upp som avlastningsfamilj någon helg ibland.

För mer information, se kontaktpersoner nedan.
 För intresseanmälan, klicka här

Jenny Johansson, Platschef Västervik 0490-343 38,
jenny.j (at) tjustbehandlingsfamiljer.se

Charlotte Lindwall, Platschef Vimmerby 0490-343 44,
charlotte (at) tjustbehandlingsfamiljer.se

Karin Zöögling, Platschef Jönköping 036-8602021,
karin (at) tjustbehandlingsfamiljer.se

Gunilla Nyström, Platschef Norrköping 011-3004853,
gunilla (at) tjustbehandlingsfamiljer.se

Rapport från forskningskonferens i Philadelphia

Denna artikel är del 3 av 3 i nyhetsbrevsutgåvan 2015 - #3

Eftersom Tjust Behandlingsfamiljer erbjuder psykoterapi till alla placerade barn och ungdomar som en del av vår behandlingsmodell, ser vi det som viktigt att följa forskning och utveckling också inom området psykoterapi. I juni deltog Anna-Karin Åkerman, Leg. psykolog och leg. psykoterapeut på vårt kontor i Norrköping, på Society for Psychotherapy Research (SPR) årliga internationella konferens i USA.

Konferensen, den 46:e i ordningen, anordnades i Philadelphia. SPR grundades i slutet av sextiotalet med syftet att minska avståndet mellan psykoterapiforskning och praktiserad psykoterapi. Det är en levande organisation inom vilken högst aktuell psykoterapiforskning presenteras och möten och utbyten möjliggörs både mellan forskare från olika länder men också mellan olika inriktningar. Temat för årets konferens var ”Psychotherapy: improving adaptation from the inner life to the outer world.” Här nedan följer ett axplock ur konferensen.

Frågeställningar om psykoterapi

En stor mängd intressanta studier presenterades rörande olika psykiatriska tillstånd och framför allt med olika tillvägagångssätt för att förstå vad som är verksamt i psykoterapi; något vi fortfarande vet för lite om. Forskningen har visat att etablerade psykoterapimetoder (såsom psykodynamisk psykoterapi eller KBT) får ett mycket likartat resultat. Vi vet att psykoterapi är verksamt men vad är verksamt och för vem?

Anknytningsbaserad familjeterapi

”Terapi med adolescenter – process, resultat och behandlingsavbrott” presenterades av Guy Diamond och medarbetare vilka forskar om anknytningsbaserad familjeterapi (ABFT). I en studie har man undersökt denna metod med 110 självmordsnära ungdomar och deras familjer, och jämfört med stödjande icke-direktiv terapi. Att arbeta med familjeterapi och med anknytningsteori som utgångpunkt grundar sig i att 20% av alla självmord bland tonåringar och 50% av alla allvarliga självmordsförsök är direkt tidsmässigt kopplade till konflikt med föräldrarna (Brent 1988). För att minska självmordsförsök och även självskadande är det enligt Diamond väsentligt att arbeta med anknytningsrelationerna direkt då anknytningsmönster är grunden för vår förmåga till affektreglering; dvs. att lära sig att reglera känslor och kunna trösta sig själv. Några resultat från studien presenterades inte men den är nu i sluttampen.

Panelpresentation om EAS

Anna-Karin medverkade i en panel med rubriken ”Affective moments in the psychotherapy process”, och presenterade där ett exempel på hur man kan utforska den psykoterapeutiska processen med hjälp av intrumentet Emotional Availability Scales (EAS). EAS är utvecklat av professor Zeynep Biringen vid Colorado State University som ett sätt att bedöma emotionell tillgänglighet mellan barn och vuxen. EAS utgår från anknytningsteori men bygger också på affektteori och aktuell psykodynamisk utvecklingspsykologi. Det är första gången man har använt EAS för att undersöka emotionell tillgänglighet i terapisituationen, i det här fallet i en terapi med en tonåring med depression. En slutsats är att EAS tycks fånga något väsentligt i den terapeutiska processen, men att manualen behöver vidareutvecklas till att bättre anpassas till psykoterapisammanhang.

