All personal hos Tjust Behandlingsfamiljer utbildas i ICDP (Vägledande Samspel) och för tillfället utbildas ett femtontal anställda internt av våra egna utbildare Fredrica Klein och Cathrine Grönqvist. Som del i ICDP-utbildningen gås också mer renodlat psykologiska begrepp och tankar igenom, som anknytnings- och affektteori. Rikard Kvist, en av våra psykologer, höll nyligen en föreläsning om affekter för deltagarna.

Känslomässiga och kroppsliga reaktioner

Rikard kallar affekter lite slarvigt men träffande för ”biologiskt programmerade känslor”. Med affekter menas nämligen den grunduppsättning sammanvävda känslomässiga och kroppsliga reaktioner vi har med oss från födseln, dvs som vi har nedärvda i vårt DNA. Detta innebär att denna grundläggande palett av känslor uttrycks på samma vis över hela världen, oavsett kultur, ålder, kön osv. Skam ser likadant ut vart vi än vänder oss i världen, likaså sorg, ilska och alla de nio grundaffekterna som Silvan Tomkins började skriva om för runt femtio år sedan. Eftersom affekter är en sådan integrerad och grundläggande del av vår organism blir dessa essentiella att förstå oss på om vi sedan vidare vill försöka förstå oss på psykologisk utveckling och beteenden i en senare tid i livet. Till exempel varför det är konstruktivt att kommunicera på ett sätt, men inte ett annat, eller varför Kalle inte bara kan skärpa sig och sluta bråka i skolan.

Nio affekter

Affekterna är alltså kort och gott ett basalt kommunikationssystem både med organismen själv, men även till dess omgivning om vad den har för grundläggande behov. Affekternas funktion är att orientera oss, från faror till glädjeämnen – att hjälpa organismen överleva. De nio affekterna som Silvan Tomkins beskrev är Glädje, Nyfikenhet, Överraskning, Sorg, Skam, Rädsla, Ilska, Äckel och Avsky. Som exempel är glädjens metabudskap ”Det här känns bra, fortsätt med det här”, medan skammens metabudskap är mer ”Nu har du gjort bort dig i gruppens ögon, få det skamliga att försvinna”. Kom ihåg att affekterna uttrycks på samma vis över hela världen, men vad som väcker dem skiftar med olika kulturella erfarenheter. Nalle Puh har ett bra tips kring hur skam kan hanteras: ”För att visa att man inte alls blev rädd när man hoppade till, kan man hoppa upp och ner ett par tre gånger liksom för att motionera sig”.

Smittande

Under föreläsningen visade Rikard många exempel genom historier, bilder och filmer kring hur vi som människor reagerar och gör i olika situationer utifrån våra affekter. Att dela en affektföreläsning på detta sätt är ett effektivt sätt att lära sig om affekter på grund av en av många gemensamma drag de har, i detta fallet att de ”smittar”. Har du någonsin suttit i ett sällskap där någon börjar skratta kluckande och du plötsligt finner dig själv sitta och skratta du med, utan att riktigt veta varför? Då har du nog blivit ”smittad” av affekten glädje. Så blev det också när exempel på de olika affekterna visades genom filmklipp under föreläsningen där deltagarna genom varandras affektpåslag fick känna på de olika affekterna som glädje, sorg, ilska osv tillsammans.

Videoklipp med exempel på några olika affekter:

Glädje: https://www.youtube.com/watch?v=vC8gJ0_9o4M

Skam: https://www.youtube.com/watch?v=-mL5Q86Vld0

Sorg: https://www.youtube.com/watch?v=1OX1hBwNCJc

ICDP (Vägledande Samspel) behandlar grundläggande frågor och tankar kring kommunikation och hur vi kan förstå oss själva och varandra på ett gott sätt i en större kontext. ICDP utgår från en salutogen utgångspunkt där fokus ligger på omsorgsgivaren och hur utveckling av oss själva borgar för att hjälpa också andra att utvecklas. Alla anställda får gå programmet i syfte att rusta oss att tillsammans härbärgera de ofta svåra processer och känslor som väcks i arbetet runt barnen och ungdomarna som placeras hos Tjust Behandlingsfamiljer.

