Resultat i sammanfattning

Du kan ladda ner hela kvalitetsrapporten för_2013 här…

66 % når alla utom ett mål i kärnämnena. Endast 10 % klarade det innan placering.
15 % sammanbrott.
Normbrytande beteende har halverats och depression minskat med 33 %.
Upplevelsen av ilska har minskat med 20 %.
Självbilden förbättras avsevärt för färdigbehandlade ungdomar.
De adaptiva färdigheterna har utvecklats mycket positivt och förmågan att hantera sin vardag och ta hand om sig själv har normaliserats.
Enligt ADAD-intervjun tycker samtliga ungdomar som fullföljde placeringen att de har varit med i planeringen av sin behandling.

Resultat av behandlingsinsatserna

Kvalitetsarbetet är centralt för oss och särskilt angeläget är det att kunna visa på individuella resultat av behandlingen. Vid inskrivning genomgår alla barn och ungdomar en psykologbedömning och en ADAD-intervju. Psykologbedömningen upprepas årligen och ger en bild av den emotionella utvecklingen.

Psykologbedömningen består av följande standardiserade test: ASQ, “Jag tycker jag är”, Becks ungdoms skalor samt ABAS. För att få en bild av hur beteendet utvecklas använder vi ASEBA standardiserade test samt ADAD-intervjun vid inskrivning och utskrivning.

Genom att fånga upp och medvetandegöra ungdomarnas utveckling underlättas det löpande behandlingsarbetet. Vårt och ungdomarnas arbete kan riktas mot områden där behoven är störst.

Varje placering följs med följande instrument:

Beteendeförändring

ADAD inskrivning, utskrivning, uppföljning.
ASEBA:
- CBCL inskrivning, två gånger årligen.
- YSR inskrivning, två gånger årligen.
- TRF inskrivning, två gånger årligen.

Emotionell utveckling

ABAS, en gång årligen.
ASQ, en gång årligen.
”Jag tycker jag är”, en gång årligen.
”Becks ungdomsskalor”, en gång årligen.

Skolan

Vi följer upp skolarbetet via ett tätt samarbete med skolan. I denna resultatredovisning tittar vi på ungdomarnas utveckling genom skolnärvaro och betyg eller omdömen.

Inskrivningstider

Under 2013 avslutades 16 placeringar. Den genomsnittliga placeringstiden var 14,3 månader. Den längsta placeringen var 50 månader och den kortaste var 1 månad. Här räknas inte utredningar in då de vanligen är tre månader. Inskrivningstiderna har minskat två år i rad och en orsak är fler jourplaceringar.

Avbrutna placeringar

Sedan verksamheten startade 2004 har 18 av 119 placeringar totalt avslutats i förtid. Detta motsvarar ca 15 % av totala antalet placeringar. Under 2013 avbröts tre placeringar (sammanbrott) mot fem 2012. Antalet sammanbrott har däremot minskat. Vid de tre sammanbrotten var ett högre omhändertagande nödvändigt i två fall och annan matchning i ett fall.

För en ungdom handlade det om ett ökat utagerande och aggressivitet mot familjehemmet och andra.
För en ungdom ledde ökade psykiatriska svårigheter till behov av större omhändertagande.
För en ungdom utvecklade sig behoven på ett sätt så att matchningen med familjehemmet inte längre var optimal vilket ledde till ett byte av familjehem.

Utslussning och eftervård

Under 2013 gjordes 13 planerade utslussningar efter avslutad behandling. En ungdom flyttade hem till biologiska föräldrar, tre ungdomar flyttade till egen lägenhet, fyra ungdomar flyttade till institution för fortsatt behandling och för fem ungdomar och deras familjehem kunde vår del av insatsen avslutas och placeringarna övergick till traditionell familjehemsplacering.

Resultat

Uppföljning av skolresultat

Samtliga ungdomar har förbättrat sina prestationer jämfört med före placering.