Kvalitetsredovisning för 2014 visar mycket goda behandlingsresultat

Denna artikel är del 2 av 3 i nyhetsbrevsutgåvan 2015 - #3

KvalitetsredovisningVår Kvalitetsredovisning för 2014 är klar, och åter igen kan vi konstatera att vi når mycket goda behandlingsresultat i vår verksamhet. Bland annat ser vi i gruppen av inskrivna barn och ungdomar, att hela 100%, alla, förbättrat sin närvaro i skolan. Det är en viktig bidragande orsak till de förbättrade skolresultat vi också kan konstatera hos våra inskrivna och utskrivna barn och ungdomar. I våra uppföljande psykologbedömningar ser vi att normbrytande beteende minskar kraftigt, liksom att självbilden ökat, för våra inskrivna och utskrivna.

 

 

Kvalitetsredovisning
Ladda ner PDF
Tryckt exemplar: kontakta oss för att få ett ex. postat till dig.

Tjust Behandlingsfamiljer Årets Tillväxtföretag

Denna artikel är del 1 av 3 i nyhetsbrevsutgåvan 2015 - #3

På den årliga Tjustgalan i Västervik den 26 september, vann Tjust Behandlingsfamiljer det prestigefyllda priset som Årets tillväxtföretag i Västerviks kommun.

Under Tjustgalan delas varje år flera olika priser ut till företagare. Kriterier för Årets Tillväxtföretag är att det går till ”Nyskapande person eller företag i Västerviks kommun som visat prov på kreativ utveckling och genererat affärsmöjligheter inom verksamhetsområdet”. Priset utses och delas ut av näringlivsbolaget Västervik Framåt AB, och mottogs av Charlotte och Fredrik Lindwall.

charlotte-lindvallfredrik_lindvall

Att Tjust Behandlingsfamiljer uppmärksammats och prisats beror delvis på företagets starka och lyckade utveckling av flera etableringar på andra orter under senare år I kombination med Charlotte och Fredriks framgångsrika ledarskapsförmågor.

Skillnad I unga människors liv

Charlotte Lindwall menar att både hon och Fredrik alltid varit intresserade av andra människor och är genuint nyfikna, vilket också återspeglar sig till alla medarbetare, som bidrar till företagets framgångar.

– Det är superkul att vår utveckling uppmärksammas av Västervik Framåt kommenterar Fredrik Lindwall, och fortsätter; vi tycker att det är modigt och positivt av Västervik Framåt att välja ett företag från vård- och omsorgsbranschen – en bransch där privata aktörer inte alltid betraktas ur ett positivt sammanhang. Trots att det är en bransch som sysselsätter 160.000 människor och där många företagare är kvinnor. Vi är glada för att vi tillsammans med våra uppdragsgivare och personal gör skillnad i unga människors liv.

Föreläsning för personal om barnpsykoterapi

Denna artikel är del 4 av 4 i nyhetsbrevsutgåvan 2015 - #2

_MG_3366_72dpiI början av maj föreläste leg. psykolog/psykoterapeut Charlotte Lindwall för all personal på Tjust Behandlingsfamiljers Jönköpingskontor. Även de anställda på kontoret i Norrköping var inbjudna. Föreläsningen handlade om ”Vad är barnpsykoterapi?!”

I barnpsykoterapi möter man barn mellan ca fem och tio år där det i denna terapiform blir lättare att möta barnet på dess premisser. Leken kan göra barnet till expert. Barnet leker för lekens egen skull (d.v.s. målet ligger i själva aktiviteten) och den bygger på barnets subjektiva verklighetsuppfattning. Lek är också en skapande verksamhet där barnet kan bolla med sin fantasi och därmed laborera med verkligheten. Den gör så att barnet får en möjlighet att ta ett steg tillbaka och betrakta fenomen utifrån. Leken uppmuntrar även till barnets sociala förståelse genom att prova olika roller. Sist men inte minst så hänger leken ihop med utvecklingen av mentaliseringsförmågan. I leken är det lättare att balansera inre tillstånd som kan avspegla sig i det yttre mer som om verklighet. Ifall leken blir för verklig, kan den upplevas farlig, vilket gör det viktigt för psykoterapeuten att tydliggöra att det är på lek. Psykoterapeutens uppgift blir då att hjälpa barnet att skilja på fantasi och verklighet.

