Tjust Behandlingsfamiljer deltog i december på Svenska Vårds dialogmöte kring familjehemsvård, där bl.a. IVO (Inspektionen för vård och omsorg) medverkade tillsammans med ca 25 olika verksamheter. Under dagen hölls också en liten workshop med IVO kring vilka områden i ett tillstånd som har betydelse för kvalitén i behandlingen.

Vi på Tjust Behandlingsfamiljer har länge velat se en tillståndsplikt för verksamheter som bedriver behandling via familjehemsvård liksom vi själva gör. Håkan Ceder lyfte fram detta i sin utredning kring Placeringsformer för barn och unga där en ny placeringsform lanserades, Behandlingsplacering i familj. Vi ser det som ett viktigt steg för att öka kvalitén i arbete med barn och unga i familjehemsvård och för att kunna få en tydligare bild av vad olika aktörer har för inriktning på sitt arbete.

Tillståndsplikt kan dröja

En familjehemsplacering för barn och unga är idag i många delar ett stort ingripande i den enskildes liv, vilket vi tycker föranleder att samhället ställer högsta möjliga krav på aktörer inom denna del av familjehemsvården. Många instanser och aktörer är också positiva till en skärpning av kraven och införandet av tillståndsplikt, dock har höstens höga belastning socialtjänsten utifrån migrationsproblematiken möjligen gjort att det kommer dröja lite till innan alla bitar är på plats för en ny lagstiftning på området. Även om riksdagen ännu inte har tagit ställning kring Ceders förslag känns det positivt att det förs en konstruktiv dialog kring kraven.

Frågeställningar

Under seminariet höll IVO i en workshop kring följande frågor.

• Vilken effekt på kvalitet har olika krav?
• Rangordna krav utifrån betydelse! Till exempel:
  • – Lokaler
  • – Föreståndare
  • – Bemanning
  • – Rutiner, exempelvis för utslussning eller för klagomålshantering
  • – Finansiering
• När bör olika krav ställas (d.v.s. i tillståndsprövningen eller i tillsynen)?
• Ställer IVO vissa krav för tidigt/för sent?

Många viktiga aspekter lyftes fram från verksamheterna och bra diskussioner hölls. IVO fick med sig många synpunkter och tankar inför det fortsatta arbetet. Det är tidigt i processen det finns störst sannolikhet att ha konkret påverkan på innehållet i kommande regleringar. De bästa regleringarna skapas troligen genom att myndigheter, uppdragsgivare och vi verksamheter, har en god dialog kring vad som är av betydelse för kvalitén och rättssäkerheten. Hur processen kring tillståndsfrågorna kommer att se ut under 2016 återstår att se. Tjust Behandlingsfamiljer är aktiva tillsammans med branschorganisationen Svenska Vård för att kunna få fram en tillståndsplikt och regleringar som säkerställer att individen får en god och rättssäker behandling.

Den 26-27 maj arrangeras Nordisk Mentaliseringskonferens för tredje gången. Platsen är denna gång Stockholm. Vi på Tjust Behandlingsfamiljer kommer delta med en stor delegation, både från ledningsgrupp och av personal från våra samtliga kontor.

Våra erfarenheter av att arbeta med ungdomar i MBT (Mentaliseringsbaserad terapi), både I grupp och på individuellt plan, är mycket positiva. Deltagandet på konferensen är ett led I våra ambitioner att införliva ett mentaliseringsbaserat förhållningssätt och metoder praktiskt I hela vår verksamhet.

Dynamisk mötesplats

Konferensens vision är att skapa en dynamisk mötesplats med ett program som är både angeläget och mångfasetterat. Temat för konferensen är mentalisering och mentaliseringsbaserad behandling och hur vi alla tänker och teoretiserar kring detta. Konferensens innehåll ska vara anpassat till utmaningarna I det dagliga yrkeslivet, med möjlighet att lyfta frågorna till en mer generell nivå.

Bakgrund

(hämtat från Nordisk Mentaliseringskonferens webplats, http://www.mentalisering.se)

MBT-behandlingen skapades som en behandlingsform för personer som lider av borderlinepersonlighetssyndrom. Idag omfattar mentalisering och mentaliseringsbaserad behandling så mycket mer. Vi välkomnar bidrag från alla olika inriktningar och traditioner så länge det finns ett mentaliseringsfokus. Vi vill ha en positivt undersökande atmosfär i alla möten.

