Den 12 april arrangerade Tjust Behandlingsfamiljer två föreläsningar kring relationellt förhållningssätt. Vår psykolog Rikard Kvist gav en kortare grundläggande föreläsning om ämnet för dagen och informerade om implementeringen av mentalisering i Tjust Behandlingsfamiljers verksamhet. Dagens huvudtalare professor Rolf Holmqvist vid Linköpings Universitet gav en vidare fördjupad föreläsning kring relationellt förhållningssätt, med vissa nedslag i framförallt anknytnings- och affektteori.
Rikards inledande föreläsning gav en grundläggande bild av vad mentalisering är för något. I grunden handlar mentalisering om förmågan att sätta sig in i olika perspektiv vid förståelsen av det egna och andras inre, dvs förmågan att sätta sig in i och förstå sig själv och andra ifrån flera perspektiv. ”Att se sig själv utifrån och andra inifrån”.
Mentalisering i arbetet
Mentalisering är en integrerad del i Tjust Behandlingsfamiljers arbets- och förhållningssätt sedan 2012, då vi såg de stora möjligheter som mentalisering ger för att öka förståelsen för de svåra processer som väcks i arbetet med barnen och ungdomarna i vården. Exempelvis så utbildas all personal i mentaliseringsteori, och alla möten avslutas med en ”mentaliseringsrunda”, där alla deltagare ges utrymme att uttrycka sina upplevelser av mötet för att öka förståelsen för varandra och de processer som försiggår i rummet. Rikards föreläsning innehöll många belysande exempel på god och mindre god mentaliseringsförmåga, inte minst med hjälp av de kortfilmer som Tjust Behandlingsfamiljers egen personal spelat in i utbildningssyfte.
Fokus på relationellt förhållningssätt
Rolf Holmqvist gav en djuplodande föreläsning där han bland annat ytterligare klargjorde en del av de begreppsliga svårigheterna kring mentalisering. Han gick också igenom andra grundblock i förståelsen för ett relationellt förhållningssätt som anknytnings- och affektteori. Fokus för Rolfs föreläsning var dock det relationella förhållningssättet, som i korthet innebär att fokus läggs på vad som händer i mötet mellan personer, inte personerna var för sig. Som exempel är det svårt att säga att en person inte mentaliserar i mötet med en annan, utan kanske hellre att de inte mentaliserar med varandra. Rolf väver ihop alla dessa teorier och visade hur de samverkar med varandra, hur man måste vara medveten om hela denna komplicerade väv för att förstå mellanmänsklig interaktion. Han visade som exempel på anknytningsteori ”Still-face”-filmen, där ett litet barn interagerar med sin moder som sedan instrueras att inte ge något gensvar på barnets signaler. Det blir både tydligt och hur fort det går för barnet att tappa sig och bli väldigt stressat av detta icke-bemötande som modern sedan kan lugna barnet i genom att åter ge gensvar.
Exempel på scen
Rolf berättade många fiktiva historier som illustrerande exempel på hur komplicerad mellanmänsklig interaktion är, där åhörarna utmanas att mentalisera med personerna i berättelserna för att försöka förstå dem. Höjdpunkten under Rolfs föreläsning var nog dock när han bjöd upp en frivillig från publiken på scen för att visa upp ett, förvisso fiktivt, men dock exempel på ett relationellt förhållningssätt där den frivillige hittade på en persona som Rolf agerade terapeuten mot.