Stöd

De barnen som psykologerna/psykoterapeuterna i Tjust Behandlingsfamiljers verksamhet träffar är barn med allvarligastörningar i utvecklingen med många skiftande och/eller svåra symtom. Detta föranleder ofta till en låg vardaglig funktionsnivå, kanske både i hemmet och i skolan, vilket ofta blir ett stort lidande för barnet och dess närmaste omgivning. Barnen är ofta traumatiserade och har växt upp med anknytningstrauma och omsorgssvikt. Detta innebär att Tjust Behandlingsfamiljers behandlingsföräldrar behöver mycket stöd, hjälp, vägledning och utrymme för att få möjlighet att tillsammans med någon annan reflektera kring vad som sker mellan sig och barnet. Föreläsningen tog upp att man som förälder och i det här fallet behandlingsförälder alltid bär på skuldkänslor, vilka är viktiga att undersöka tillsammans med sin behandlingssamordnare. Behandlingsföräldrarnas introspektiva arbete är alltså ett villkor för att barnet skall kunna påbörja ett psykoterapeutiskt arbete på Tjust Behandlingsfamiljer.

Lämpliga nivåer för interaktion

Föreläsningen tog upp hur man som psykoterapeut kommunicerar med barn som har grava anknytnings- och intoningssvårigheter. Det är viktigt att som psykoterapeut tänka på att inte bli för varm, för intensiv eller påträngande i kontakten eftersom det hos dessa barn kan väcka en stark ångest/panik. Det gäller som psykoterapeut att hitta lämpliga nivåer för interaktion, eftersom barn med grava interaktionssvårigheter, ”förtjänar” en terapeut som hjälper barnet att stanna kvar i ett möte. Detta är en stor utmaning för terapeuten.

Utveckling

Viktiga ingredienser för att en positiv förändring skall ske hos barnet är att terapeuten träffar barnet regelbundet, att hen är konsekvent i sitt beteende och kan sätta vissa gränser men härbärgera, tona in och ta emot det som barnet säger och känner. Detta kontrasterar ofta till barnets tidigare erfarenheter. När dessa nya relationserfarenheter börjar etableras så sker det också en utveckling i interaktionen/samspelet mellan barnet och terapeuten. Helt plötsligt kan man tillsammans med barnet börja tänka om vissa skeenden/händelser och känslor och dessutom kan dessa resultera i flera motstridiga tankar och känslor utan att det väcker oro hos barnet. Terapibarnet börjar också hos terapeuten upplevas som att hen alltmer kan vara ensam med sig själv i närvaro av en annan, d.v.s. terapeuten upplever att den inte behöver ha terapibarnet i sitt mind hela tiden.

Föreläsningen avslutades med en fallbeskrivning av en barnpsykoterapi som pågick under 2,5 års tid. Under föreläsningen uppstod det mycket tankar, frågor och reflektioner hos lyssnarna vilket alltid är uppskattat.

Seminarie för anställda i ICDP/Vägledande samspel med tema kring grundaffekter

Denna artikel är del 3 av 4 i nyhetsbrevsutgåvan 2015 - #2

ICDP – International Child Development Programme (också kallat Vägledande samspel) är ett enkelt, samhällsorienterat program vars målsättning är att stödja och främja psykosocial omsorgskompetens hos personer som ansvarar för barns omsorg. Hos Tjust Behandlingsfamiljer utbildas all anställd personal i Vägledande samspel för att främja förmågan till att reflektera och samspela med barn utifrån barnets egna behov. Vägledande samspel kan också erbjudas till biologiska föräldrar.

De olika grundaffekterna

Varje termin hålls seminarium i Vägledande samspel för all anställd personal hos Tjust Behandlingsfamiljer. Seminarierna anordnas av anställda behandlingsfamiljer, samordnare samt psykologer som gått utbildning i Vägledande samspel. Den 23 april hölls en halvdags seminarium med fokus på grundaffekter.