Den engelske psykoanalytikern Peter Fonagy, som är mentaliseringsteorins viktigaste namn, brukar definiera mentalisering som holding mind in mind, det vill säga att vara medveten om medvetandet eller kanske att ha tankarna och känslorna i åtanke.

God mentaliseringsförmåga fungerar som något av ett vaccin mot psykiska problem, och bristfällig mentaliseringsförmåga ökar risken för att vi ska må dåligt psykiskt. Alla typer av effektiv psykoterapi bygger till en del på att de förbättrar mentaliseringsförmågan. Peter Fonagy har dessutom tillsammans med psykiatern Anthony Bateman utvecklat mentaliseringsbaserad terapi, MBT, ett behandlingspaket som består av individualterapi, gruppterapi och psykopedagogik och fokuserar på att förbättra klienternas mentaliseringsförmåga. Till att börja med användes MBT för att hjälpa människor som lider av borderline personlighetsstörning; på det området räknas MBT nu som evidensbaserad behandling. Efter hand har det även utvecklats mentaliseringsbaserade behandlingsprogram för en rad andra typer av problem, bl.a. självskadande, ätstörningar, missbruk, trauma och depressioner. Det finns också mentaliseringsbaserad barnterapi, familjeterapi, parterapi och miljöterapi. Eftersom mentalisering är en så central mänsklig förmåga har man under de senaste åren även prövat att använda mentaliseringsteorin utanför sjukvården och terapirummen, bl.a. inom föräldrautbildning, ledarskapsutveckling och pedagogik.

Du kan läsa mer om konferensen på www.mentalisering.se

Vår legitimerade psykolog Rikard Kvist utbildar sig för tillfället vidare i det psykopedagogiska utbildningsprogrammet Affektskolan. Förutom kunskapen är syftet att undersöka om, och i så fall på vilket sätt, Affektskolans sätt att närma sig kunskap om sig själv och sina inre skeenden kan vara något som Tjust Behandlingsfamiljer kan göra till del av sin verktygslåda att hjälpa de barn och ungdomar som kommer till oss i vår verksamhet.

Affektskolan har utvecklats av professorerna Bengt-Åke och Kerstin Armelius vid Umeå universitet och är i första hand ett pedagogiskt program där deltagaren får lära sig om och sedan utforska sina affekter i grupp med andra. Syftet är att lära sig om sina affekter, hur de ser ut, känns och kan förstås. Den affektteori som programmet bygger på är den som Silvan Tomkins formulerat. Programmet har använts i runt tjugo år inom en rad olika områden som missbruksvård, ätstörningsverksamhet och öppenpsykiatri.

Vad är en affekt?

En affekt är lite slarvigt uttryckt en biologiskt förprogrammerad känsla. Det finns nio stycken och alla människor har alla med sig från födseln. Man vet att det är så för också spädbarn, som inte kan ha någon egentlig miljömässig erfarenhet att bygga sina känslouttryck på ännu, också visar affekter på samma sätt som vuxna. Affekter är förlåtande i just att alla människor har dem, reagerar på dem och visar dem på samma sätt världen över. På detta sätt blir det en automatisk gemensam nämnare i affektskolegruppen. Exempel på dessa nio affekter är skam, rädsla, glädje och nyfikenhet. När en affekt aktiveras på en tillräckligt hög nivå i oss går ett reaktionsprogram på den igång i kroppen som är distinkt för varje affekt. Nog är det många som känner igen sig i att de kan bli röda om kinderna när de skäms t.ex. En fiffig del med affekter är att de ”smittar”, så när någon som exempel är mycket rädd eller glad så har det en tendens att väcka samma känslor i oss. På detta sätt blir det pedagogiskt att utforska affekterna i grupp, för om det är någon affekt du kanske tycker du har svårare att känna finns det sannolikt någon annan i gruppen som har lättare att komma i kontakt med den. Du kan då åka ”snålskjuts” på den andres upplevelse och på det sättet lättare få kontakt med din egen.