Resultat i sammandrag

• 11% sammanbrott. 
• 65% av utskrivna når alla mål i skolans kärnämnen. Före placering var det ingen som nådde alla mål.
• 100% av inskrivna har förbättrat sin närvaro i 
• skolan. 
• Normbrytande beteende hos utskrivna har minskat med 40%.
• Upplevelsen av ilska hos utskrivna har minskat med 26%. 
• Självbilden hos utskrivna har förbättrats med 48%. 
• De adaptiva färdigheterna hos utskrivna har utvecklats positivt och förmågan att hantera sin vardag och ta hand om sig själv har normaliserats.

Det här är Tjust Behandlingsfamiljer

Stabil struktur ger goda resultat

Tjust Behandlingsfamiljer har utarbetat en behandlingsmodell för att hjälpa, utveckla och behandla barn och ungdomar som har tidiga omsorgsbrister. Grundtanken är att vi till stor del formas genom möten med människor i vår omgivning och möjligheten till förändring ligger i dessa nya relationer/möten. Utgångspunkten för vårt behandlingsarbete är ICDP/ vägledande samspel och mentaliseringsbaserad terapi vars behandlingsfokus ligger i själva samspelsprocessen. Hela Tjust Behandlingsfamiljer genomsyras av och vilar på relationell psykodynamisk samt socialpsykologisk grundsyn.

En viktig del i Tjust Behandlingsfamiljers förhållningssätt är mentaliseringsteori som används både som ett perspektiv och mer direkt som behandlingsintervention. Hur vi arbetar med mentalisering i vår verksamhet kan du läsa mer om i vår folder om Mentalisering. Mer information finns också på vår webbplats.

Tillsammans utgör ett relationellt förhållningssätt med anknytningsteori, affektteori och mentaliseringsteori utifrån psykodynamisk grund, de pelare som Tjust Behandlingsfamiljers behandlingsfilosofi vilar på.

Vi erbjuder kraftigt förstärkt familjehemsvård i behandlingsfamiljer där en av föräldrarna i familjen är anställd på heltid. Familjen garanteras kompetens och stöd i form av tät kontakt, handledning och fortbildning. Behandlingsfamiljens främsta uppgift är att bli barnets trygga bas och stå för kontinuitet och trygghet i vardagen, där den unge kan bygga upp stabila och nära relationer genom den omsorg behandlingsfamiljen erbjuder.

Vårt stödteam ser till att avlasta behandlingsfamiljen genom att ta på sig ansvaret för alla kringkontakter, till exempel med uppdragsgivaren, skolan, det biologiska nätverket m.m. Våra inskrivna barn och ungdomar har ofta ett begränsat socialt nätverk, därför har vi också kontaktfamiljer knutna till behandlingsfamiljerna för att skapa fler vuxna positiva kontakter. Kontaktfamiljerna fungerar även som avlastning och hjälper till att stödja och skapa en håll- bar placering över tid.

Tjust Behandlingsfamiljer erbjuder en individuellt utformad och processinriktad behandling. För varje placering görs en individuell bedömning av behandlingsbehovet, och en genomförandeplan tas fram och diskuteras i samråd med placerande instans. Möjligheten till individuellt anpassad behandling är stor tack vare att placeringen i familj kan skräddarsys efter behov.

Tjust Familjehemsteam 

Med vår tjänst Tjust Familjehemsteam stödjer vi barn, ungdomar och familjehem inom socialtjänstens regi och erbjuder ökat och flexibelt stöd till kommunens socialtjänst under kortare och tidsbegränsade insatser. Vi arbetar i form av familjehemsteam, som kombinerar våra resurser och kompetenser i samarbete med kommunens egna resurser i det kommunala familjehemmet.

Resultat av behandlingsinsatserna

Kvalitetsarbetet är centralt för oss och särskilt angeläget är det att kunna visa på individuella resultat av behandlingen. Vid inskrivning genomgår alla barn och ungdomar en psykologbedömning och en ADAD-intervju. Psykologbedömningen upprepas årligen och ger en bild av den emotionella utvecklingen.  