En kort teoretisk bakgrund kring de olika grundaffekterna gavs, där affekternas betydelse för vår överlevnad framhölls. Genom grundaffekterna Glädje, Intresse, Rädsla, Ledsenhet, Ilska, Skam, Avsmak, Avsky och Förvåning förmedlar det lilla barnet sina behov för att genom vuxna tillfredsställa sina behov. Genom att bekräfta barnets positiva grundaffekter (glädje och intresse) hjälper vi barnet till en ökad förmåga och upplevelse till just dessa känslor liksom vi genom bekräftelse av de negativa grundaffekterna (rädsla, ledsenhet, ilska, skam, avsmak och avsky) hjälper barnet att minska den negativa upplevelsen. Den sista grundaffekten, förvåning, räknas i ett första skede varken som positiv eller negativ utan avgörs helt av vilken känsla som är efterkommande. Förvåning kan med andra ord vara både positiv och negativ.

Övningar och gruppdiskussioner

I arbetet under dagen arbetade de inbjudna med både sina egna känslor och affekter, och med upplevelsen av våra placerade barns affekter. I den inledande delen av dagen fick var och en välja en bild som de tyckte speglade känslan de kom till seminariet med. I mindre grupper fick de sedan presentera sin bild och känslan den stod för samtidigt som övriga deltagare i gruppen fick berätta vad de själva tolkar in för känsla i bilden.

Resterande tid av dagen ägnades åt att i smågrupper diskutera fritt kring grundaffekter med följande frågor att ta stöd ifrån:

  • Vilken/vilka grundaffekter är dominanta hos ditt barn i vardagen?
  • Hur uttrycker barnet känslan?
  • Hur bemöter ni barnet i känslan?
  • Vad kan känslan stå för/komma ifrån?
  • Vad händer med dig när barnet visar känslan? Vad väcker den hos dig?

Genom arbetet under dagen ville vi förmedla att vi alla tolkar, upplever och känner olika trots att vi befinner oss i samma kontext, beroende på att känslorna utvecklas under olika förutsättningar. Vi ville genom gruppdiskussioner som kopplades till vår vardag tillsammans med barnen, hjälpas åt att lyfta blicken ovanför den praktiska vardagen till en förståelse för vad våra barns känslouttryck står för och var de kommer ifrån men också hur vi själva påverkas. Och viktigast av allt – hur vi bemöter, bekräftar och tonar in våra barns känslor spelar en avgörande roll för hur de i framtiden själva kan använda sina egna, och läsa av andras, känslouttryck.

Tjust Behandlingsfamiljer satsar på forskning

Denna artikel är del 2 av 4 i nyhetsbrevsutgåvan 2015 - #2

Peter_2010Vår nuvarande platschef på kontoret i Norrköping, leg. psykolog/leg. psykoterapeut Anna-Karin Åkerman, kommer till hösten påbörja en doktorandtjänst till 50%. Vi samarbetar med Linköpings universitet kring tjänsten och Anna-Karins handledare och forskning kommer att stöttas av personal från universitetet. Området för doktorsarbetet är inte helt avgränsat ännu men det kommer att handla om olika aspekter av familjehemsvård. Vi tycker att mer forskning på området behövs och gläder oss att kunna bidra på detta sätt.

Anna-Karin kommer att som psykolog fortsätta på 50% på vårt kontor i Norrköping. Hon har tidigare under lång tid arbetat som psykolog vid vårt kontor i Västervik. Därför känns det mycket bra att via Anna-Karin kunna implementera vårt sätt att arbeta som psykolog i verksamheten i Norrköping.

Vi kommer återkomma till Anna-Karin och hennes forskning framöver och hoppas kunna presentera intressanta artiklar och dylikt allt eftersom arbetet fortskrider.
I samband med Anna-Karins förändrade tjänst söker vi en ny platschef till vårt kontor i Norrköping.

