Genom ett förändringsarbete för möten med våra placerade unga har vi sett att det lett till flera fördelar, exempelvis att möjligheten för förbättring av mentaliseringförmågan ökat och att behandlingsföräldrar fått en modell för hur man kan reflektera kring den unges inre tillsammans på hemmaplan.

Bakgrund

Upprinnelsen till detta arbetssätt var att vi tydligt upplevde att många av de möten där den unge förväntades medverka blev ett stressfyllt sammanhang för denne. (ett av syftena med dessa möten var att förmedla till den unge att ”din röst är viktig”). Omständigheterna som dessa möten kunde innebära, som t.ex. 4-7 personer i rummet, att ibland deltog personer som den unge inte hade träffat innan, eller att den unge visste att det skulle talas om svåra saker, försvårade än mer tillgången till den mentaliseringskapacitet som kanske i vissa fall fanns under gynnsamma, mindre stressfyllda förhållanden.

Framförhållning och känsla av kontroll ökar trygghet

Framförhållning och känsla av kontroll generellt, ökar vår trygghet. Vi beslutade oss för att skapa ett upplägg med ramar och gränser som skulle möjliggöra för den unge att kunna handskas med ångesten istället för att agera ut den. Och att även tillsammans med de övriga i gruppen arbeta med vad ångesten stod för.
Syfte med mötena:

• Behandling/utveckling
• Rollmodell
• Handledning/utbildning
• Att få alla i teamet att tillsammans med den unge öka sin mentaliseringsförmåga

Ramarna bestod i ett antal parametrar som skulle ligga fast. Oavsett om den unge medverkade eller inte skulle mötet äga rum. Avsikten med detta är att den unge vet att andra tänker och pratar om hen. Det kan medföra upplevelser av att andra tycker att hen är betydelsefull. Det kan förstås också väcka nyfikenhet (vad pratar de om) och oro (pratar de dåligt om mig?)

Våra erfarenheter fram till idag

En grundläggande tanke med upplägget var att det skulle bli möjligt för den unge att använda sig av försvaret splitting, som syftar till att hålla borta outhärdlliga känsloupplevelser. I rummet kunde hen placera det onda respektive det goda hos ömsom psykologen ömsom behandlingssamordnaren. Genom att flytta fokus när det blev för ångestfyllt för ungdomen plockade vi in det reflekterande teamet i rummet. D.v.s, vi lät den unge vara och vi övriga reflekterade kring det som vi där och då upplevde uppstod i rummet.

Handledning/utbildning

Dessa samtal blir också en möjlighet för behandlingsföräldern att få en modell för hur man kan reflektera kring den unges inre tillsammans på hemmaplan. Flera behandlingsföräldrar har gett just den responsen – att de upplevt samtalen vara en hjälp på det viset.

Behandlingsutveckling

Vi uppfattar att dessa mentaliseringsbefrämjande samtal möjliggör:
• En nyfiket utforskande hållning.
• En validerande hållning.
• ”stop-rewind”. Vi går inte vidare om vi inte förstår.
• En förbättring av mentaliseringsförmågan.

Kristina Rosenqvist, Leg. psykolog/leg. psykoterapeut
Liselott Josefson, Leg. psykolog/leg. psykoterapeut
Tjust behandlingsfamiljer, Jönköping

Varje år sammanställer vi behandlingsresultat och kvalitetsarbete från vår verksamhet för föregående år. Nu när vi summerar 2016 års arbete kan vi glädjande konstatera att vårt ihärdiga utvecklingsarbete av bl.a. våra arbetssätt ger resultat och att behandlingsresultaten fortsätter att förbättras.

Genom en uppföljning gjord av SSIL – För vård och omsorg, ser vi också att våra uppdragsgivare skattar upplevelsen av vårt arbete högt. Vid en jämförelse med ca 140 andra institutioner får vi ett högre medelvärde, och vi är särskilt glada åt att Tjust Behandlingsfamiljer omnämns som ett bra exempel i regeringens utredning kring LVU-vård och nya placeringsformer. Att vår verksamhet står som modell för förslaget om behandling i familj känns extra bra.

Kvalitetsrapport 2016 är i skrivande stund under färdigställande och kommer framöver finnas tillgänglig i digital form på vår webbplats och i tryckt version.

Ibland när vi som arbetar på Tjust Behandlingsfamiljer får frågan om hur vi arbetar och vad vi använder för metod, så tycker vi det är svårt att svara och beskriva. Trots att vår modell är tydligt förankrad i teori, forskning och i beprövad erfarenhet så har den inte ens ett namn! Då kan vi ibland känna det som att vi är helt ensamma och unika, kanske krånglar vi till saker och gör ”för mycket”?

MBT Foster

I Storbritannien finns det etablerade riktlinjer från National Institute for Health and Care Excellence (Nice) för vad familjehemsvård ska innehålla. I dessa riktlinjer ingår: ge stöd åt professionellt samarbete i komplexa fall, försäkra att alla inblandade förstått sin roll, se till att placerade erhåller psykiatrisk behandling, utbilda familjehem/boenden, ge stöd åt fosterfamiljer samt utbilda handledare.
I Storbritannien pågår också en studie, the Herts and Minds study, av mentaliseringsbaserade interventioner i fosterhem, d.v.s. MBT Foster. I denna studie förhåller de sig förstås till riktlinjerna. Vi har jämfört vår egen behandlingsmodell med riktlinjerna för att se om och på vilket sätt vi uppfyller dessa riktlinjer, och jämförde på detta sätt vår modell med den i the Herts and Minds study.

Lika men på andra sätt

Exempelvis betonas i MBT Foster betydelsen av att fosterföräldrarna inkluderas i det professionella teamet runt barnet för att underlätta för professionellt samarbete. Centralt i vår modell är stödteamet runt varje barn som består av behandlingsförälder, behandlingssamordnare och psykolog. Behandlingsföräldern är på det viset tydligt inkluderad i den professionella sfären.
Ett annat exempel relaterat till riktlinjerna är: se till att placerade erhåller psykiatrisk behandling. I MBT Foster fokuserar man på tidig intervention för att främja hälsa och välmående. Inom Tjust Behandlingsfamiljer har vi en målgrupp där det vanligen redan finns ett konstaterat behov av behandling. Därför har vi psykologer anställda i teamen vars uppgift bland annat är att följa varje enskilt barn redan från början av placeringen. En stor majoritet av de unga går också i psykoterapi. Vi har också psykiater på konsultbasis.
Det tredje och sista exemplet får bli att i MBT Foster ges stöd till socialarbetare som i sin tur har mentaliserande samtal med fosterföräldrar – samtal som också inkluderar emotionellt stöd och stöd i föräldraskapet. Inom Tjust Behandlingsfamiljer utbildar vi kontinuerligt behandlingsfamiljerna i vägledande samspel och i mentalisering. Kontinuerlig vägledning och handledning till familjerna utförs av vårt eget stödteam utifrån principer från vägledande samspel och mentalisering, så gott vi kan. Detta bidrar till en förankring och ett hållande i hela behandlingsmodellen.

Nej, förstås är vi inte helt unika och ensamma. Inte heller gör vi för mycket eller krånglar till saker!

Anna-Karin Åkerman
Leg. psykolog, leg. psykoterapeut
Handledare och lärare i psykoterapi
Doktorand i klinisk psykologi vid IBL, Linköpings universitet