100 % har förbättrat sin närvaro i skolan och 87 % har bara giltig frånvaro. Övriga har endast lite frånvaro idag.
Före placering var det endast två ungdomar som uppnådde alla målen. De flesta hade en havererad skolgång med mer än 50 % frånvaro.
Av de ungdomar som varit inskrivna ett år eller mer når 33 % alla målen och får godkänt eller bättre. 66 % når alla utom ett mål i kärnämnena. 79 % når alla mål utom två kärnämnen.

Uppföljande psykologbedömningar:

Jag tycker jag är:

Resultaten visar att relationerna till andra och till föräldrar och familj har förbättrats för samtliga ungdomar.

Resultaten visar också att de flesta har utvecklat en mer positiv självbild. Gruppen flickor har förbättrat sin självbild med 100 % och av de ungdomar som är utskrivna har självbilden ökat med 37 %.

Kommentar: Forsman och Johson (1996) menar på att självkänslan kan nås via en reaktiv väg och en aktiv väg. Den självkänslan som uppnås via reaktiv väg är en självkänsla som ges av andra i form av kärlek, social feedback och ett ovillkorligt accepterande av personen. Det är en självkänsla som grundläggs redan tidigt i barndomen och som sedan förstärks under uppväxtens gång. De anser att självkänslan i det här avseendet utgör en grundläggande del av personligheten och har valt att kalla den för Bassjälvkänsla.

Självkänsla som förvärvas enligt en aktiv väg är en självkänsla som en person skapar sig själv i samspel med andra människor. Det är en självkänsla som baseras på en persons kompetens och prestationer. Den kompetens som avses i det här sammanhanget karaktäriseras av en inre strävan och andras beröm av personens handlingar. En person ses här som en aktiv agent som definierar sitt självvärde utifrån attribut som personen anser vara viktiga och därför eftersträvar, t.ex. fysiska egenskaper, materiell egendom, talanger och kompetens, relationer till familj och andra sociala relationer av varierande slag. De attribut som är viktiga för personen utgör en bedömningsgrund för hur personen värderar sig själv. (Johnson, 2003).

Om personen upplever sig ha dessa attribut blir utfallet av värderingen positiv och leder till en ökad självkänsla. Omvänt leder resultatet till en sänkt självkänsla. Forsman och Johnson kallar den här typen av självkänsla Förvärvad självkänsla. Våra resultat ovan antyder att både Bassjälvkänslan och den Förvärvade självkänslan stöds av behandlingen och därigenom bidrar till en positiv utveckling för ungdomarna.

Becks ungdomsskalor

De inskrivna och utskrivna ungdomarnas resultat visar följande;

Normbrytande beteende
– normbrytande beteende har minskat med 39 % hos de placerade ungdomarna och med 52 % hos de utskrivna ungdomarna.
Depression
– depression och nedstämdhet hos de placerade ungdomarna har minskat med 27 %. resp. 33 % hos de utskrivna ungdomarna.
Ilska
– ilska har minskat med 18 % hos de placerade ungdomarna och med 20 % hos de utskrivna ungdomarna.
Självbild
– utvecklingen av de placerade ungdomarnas självbild har ökat med 10 % resp. 12 % för utskrivna ungdomar.
Ångest
– ångesten har minskat för de placerade ungdomarna med 9 % resp 7 % för utskrivna ungdomar.

Kommentar: Även resultaten från Becks ungdomsskalor bekräftar den positiva utvecklingen hos våra ungdomar som vi ser i de andra testresultaten. Flickorna visar på lite bättre resultat än pojkar i Becks ungdoms skalor.

De flesta av våra ungdomar har en otrygg anknytning och många även en desorganiserad anknytning när de kommer till oss. Waters et al (2000) menar att den tidiga anknytningen har stor betydelse för hanterandet av senare erfarenheter. De hävdar att barn som haft stark negativa erfarenheter i kontakten med vårdgivarna, endast kan uppnå en trygg anknytning om de kan acceptera och bearbeta hur det såg ut i barndomen och hur detta har påverkat dem.