Tjust Behandlingsfamiljer välkomnar förväntad ny lagstiftning om familjehemsvård

Denna artikel är del 1 av 4 i nyhetsbrevsutgåvan 2015 - #2

Regeringen har utsett Håkan Ceder till utredare av översyn av bestämmelserna i Lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU) samt analysera behovet av förändringar och förtydliganden av regelverket. Regeringen väntas lämna en proposition till riksdagen i september/oktober med lagändringar och vi på Tjust Behandlingsfamiljer är väl förberedda inför förändringarna som väntas komma.

Utredningens delbetänkande ”Boende utanför det egna hemmet – placeringsformer för barn och unga” innehåller förslag kring nya behandlingsformer för barn och unga. Under resans gång har det blivit allt fler som tycker det är positivt med en förändrad lagstiftning där familjehemsvården är tillståndspliktig i vissa delar. De flesta företrädare för olika aktörer inom familjehemsvården tror därför att detta kommer bli verklighet i och med propositionen. Detta skulle på ett markant sätt stärka kvalitén och säkerheten för den enskilda individen som är placerad inom familjehemsvård. Genom en ökad tillsyn förbättras kvalitén över tid och insynen ökar i de olika aktörernas arbetssätt och metoder vilket kommer gynna utvecklingen över tid.

Förslag till förändringar i Socialtjänstlagen

Utredningen föreslår förändringar i Socialtjänstlagen 6 kap. Vård utanför det egna hemmet. Den tidigare skrivningen om HVB-hem och familjehem kompletteras med fler alternativ.

Den tidigare skrivningen lyder:
Socialnämnden skall sörja för att den som behöver vårdas eller bo i ett annat hem än det egna tas emot i ett familjehem eller i ett hem för vård eller boende.”

Utredningen föreslår en ny skrivning i socialtjänstlagen som lyder:

”Barn får beredas vård i
1. ett familjehem,
2. ett hem för omvårdnad och behandling,
3. ett boende för stöd och tillsyn,
eller
4. en behandlingsverksamhet med familjeboende.

Barn kan även tillfälligt beredas vård i ett jourhem eller hos en anhörig eller annan närstående till barnet”.

Punkt 2 till 4 föreslås kräva ett tillstånd från IVO för att för sin verksamhet.

Tjust Behandlingsfamiljer väl förberedda

Tjust Behandlingsfamiljer tillhör dem som välkomnar en sådan utveckling. Vi har länge drivit frågan att den typ av familjehemsvård som är kraftigt förstärkt och vänder sig till barn och ungdom skall vara tillståndspliktig och underställd tillsyn från tillsynsmyndigheten. En sådan placering och det arbete som bedrivs av oss och kollegorna i andra verksamheter innebär ett omfattande och betydande ingrepp i den enskildes liv, vilket enligt lagstiftaren är grund för att en verksamhet skall vara tillståndspliktig.

Det mesta talar nu för att detta blir verklighet till hösten och det tycker vi på Tjust Behandlingsfamiljer känns väldigt bra. Vi har länge arbetat på detta sätt då vi har ett HVB-tillstånd för en del av verksamheten vilket gör att vi står väl rustade inför förväntade förändringar.

Besök från VoB Syd

Denna artikel är del 4 av 4 i nyhetsbrevsutgåvan 2015 - #1

Vi på Tjust Behandlingsfamiljer ser positivt på samarbete och transparens. Det var därför självklart att ta emot och dela med oss av våra erfarenheter till en delegation från VoB Syd. VoB Syd är ett offentligägt företag som tillhandahåller tjänster inom socialtjänstens område. Ägare är kommunalförbundet VoB Kronoberg och Kommunförbundet Skåne och därigenom indirekt samtliga kommuner i Kronoberg och Skåne.

Besökarna representerades av Jennie Björkhagen, Verksamhetsutvecklare på VoB Syd och Ann Marie Esbersson, Föreståndare på Familjehuset i Hörby. De har fått i uppdrag att utreda frågan om ensamplacerade barn (barn i åldern 9-12 år) där utagerande beteende är ett dominerande inslag i problematik. I deras uppdrag ingår även att undersöka möjligheten att samverka med andra vårdgivare. Deras utredning skall belysa vad som krävs för att uppnå en tillfredsställande nivå avseende kvalité, behandlingsresultat, arbetsmiljö och ekonomi.

