Sedan drygt tre år tillbaka har Tjust Behandlingsfamiljer utvecklat sitt behandlingsarbete mot mentaliseringsbaserat arbete i våra behandlingsfamiljer, såväl som inom organisationen i övrigt. Vi betraktar behandlingsarbetet som pågår i våra behandlingsfamiljer som miljöterapi/miljöterapi i familj. Att se familjehem, eller behandlingsfamiljer som det heter hos oss, som en plats där miljöterapi kan bedrivas kan te sig som en ny tanke. För drygt ett år sedan publicerades Miljöterapiboken – mentalisering som holdning og handling (MBT-M) av Finn Skårderud och Bente Sommerfeldt (än så länge ej utgiven på svenska). Vi på Tjust Behandlingsfamiljer upplever att den beskriver behandlingsarbete såsom vi vill att det ska bedrivas hos oss, trots att den mer beskriver traditionella arenor för miljöterapi såsom behandlingshem och psykiatriska vårdavdelningar.

Relationer i fokus

Vad är då mentaliseringsbaserad miljöterapi? Författarna menar att det centrala är att den miljöterapeutiska huvuduppgiften hela tiden är att främja mentalisering. I MBT-M är miljöterapi relationsbehandling, och miljöterapins viktigaste fokus är att använda relationer för att reparera relationsskador. De barn och unga som placeras inom Tjust Behandlingsfamiljer placeras förstås av olika skäl, men genomgående kan man säga att det är av komplexa skäl och att problematiken är komplex. Med få undantag är det fråga om unga med en allvarlig anknytningsproblematik, som har lett fram till att mentaliseringsförmågan inte kunnat utvecklas tillräckligt.

I vardagen

I det vardagliga livet i en behandlingsfamilj försiggår både samspel och samtal. Det är själva vardagen som rymmer möjligheten att bedriva miljöterapi genom spegling, systematisk reflektion men också genom att den vuxne är öppen med sig själv. För att kunna arbeta miljöterapeutiskt krävs också mer – Skårderud och Sommerfeldt menar att det krävs en etisk medvetenhet om att miljöterapi är en högriskaktivitet (!), en rimlig och genomtänkt praxis och inte minst en teori och ett språk som hjälper oss att förstå både oss själva, dem vi arbetar med och som samtidigt rymmer de irrationella och primitiva som finns inom och mellan oss.

Jag vill avsluta med några fina citat från boken:
”Det som bäst kan lugna en orolig människa, är en annan människa.” / Skårderud & Sommerfeldt
”Jag tänker, därför är jag.” / Descartes
”Jag är, därför att du tänker på mig.”/ Peter Fonagy

Anna-Karin Åkerman, Tjust Behandlingsfamiljer
Leg. psykolog, leg. psykoterapeut, lärare och handledare i psykoterapi samt doktorand vid Linköpings universitet

Förra året arrangerade Tjust Behandlingsfamiljer för första gången en Behandlingsfamiljedag. Liknande dagar har sedan många år arrangerats för vår behandlingssamordnargrupp och psykologgrupp, men i denna form är behandlingsföräldrarna inbjudna och fokuset ligger på att genom utbildning och erfarenhetsutbyte familjerna emellan, stärka deras yrkesroll.
Behandlingsfamiljedagar har sedan starten arrangerats ytterligare tre gånger i Vimmerby och Västervik och är något som fallit väl ut bland behandlingsföräldrarna. Den första träffen hade temat att vara ”förälder” till någon annans barn, då känslor, tankar, dilemman och upplevelser ur vardagen diskuterades gemensamt. Ett annat tema har varit ”Big five” – hur familjerna tänker kring sitt arbete utifrån de fem begreppen tillgänglighet, lyhördhet, acceptans, samarbete och familjemedlemskap.

Vardagligt samspel det starkaste verktyget

Vid den senaste träffen var temat ”Vad är behandling?”. Temat tog sin utgångspunkt från litteraturen, särskilt böckerna Vi är våra relationer (Wennerberg 2010), Miljöterapiboken (Skårderud 2014) och Mentaliseringsboken (Wallroth 2014). Behandlingen hos våra familjer sker i mycket stor omfattning genom familjens vardag. Bl.a. diskuterades att tämligen ordinära situationer och händelser är för majoriteten av de unga utmaningar – gällande deras självbild, deras tro på dem själva, deras funktion tillsammans med andra och deras förväntningar och rädslor på omvärlden. Att tillsammans med andra få utforska, pröva, uppleva motstånd och framgång sker genom samspel. Enbart att vistas i en miljö som är annorlunda och baserad på andra funktioner och sociala grunder än den ursprungliga, kan vara behandlande i sig. Om vi därtill ökar behandlingsfamiljernas lyhördhet, förståelse för den enskildes behov och svårigheter, och därmed medvetet riktar och bedriver arbetet gentemot den unga, så är familjernas vardag det absolut starkaste behandlande verktyget i vårt förråd.

Återkommande inslag

Mycket av detta vardagliga samspel har tydliga strukturella grunder i miljöterapi, inom Vägledande samspel och i det mentaliseringsbaserade arbetssättet. Dagarnas syfte är att göra arbetet som familjerna utför synligt och begripligt för att stärka deras känsla och förståelse av sin kompetens. Dagarna är ett av flera återkommande inslag i den repertoar av stöd, vägledning och handledning som Tjust Behandlingsfamiljer bedriver. Inför kommande behandlingsfamiljedagar finns flera förslag på teman, exempelvis ”Beslutsprocesser inom socialtjänsten”.

Den 10 mars höll två av psykologerna på Tjust Behandlingsfamiljer, Jenny Sylvan och Åsa Sandberg Pfannschmidt, en förmiddagslång föreläsning om anknytning för behandlingsföräldrar och kontorspersonal som tillhör Västerviks och Vimmerbys kontor.
Anknytningsteorin är en del av Tjust Behandlingsfamiljers värdegrund, och då våra placerade barn alltid har med sig anknytningsbrister i någon form, är det ett ständigt aktuellt tema som vi återkommer till i våra föreläsningar.

Dagens föreläsning syftade till att ge en tillbakablick i den starka överlevnadsmekanism som ligger till grund för anknytningsteorin, samt att förmedla en bild av hur anknytningen hos barnet kan bli beroende på om den är trygg eller otrygg. Förmiddagen varvades med teori, en samtalsövning, några filmklipp och lite högläsning. Målet med föreläsningen var att ge en inblick i hur anknytningen påverkar oss i vardagen och påvisa att det dagliga mötet med barnen och ungdomarna är ett led i att få dem att kunna utveckla nya, trygga anknytningsmönster. I relationen skapas tilliten.