ABAS

ABAS	BEH.FÖRÄLDER	LÄRARE
Kognitiva färdigheter	+49%	+8%
Sociala färdigheter	+59%	+32%
Praktiska färdigheter	+45%	-9%
Generella färdigheter	+46%	-2%

Kommentar: Detta är resultaten för den utskrivna gruppen. Skattningen som lärarna gör placerar ungdomarna i närheten av normvärdet, vilket innebär att man idag kan hantera sin vardag utifrån omgivningens förväntningar och krav inklusive förmågan att ta hand om sig själv. Förändringen är ganska liten i lärarnas skattning vilket beror på små skillnader mellan första och sista mätningen som kan ifrågasättas. Resultaten visar på en stor positiv förändring i behandlingsföräldrarnas upplevelse av ungdomarnas färdigheter, dock är det en liten bit kvar till normvärdet.

ASEBA-skattningar

Resultaten visar på stora skillnader för pojkar och flickor men också på hur vi och våra behandlingsföräldrar ser på och skattar pojkars respektive flickors förmågor. Resultaten i år visar på lite mindre skillnad än föregående år och är förhoppningsvis ett resultat av vårt arbete med att uppmärksamma detta i verksamheten. Jämfört med föregående år så har ungdomarnas egna upplevelser (YSR) av sin utveckling förbättrats. Upplevelsen av problem har minskat medan upplevelsen av positiva kvalitéer hos sig själv har ökat.

Behandlingsfamiljen skattning CBCL (kol 1-2)
Lärarnas skattning TRF (kol 3)
Ungdomarnas skattning YSR (kol 4-6)

FÖRÄNDR.	TOT. PRO	TOT. COMP	TOT. PROB	TOT. PROB	TOT. COMP	POSITIV QUAL
Alla	-4%	5%	-7%	-10%	4%	11%
Pojkar	-4%	8%	-6%	-11%	0%	6%
Flickor	-2%	4%	-7%	-5%	8%	13%
Utskrivna	-2%	-1%	2%	-12%	-6%	8%

Sett till både de inskrivna och utskrivna ungdomarna skattar de att problemen minskar, kompetensen och de positiva kvalitéerna ökar.

Kommentar: Resultatet antyder att ungdomarna känner sig mer kompetenta i förhållande till vardagens utmaningar och att de upplever att deras problem har minskat. De positiva kvalitéerna har utvecklats vilket stämmer med våra uppföljande psykologbedömningar som visar att självbilden utvecklas positivt. Att den upplevde kompetensen i gruppen utskrivna minskat något samtidigt som problemen minskat och de positiva kvalitéerna ökat kan vara en realitets anpassning av den egna uppfattningen om den egna förmågan.

ADAD

Vi gör en ADAD-intervju med alla ungdomar som flyttar in och ut.
Under året hade vi ganska stort bortfall vilket berodde på att vårdperioden var för kort, öppenvårdsinsats eller att barnen var för unga. Alla svarande vet varför de skrivs in och ut. De har överlag varit mycket nöjda med tiden inom Tjust Behandlingsfamiljer och de har tagit del i sin genomförandeplan. De har trivts mycket bra i sina familjer och tagit del av rapporter som de känt igen sig i. De har fått mycket hjälp i de behovsområden de önskat hjälp med och de skulle rekommendera en kompis som har det svårt att behandlas inom Tjust Behandlingsfamiljer.

ADAD-uppföljning under perioden

Även här var bortfallet lite för stort men på frågan ”Hur tycker du att det har gått för dig sedan du skrevs ut?” svarade man positivt.
Bland svaren finns exempel som ”det har gått bra, jag bor ju hemma”, ”rätt bra, nöjd med att ha klarat av ett gymnasieprogram”, ”det har gått bra, lärde mig mycket under tiden hos familjen”.