Målgrupp

Vi är glada att VoB Syd tänkte på oss i detta sammanhang. Vi hade en givande eftermiddag med utbyte av tankar och idéer kring dessa barn. Vi var överens om att det är en svår målgrupp och att den utagerande problematiken i denna ålder kan ta sig väldiga proportioner.
Våra gemensamma erfarenheter säger att det är svårt att få till bra behandling i HVB-miljö för denna målgrupp. Det kan samtidigt vara svårt även i andra miljöer när utagerandet eskalerar.

Viktiga framgångsfaktorer
Tillsammans lyfte vi fram det som vi ser som viktiga framgångsfaktorer – bra samarbete med uppdragsgivaren kring de biologiska föräldrarna och kontakten mellan dem och barnen. Vidare att familjehemmen har tillgång till kvalificerad handledning och ingår i ett bärande system med avlastning och dygnet-runt beredskap, samt att barnen har en egen barnpsykoterapetisk kontakt för att kunna bearbeta sina inre trauma på olika arenor.
Detta ser vi som nyckelfaktorer i arbetet med dessa barn och vi strävar alltid efter att få detta på plats omgående vid ett sådant här uppdrag.

Vi önskar Jennie och Ann Marie lycka till med sitt vidare arbete kring utredningsuppdraget.

Implementering av MBT (Mentaliseringsbaserad Terapi) i verksamheten

Denna artikel är del 3 av 4 i nyhetsbrevsutgåvan 2015 - #1

Mentaliseringsbaserad terapi är från början en terapiform och ett behandlingsprogram som är utformat för svåra patienter, patienter med borderline personlighetsstörning. Eftersom man genom upprepade och välgjorda studier har kunnat visa att behandlingen är verksam har MBT även börjat användas på andra patientgrupper och i andra sammanhang.

MBT är en s.k. evidensbaserad metod där positiva effekter av behandlingen visat hålla i sig även över tid.Tjust Behandlingsfamiljer har som ambition att alla resurspersoner, behandlingssamordnare, psykologer och platschefer ska genomgå utbildning via Karolinska Institutet i MBT (Mentaliseringsbaserad Terapi), 7,5 högskolepoäng. Det är nu 12 av 19 anställda som har genomfört utbildningen.

MBT i verksamheten

Tjust Behandlingsfamiljer har internt börjat utbilda i MBT där våra behandlingsfamiljer får delta i föreläsningar samt göra olika gruppövningar/rollspel för att få möjlighet att både intellektuellt och känslomässigt integrera teorin.

Tjust Behandlingsfamiljer påbörjade implementeringen under 2013 med kontinuerliga interna föreläsningsdagar. Målet var att få med teorin och vissa begrepp när behandlingsfamiljerna har grupphandledning.

I samband med personalmöten har vi använt oss av rollspel och olika övningar och all personal har läst Mentaliseringboken skriven av Per Wallroth. På efterföljande personalmöte har boken diskuterats i smågrupper. Vi har även infört att alla mötesforum som teamkonferenser, psykolog-behandlarsamordnarträffar, behandlingskonferenser, socialtjänstmöten, samt metod- och ledningsgruppsmöten, avslutas med att försöka mentalisera kring mötet.

Ny satsning

Utifrån våra erfarenheter med de barn och ungdomar vi arbetar med, flertalet med en grav anknytningsproblematik och många traumatiserade, kan vi se att många av dem har bristande mentaliseringsförmåga. Det är viktigt att arbeta för att utveckla ungdomarnas förmåga till mentalisering då det är ett sätt att förbättra deras relationsförmåga och en förutsättning för att kunna klara sig vidare i livet.

Sedan lång tid har Tjust Behandlingsfamiljer arbetat med Vägledande Samspel och har ett utvecklat teamarbete kring varje barn/ungdom. Under våren 2015 skall en behandlings-samordnare tillsammans med vår chefspsykolog och metodutvecklare starta upp en psykoedukativ del (i mentalisering) för en grupp ungdomar. Hösten 2015 ska en utvärdering göras. Detta innebär goda förutsättningar för att utveckla vårt arbete ytterligare kring mentalisering i behandlingsarbetet.