Under ett forskningsseminarium på Linköpings Universitet fick Anna-Karin Åkerman, psykolog och terapeut på Tjust Behandlingsfamiljer, möjligheten att presentera resultat från sin forskning. Forskningen bygger på den modell som används av Tjust Behandlingsfamiljer.
Anna-Karin Åkerman arbetar som psykolog och terapeut på Tjust Behandlingsfamiljer. På 50 % av tjänsten forskar hon och har en doktorandtjänst knuten till Linköpings Universitet. Den 27:e september 2019 fick hon möjlighet att lägga fram sina resultat och presentera de publicerade artiklar som ska ligga till grund för avhandlingen samt informera om de tankar hon har för den sista delstudien som ska ingå i avhandlingen. Granskare på 60 % seminariet var Inga Tidefors från Göteborg.
Treatment by fostercare
Anna-Karins forskning bygger på den modell (TBF, Treatment by fostercare) som används av Tjust Behandlingsfamiljer där de placerade barnen ingår som deltagare i studien. Syftet med den första studien var att göra en utfallsstudie gällande hur de placerade barnens/ungdomarnas psykiska mående förändras under behandlingen i förstärkt familjehemsvård med relationsfokuserad och mentaliseringsbaserad inriktning. Internaliserande/emotionella problem, externaliserande/beteendeproblem samt totala problem som också innefattar sociala problem och tanke- samt uppmärksamhetsproblem undersöktes ur de unga placerades perspektiv, behandlingsföräldrarnas perspektiv och ur lärarperspektiv. Hypotesen var att barnpsykiatriska symptom skulle minska över tid.
Behandling minskar psykiatriska symptom
Resultatet visar en signifikant och betydande minskning av psykiatriska symptom enligt de unga själva. Förbättringen blir signifikant vid tredje mättillfället som motsvarar ca 18 månader i behandling och håller sedan i sig med ökande effekt. Effekten är störst på internaliserande symptom. Symptom skattade av familjehemsföräldern eller lärare visar inte någon signifikant förändring. En tolkning av detta är att när de vuxna bättre lär känna den unge och en relation skapas blir också problemen tydligare och synligare. Genom denna process kan den unge själv samtidigt känna sig mer sedd och bättre förstådd, vilket minskar det egna lidandet och problemupplevelsen. I resultaten finns också en tendens till att flickor förbättras enligt lärare och familjehemsföräldrar, men inte pojkar.
Emotionella och sociala problem minskar över tid
Den andra studien syftade till att göra en utfallsstudie gällande hur de placerade barnens/ungdomarnas självskattade emotionella och sociala problem samt självbild utvecklas samt hur deras adaptiva färdigheter i vardagen utvecklas över tid enligt behandlingsföräldrar och lärare. Detta är en intressant fråga utifrån att behandlingsmodellen inte fokuserar direkt på beteendeförändring hos de unga, utan mer indirekt arbetar med detta. Det finns färre studier av adaptiva färdigheter hos barn och unga i familjehem än av psykiskt mående. Hypotesen är att emotionella och sociala problem minskar över tid medan adaptiva färdigheter förbättras över tid.
Resultatet från den andra studien väntar nu på att publiceras. Studien visar på att barnen/ungdomarna skattar minskade symtom på ångest, depression, minskad ilska och minskat normbrytande beteende under behandlingen.
En tredje studie pågår
Huvudfrågeställningen i den tredje studien (där nu datainsamling pågår) är hur kvaliteter i samspelet kan påverka den unges utveckling. Vi på Tjust Behandlingsfamiljer ser fram mot resultaten och den kommande disputationen samt att Anna-Karins forskningsrön ska kunna komma familjehemsvården till nytta!