Måluppfyllelse

Hur väl lagstiftningens krav och intentioner samt kommunala mål efterföljs

2013 gjordes inga anmälningar av verksamheten som ledde till något klander från myndigheter.

Socialstyrelsen gjorde två tillsynsbesök varav ett oanmält. Socialstyrelsen avslutar ärendena utan krav på åtgärder.

Vi är särskilt glada åt att verksamheten omnämns som ett bra exempel i regeringens utredning kring LVU-vård och nya placeringsformer. Att verksamheten står modell för förslaget om behandling i familj känns extra bra.

Vilka effekter insatserna ger relaterat till den enskildes livssituation

Kvalitetsarbetet är centralt för oss och särskilt angeläget är det att kunna visa på individuella resultat av behandlingen. Vid inskrivning genomgår alla barn och ungdomar en psykologbedömning. Denna upprepas årligen i och samband med vårdrapporten. Vi arbetar med olika verktyg för att ytterligare stärka vår och ungdomarnas upplevelse av resultaten i verksamheten.

Genom vårt arbete och med hjälp av olika reabla och valida uppföljningstest tycker vi att vi får en bra bild av hur ungdomarna utvecklas både individuellt och på gruppnivå. Vi kan se att självbilden för våra ungdomar förbättras. Deras relationer till andra och sina föräldrar och släkt förbättras samt att deras adaptiva förmågor utvecklas i en mer positiv riktning.

Genom Becks ungdomsskalor kan vi se att verksamheten har goda behandlingsresultat.

Resultat för gruppen utskrivna visar att normbrytande beteende har minskat med 52 %, upplevelsen av depression har minskat med drygt 33 %, upplevelsen av ilska minskar med 20 %, självbilden har förbättrats med 14 % och ångesten minskat med 6 %.

Resultaten i den utskrivna gruppen från ABAS visar på resultat av lärarskattningen är nära nog inom normvärdena när det gäller adaptiv förmåga i den grupp som fullföljt behandlingstiden. Det som är särskilt glädjande är våra ungdomars skolprestationer där 66 % når alla mål utom ett i kärnämnena. Endast 10 % klarade det före placering och övriga är på väg mot att klara målen, samt att alla förbättrar sina resultat och sin närvaro.

Vi tycker att vi genom ovan kan se och också mäta positiva effekter på den enskildes livssituation vilket känns centralt i vårt arbete. Att se när ungdomar tar studenten som den första i släkten är stort, och dessutom med godkända betyg är fantastiskt.

Hur verksamhetens kvalitet bedöms av brukaren, klienten och dess nätverk samt socialtjänsten

Genom en uppföljning som gjordes av Skandinavisk Sjukvårdsinformation (SIL), under 2013, framgår att våra uppdragsgivare skattat upplevelsen av vårt arbete högt. Vi får ett resultat på 8,3 av 10 möjliga som ett medelvärde på samtliga frågor. Vid en jämförelse med ca 140 andra institutioner visar det sig att samtliga har ett medelvärde på 8,0.

Vi har genomfört ett flertal ADAD utskrivnings- och uppföljningsintervjuer under året. De visar att samtliga intervjuade ungdomar som fullföljde behandlingen tycker det var bra att de har varit placerade hos Tjust Behandlingsfamiljer.

När det gäller upplevelsen av delaktighet tycker samtliga som fullföljde behandlingen att de har varit med i planeringen av sin behandling.

Även vid uppföljning 12-18 månader efter placeringen hos Tjust Behandlingsfamiljer tyckte ungdomarna att det gick bra för dem.

Sammantaget anser vi att vi väl når de mål som både vi själva och lagstiftaren har satt upp för verksamheten.

Vi är särskilt glada åt den positiva utvecklingen som vi ser hos våra barn och ungdomar samt att våra uppdragsgivare är nöjda med vårt arbete.

Fredrik Lindvall
VD och föreståndare, Tjust Behandlingsfamiljer