Den årliga kvalitetsrapporten är ett viktigt verktyg för att få en samlad bild av verksamheten och hur den fungerar. I Kvalitetsrapporten är en sammanfattning av kvalitetsberättelsen och visar bland annat en minskning av depression med 17% hos familjehemsplacerade barn eller unga. Samtidigt ökar självbilden hos utskrivna med 38%.
Varje år sammanställer vi en kvalitetsrapport som baseras på årets kvalitetsberättelse för Tjust Behandlingsfamiljer. Kvalitetsrapporten är ett sammandrag av resultat och verksamhetsbeskrivning. Kvalitetsrapporten 2019 går nu till tryck för att användas som informationsmaterial på mässor och andra arrangemang där vi träffar våra uppdragsgivare.
Minskad depression och ökad självbild
Kvalitetsrapporten 2019 redovisar bland annat företagets resultat från Becks ungdomsskalor som de inskrivna testas med vid inskrivning och årligen. Resultaten visar att Normbrytande beteende hos utskrivna har minskat med 32% och depression har minskat med 17%. Upplevelsen av ilska hos utskrivna har minskat med 23% och att ångesten hos utskrivna har minskat med 16%. Självbilden, enligt ”Jag tycker jag är”, hos utskrivna har förbättrats med 38%.
Under 2019 avslutades 19 placeringar och endast 10% avslutades som sammanbrott. Den genomsnittliga placeringstiden var 28 månader.
Behandlingsföräldrarna och lärarna skattar de placerade barnen enligt ABAS. Resultaten för skattningarna visas i tabell 1.
Tabell 1. Resultat från skattningarna enligt ABAS.
Tjust Behandlingsfamiljer över snittet
SSIL – För vård och omsorg följer upp våra placeringar genom att intervjua våra uppdragsgivare som får betygsätta oss på en skala mellan 1 och 10 (där 10 är bäst) i ett antal frågor. För branschen i helhet ligger medelbetyget på 8,2. 140 olika institutioner ingår i materialet. Tjust Behandlingsfamiljer AB får ett medelbetyg i denna uppföljning på 8,6.
Förklaringar
“Jag tycker jag är” avser att mäta barns självvärdering, som förväntas ha ett positivt samband med barns psykiska hälsa.
Becks ungdomsskalor mäter ångest, depression, ilska och normbrytande beteende samt självbild genom självskattning.
ABAS är ett instrument för bedömning av adaptiva färdigheter. Adaptiva färdigheter kan sägas vara den repertoar av begreppsmässiga, sociala och praktiska färdigheter som människor lär sig för att kunna fungera i vardagen. Hur väl ett barn eller en ungdom utvecklat dessa förmågor, har stor betydelse för hans eller hennes fungerande.
ABAS mäter inom nio olika delområden, de nio skalorna sammanfattas till tre olika färdighetsområden; Kognitiva färdigheter, Sociala färdigheter och Praktiska färdigheter. Dessutom finns ett övergripande mått avseende Generell Adaptiv Färdighet.
Konny Lindblom
Utvecklingsledare