Vi är väldigt glada att vi har lyckats rekrytera Annika Kratz som ny platschef till vårt Vimmerbykontor. Annika har lång och gedigen erfarenhet från socialtjänsten och ledande befattningar.

Annika är socionom i botten med flera vidareutbildningar inom systemiskt familje- och nätverksarbete. Annika är Kälvestensutbildad och har gått flera olika ledarutvecklingsprogram. Hon kommer senast från en tjänst som chef för Individ- och familjeomsorgen i Oskarshamn, där hon lett verksamheten sedan 2010. Annika har tidigare varit enhetschef/sektionschef för Ungdomscenter samt Familjecenter Råd och Stöd i Oskarshamn. Annika har innan hon blev chef arbetat som socialsekreterare och 1:e socialsekreterare under flera år. Under en kortare tid har Annika också varit föreståndare på ett HVB i Småland.

–     Jag tycker om att arbeta mot uppsatta mål tillsammans med andra och att kunna göra en positiv skillnad för medarbetare och klienter, menar Annika Kratz.

Fler rekryteringar för att möta efterfrågan

Vår gemensamma målsättning är att utöka vårt kontor i Vimmerby med flera rekryteringar för att möta efterfrågan på våra tjänster. Med bibehållen kvalité ska vi öka förmågan att ta emot barn och ungdomar i våra behandlingsfamiljer.

I Sverige är det, vad vi känner till, ännu inte så vanligt att man arbetar systematiskt med att främja mentalisering i familjehemsvård. På Tjust Behandlingsfamiljer har vi arbetat med detta sedan 2013 och utvecklar det löpande i vår verksamhet. Glädjande nog pågår implementering av mentaliseringsbaserat arbete i familjehem (MBT Foster och Reflective Fostering Care) i Storbritannien genom Anna Freud Center. Även forskning pågår om effekter av programmet.

Nyckelkomponenter

Reflective Fostering Care är ett utbildningsprogram som vänder sig till fosterföräldrar till barn mellan 4 och 11 år, och som innehåller både utbildning i grupp och handledning. Innehållet är praktiskt med övningar och diskussioner men även teoretiskt. Dr Sheila Redfern vid Anna Freud Center beskriver nyckelkomponenterna för att främja mentalisering i familjehemsvård:

• Främja nyfikenhet på andra och på sig själv.
• Öka medvetenheten om sin egen påverkan på andra, och på sig själv.
• Förstå att det är svårt att förstå sig på andras sinne, andras inre liv.
• Göra det möjligt att ta olika perspektiv.
• Göra det möjligt att bygga tillit så att vi kan förstå var andra kommer ifrån och bär med sig.
• Möjliggör utveckling av ett cohorent narrativ om ”vad som pågår”, dvs. att kunna skapa sig en begriplig sammanhängande historia.

Programmet syftar till att hjälpa familjehemsföräldrar att kunna bära barnet i sitt sinne, i sitt ”mind”, att bygga en stark relation till barnet och erbjuda stabilitet i placeringen. I nästa led kan det hjälpa barnet att i sin tur utveckla sin mentaliseringsförmåga. Vi får inte glömma bort att de barn som familjehemsplaceras, i synnerhet inom Tjust Behandlingsfamiljer, kanske aldrig erfarit trygghet. De kanske aldrig har erfarit att ha blivit tänkta om eller blivit känslomässigt intonade på ett bra sätt av sina närmaste. Vidden av detta är nästan svår att ta in och det är lätt att en värjer sig. Desto större behov att stötta och hjälpa familjehemsföräldrar att orka fortsätta mentalisera om barnen, att hålla ut även när det känns mörkt.

/Anna-Karin Åkerman
Leg.psykolog, leg.psykoterapeut
Handledare och lärare i psykoterapi
Doktorand i klinisk psykologi, Linköpings universitet