En regnig dag i november arrangerade RPC i Stockholm sin återkommande höstkonferens. Denna gång var temat verksam behandling vid komplex problematik hos både barn, unga och vuxna.
Först ut av talarna var Nick Midgley (London) och han presenterade IMPACT; den hittills största studien som gjorts av psykisk hälsa hos unga som också inkluderat psykoanalytisk psykoterapi. IMPACT-studien är en randomiserad kontrollerad studie (RCT) som jämfört tre olika psykoterapimetoder vid klinisk depression hos unga. De tre metoder som jämfördes var kognitiv beteendeterapi, psykoanalytisk korttidspsykoterapi samt en variant av psykosocial intervention. Analyser av data pågår fortfarande men studiens huvudfynd så här långt är att alla tre metoderna var lika effektiva. Hur kan man förstå det? En förklaring kan vara att det beror på s.k. ”common factors”, dvs. de gemensamma inslag och tekniker som olika psykoterapimetoder innehåller och att det är dessa som är verksamma. Det kan också vara så att det är tre unika och olika effekter som ändå leder till samma resultat.
Avbrutna behandlingar
Något annat som jag personligen tycker är ett viktigt fynd i denna studie är att hela 37 % avslutade behandlingen i förtid. Oavsett psykoterapimetod hamnade genomsnittet för antal sessioner totalt runt 10, också beroende på många uteblivanden, vilket var mycket färre sessioner än planerat. En del av dem som avbröt behandlingen var förstås missnöjda, men även många som var nöjda och blev hjälpta avslutade behandlingen i förtid. Jag tänker att det säger mycket om skillnaden mellan vad vi vuxna tänker och planerar att ungdomar med depression behöver, och vad de själva vill. Ungdomars behov av autonomi och av att hävda sin självständighet ska man inte underskatta!
Depression över generationer
Andra talare vid konferensen var Hanne Strömme (Oslo) och Stephan Hau (Stockholm) som berättade om sin pågående studie om hur handlednings- och psykoterapiprocesser hänger ihop. Forskning om handledning är ovanligt, vilket gjorde denna presentation intressant.
Därefter presenterade Marianne Leuzinger-Bohleber (Frankfurt/Main) the LAC Depression Study som är en omfattande RCT-studie där man jämfört psykoanalytisk psykoterapi med kognitiv beteendeterapi vid kronisk depression. Ett överraskande fynd från den här studien var den mycket höga prevalensen av upplevelser av barndomstrauma hos patienter med kronisk depression, och att depression och trauma också överförs mellan generationer. Leuzinger-Bohleber underströk vikten av att bryta detta mönster, avbryta överföringen över generationer, genom behandling. Ett annat resultat av studien var att det inte fanns någon skillnad i resultat mellan terapiformerna, men att den psykoanalytiska terapin hade fler sessioner. Behandlingseffekterna var generellt stora.
Metakommunikation
Sist presenterade Camilla von Below (Stockholm) sin avhandling om när psykoterapi inte hjälper. Von Below har intresserat sig för unga patienter som upplevt att psykoterapin inte hjälpt men som ändå fortsatte att gå i terapi. Patienter drar sig ofta för att berätta detta för sina terapeuter. Av dessa patienters erfarenheter kan psykoterapeuter lära sig vad man behöver vara uppmärksam på och von Below lyfte upp vikten av att metakommunicera, dvs. samtala om själva samtalen, som ett sätt att arbeta med den terapeutiska alliansen.
Sammanfattningsvis var det här en innehållsrik och lyckad konferensdag!
Anna-Karin Åkerman
Leg.psykolog, leg.psykoterapeut
Handledare och lärare i psykoterapi
Doktorand i klinisk psykologi, Linköpings universitet