Psykologbedömningen består av följande standardiserade test: ASQ, “Jag tycker jag är”, Becks ungdomsskalor samt ABAS. För att få en bild av hur beteendet utvecklas använder vi ASEBA standardiserade test samt ADAD-intervjun vid inskrivning och utskrivning.

Genom att fånga upp och medvetandegöra ungdomarnas utveckling underlättas det löpande behandlingsarbetet. Vårt och ungdomarnas arbete kan riktas mot områden där behoven är störst.   

Varje placering följs med följande instrument:

Beteendeförändring 

• ADAD inskrivning, utskrivning, uppföljning.
• ASEBA:
  • CBCL inskrivning, två gånger årligen.
  • YSR inskrivning, två gånger årligen.
  • TRF inskrivning, två gånger årligen.
• ABAS, en gång årligen.

Emotionell utveckling

• ASQ, en gång årligen.
• ”Jag tycker jag är”, en gång årligen.
• Becks ungdomsskalor, en gång årligen.

Skolan

Vi följer upp skolarbetet via ett tätt samarbete med skolan. I denna resultatredovisning tittar vi på ungdomarnas utveckling genom skolnärvaro och betyg eller omdömen.

Inskrivningstider

Under 2018 avslutades 22 placeringar. Den genomsnittliga placeringstiden var 29 månader.

Avbrutna placeringar

Sedan verksamheten startade 2004 har 33 av totalt 301 placeringar avslutats i förtid. Detta motsvarar ca 11 % av totala antalet placeringar.

Antalet inskrivna har varierat under året 2018. Genomsnittlig beläggning har varit 51 placerade. Lägst 48 högst 53. Under 2018 avslutades 22 placeringar.

Avslutat till	Antal
Hem	5
Annan vårdform	5
Annat familjehem	4
Vårdnadsöverflytt	2
Eget boende	4
Skyddsplacering	1
SIS	1

Resultat

Uppföljning av skolresultat

Vi håller på att utveckla vårt sätt att följa upp skolresultat varför dessa siffror inte är helt aktuella, utan från 2014. Då hade samtliga ungdomar förbättrat sin närvaro och har i princip ingen frånvaro alls. 

Samtliga av de utskrivna har bättre betyg jämfört med före placering. 65% av de utskrivna har godkända betyg i alla kärnämnen. I vårt dagliga arbete ser vi att det går bra för våra barn i skolan, vi har ingen anledning att tro att det skulle se annorlunda ut idag jämfört med 2014.

Uppföljande psykologbedömningar

Jag tycker jag är 

• Resultaten för utskrivna ungdomar visar att självbilden har förbättrats 48%.

Kommentar: Forsman och Johson (1996) menar på att självkänslan kan nås via en reaktiv väg och en aktiv väg. Den självkänslan som uppnås via reaktiv väg är en självkänsla som ges av andra i form av kärlek, social feedback och ett ovillkorligt accepterande av personen. Det är en självkänsla som grundläggs redan tidigt i barndomen och som sedan förstärks under uppväxtens gång. De anser att självkänslan i det här avseendet utgör en grundläggande del av personligheten och har valt att kalla den för Bassjälvkänsla.

Självkänsla som förvärvas enligt en aktiv väg är en självkänsla som en person skapar sig själv i samspel med andra människor. Det är en självkänsla som baseras på en persons kompetens och prestationer. Den kompetens som avses i det här sammanhanget karaktäriseras av en inre strävan och andras beröm av personens handlingar. En person ses här som en aktiv agent som definierar sitt självvärde utifrån attribut som personen anser vara viktiga och därför eftersträvar, t.ex. fysiska egenskaper, materiell egendom, talanger och kompetens, relationer till familj och andra sociala relationer av varierande slag. De attribut som är viktiga för personen utgör en bedömningsgrund för hur personen värderar sig själv. (Johnson, 2003). 

Om personen upplever sig ha dessa attribut blir utfallet av värderingen positiv och leder till en ökad självkänsla. Omvänt leder resultatet till en sänkt självkänsla. Forsman och Johnson kallar den här typen av självkänsla Förvärvad självkänsla. 

Våra resultat ovan antyder att både Bassjälvkänslan och den Förvärvade självkänslan stöds av behandlingen och därigenom bidrar till en positiv utveckling för ungdomarna.

Becks ungdomsskalor

De utskrivna ungdomarnas resultat visar följande;

• Normbrytande beteende

Normbrytande beteende har minskat med 40%. 

• Depression

Depression och nedstämdhet har minskat med 38%. 

• Ilska

Ilska har minskat med 26%. 

• Självbild

Uppfattningen av självbilden har ökat med 19%.  

• Ångest

Ångesten har minskat 24%. 

Kommentar: Även resultaten från Becks ungdomsskalor bekräftar den positiva utvecklingen hos våra ungdomar som vi ser i de andra testresultaten. Flickorna visar på lite bättre resultat än pojkar i Becks ungdomsskalor. 

De flesta av våra ungdomar har en otrygg anknytning och många även en desorganiserad anknytning när de kommer till oss. Waters et al (2000) menar att den tidiga anknytningen har stor betydelse för hanterandet av senare erfarenheter. De hävdar att barn som haft starka negativa erfarenheter i kontakten med vårdgivarna, endast kan uppnå en trygg anknytning om de kan acceptera och bearbeta hur det såg ut i barndomen och hur detta har påverkat dem.

ABAS	Behandlingsförälder	Lärare
Kognitiva färdigheter	+ 29%	+ 20%
Sociala färdigheter	+ 27%	+ 24%
Praktiska färdigheter	+ 31%	+15%
Generella färdigheter	+ 29%	+ 25%

Kommentar: Detta är resultaten för den utskrivna gruppen. Skattningen som lärarna gör placerar ungdomarna i närheten av normvärdet, vilket innebär att man idag kan hantera sin vardag utifrån omgivningens förväntningar och krav inklusive förmågan att ta hand om sig själv.  

ASEBA-skattningar

Samtliga ASEBA-skattningar som gjordes mellan åren 2008 och 2018 har sammanställts och analyserats med statistiska metoder. Resultaten visar att det finns en förbättring i de ungas självskattningar (YSR) kring den totala kompetensen samt den självupplevda positiva kvalitén. Behandlingsföräldrarnas skattar störst positiv förändring kring den totala kompetensen medan lärarna skattar minst förändringar kring den totala problematiken.

Behandlingsfamiljens skattning CBCL

Lärarnas skattning TRF

Ungdomarnas skattning YSR

CBCL = Child Behavior Checklist (CBCL) 

TRF = The Teacher´s Report Form (TRF)

YSR = Youth Self-Report

Kommentar: Resultatet antyder att ungdomarna känner sig mer kompetenta i förhållande till vardagens utmaningar och att de upplever att deras totala problembild har minskat. De positiva kvalitéerna har utvecklats vilket stämmer med våra uppföljande psykologbedömningar som visar att självbilden utvecklas positivt.

Måluppfyllelse

Vilka effekter insatserna ger relaterat till den enskildes livssituation

Kvalitetsarbetet är centralt för oss och särskilt angeläget är det att kunna visa på individuella resultat av behandlingen. Vid inskrivning genomgår alla barn och ungdomar en psykologbedömning som upprepas årligen i samband med vårdrapporten. Vi arbetar med olika verktyg för att ytterligare stärka vår och ungdomarnas upplevelse av resultaten i verksamheten. 

Genom vårt arbete och med hjälp av olika reliabla och valida uppföljningsinstrument tycker vi att vi får en gedigen bild av hur ungdomarna utvecklas både individuellt och på gruppnivå. Vi kan se att självbilden för våra ungdomar förbättras. Deras relationer till andra och sina föräldrar och släkt förbättras samt att deras adaptiva förmågor utvecklas i en mer positiv riktning.

Genom bland annat Becks ungdomsskalor kan vi se att verksamheten har goda behandlingsresultat. 

Resultat för gruppen utskrivna visar att normbrytande beteende har minskat med 40%, upplevelsen av depression har minskat med drygt 38%, upplevelsen av ilska minskar med 26%, självbilden har förbättrats med 19% och ångesten minskat med 24%. 

Forskning

Tjust Behandlingsfamiljer har ett pågående forskningsprojekt i samarbete med Linköpings universitet. En av våra psykologer arbetar med en studie med arbetsnamnet ”Effekter av anknytningsbaserad behandling i familjehem”. Det övergripande syftet med forskningen är att bidra till ökad kunskap om barn och unga i familjehem, då det är ett forskningsområde som är mycket eftersatt. Vi vill också undersöka om vår behandlingsmodell är verksam och bättre försöka förstå på vilket sätt i så fall.

I en första delstudie har vi sammanställt resultat av ASEBA- skattningarna som gjordes mellan åren 2008 och 2016. Resultaten visar att det finns en signifikant förbättring i de ungas självskattningar (YSR) efter 18 månaders behandling, och att behandlingseffekten är större efter 24 månader i behandling. När det gäller behandlingsföräldrarnas skattningar (CBCL) och lärarskattningarna (TRF) framkommer inga signifikanta förbättringar.

Vi kommer nu att sammanställa resultaten av psykolog-uppföljningarna som gjorts under samma tidsperiod. Detta kommer att ge en bild av andra aspekter av de ungas utveckling: Förändras deras självbild? Förbättras deras adaptiva färdigheter i vardagen, och inom vilka områden i så fall? Förändras psykiatriska symptom såsom ångest, depression och normbrytande beteenden?

Vi har också startat en pilotstudie med syftet att undersöka hur relationsfaktorer påverkar behandlingsutfallet. I denna studie filmar vi samspelssituationer och intervjuar både behandlings- föräldrar och placerade unga. Vi vill bättre förstå hur faktorer som lyhördhet och reflektionsförmåga sammanhänger med förändring av psykiatriska symptom, adaptiva färdigheter i vardagen och självbild. Under perioden juni 2019-juni 2020 har projektet beviljats forskningsmedel från Stiftelsen Allmänna Barnhuset.

Hur verksamhetens kvalitet bedöms av brukaren, klienten och dess nätverk samt socialtjänsten

Genom en uppföljning som gjorts av SSIL – För vård och omsorg (tidigare Skandinavisk Sjukvårdsinformation), under 2018, framgår att våra uppdragsgivare skattat upplevelsen av vårt arbete högt. Vi får ett resultat på 8,4 av 10 möjliga som ett medelvärde på samtliga frågor. Vid en jämförelse med ca 140 andra institutioner visar det sig att samtliga har ett medelvärde på 8,1.

Hur väl lagstiftningens krav och intentioner samt kommunala mål efterföljs 

2018 gjordes inga anmälningar av verksamheten som ledde till något klander från myndigheter. 

Vi är särskilt glada åt att verksamheten omnämns som ett bra exempel i regeringens utredning kring LVU-vård och nya placeringsformer. Att verksamheten står modell för förslaget om behandling i familj känns extra bra.

Vi är väldigt glada åt den positiva utveckling vi ser hos våra barn och ungdomar samt att våra uppdragsgivare är nöjda med vårt arbete. Vi kan genom våra uppföljningar se att vi håller en jämn och hög nivå när det gäller effekterna på våra utskrivna ungdomar mätt med de psykologiska test vi använder. Detta tycker vi är viktigt då vi under tiden har utvecklat verksamheten och etablerat oss på fler ställen. Vi finns idag i Västervik, Vimmerby, Jönköping och Norrköping.

Vi tycker att vi genom det ovan nämnda kan se, och också mäta, positiva effekter på den enskildes livssituation vilket känns centralt i vårt arbete.

Fredrik Lindvall 

VD, Tjust Behandlingsfamiljer