I september påbörjas en utbildning för verksamhetens behandlingssamordnare via Jönköpings Universitet kring handledning och handledningsmetodik på 7,5 hp. Utbildningen är ett led i att fortsätta öka kvaliteten i vårt behandlingsarbete.

Vår behandlingsmodell är bl.a. uppbyggd kring våra behandlingssamordnares aktiva roll i att hjälpa våra behandlingsföräldrar att mentalisera kring den unges vardagliga behandlingsarbete. Det är därför av stor vikt att våra behandlingssamordnare blir än mer medvetna om, och kan analysera och värdera sitt eget förhållningssätt i sin handledande roll.

Om utbildningen

Utbildningen kommer att genomföras på kvartsfart, på distans och med sex campustillfällen, ett tillfälle/månad. Vid sjätte, det sista tillfället, genomförs en examination. Utbildningen innefattar aktivt deltagande i seminarier, litteraturseminarium, diskussioner och samtalsövningar.
Undervisningen sker i form av föreläsningar, seminarier och gruppövningar. Kursträffarna kompletteras med individuellt arbete samt webbaserade aktiviteter, via digital lärplattform. Andra arbetsformer är videoinspelning och transkription som grund för analys av sitt eget handledningssamtal.

Ökad kvalitet på behandlingsarbetet

Efter kursen förväntas våra medarbetare ha en ökad kännedom kring grundläggande handledningsteoretiska begrepp för att lättare kunna analysera sina handledningstillfällen. De kommer få en ökad medvetenhet kring att skapa goda ramar och förutsättningar för ett handledningssamtal samt att formulera vägledande etiska principer och ställningstagande. Sist men inte minst kommer våra medarbetare kunna kritiskt granska och värdera sitt eget förhållningssätt i handledande arbete utifrån ett relationellt perspektiv. Detta då kursen till viss del kommer att fokusera kring relationell handledningsteori och praktik. Vår ambition är att genom denna satsning kvalitetshöja vårt behandlingsarbete och därmed skapa bättre förutsättningar hos den unge till ett gott liv.
Kursen påbörjas september 2017 och avslutas i mars 2018.

/Charlotte Lindwall
Vice VD
Leg. psykolog, leg. psykoterapeut
Lärare och handledare i psykoterapi

Tjust Behandlingsfamiljer håller på att sammanställa resultatet av en studie som undersöker effekter av behandling på gruppnivå i verksamheten. Studien planeras vara den första i en kommande avhandling om psykologiska effekter av behandling i familjehem, vilket är ett mycket eftersatt forskningsområde.

Ända Tjust Behandlingsfamiljers verksamhet startade har det funnits en ambition att förutom på individnivå även utvärdera behandlingen på gruppnivå. Sedan 2008 har vi samlat in data systematiskt med vissa utvalda instrument för att försöka fånga de unga placerades utveckling och psykiska mående och förändring över tid.

Behandlingsmodellen

Syftet med studien är att undersöka hur de placerade barnens och ungdomarnas psykiska mående och adaptiva förmåga utvecklas under behandlingen, i en anknytnings- och mentaliseringsbaserad och relationsfokuserad behandlingsmodell. Att hos de placerade barnen och ungdomarna undersöka förändring av barnpsykiatriska symptom, självbild och färdigheter i vardagen är intressant utifrån att behandlingsmodellen inte fokuserar direkt på beteendeförändring hos de placerade barnen/ungdomarna, utan mer generellt på att förbättra deras relationsförmåga och utveckla mentaliseringsförmågan.
En fråga är alltså om en behandlingsmodell som är relations- och anknytningsinriktad, snarare än inriktad på beteendeförändring hos barnet, leder till förändring i form av minskad barnpsykiatrisk problematik och ökad adaptiv förmåga? Att minska symptom och öka den adaptiva förmågan är självklart önskvärt, utifrån att många av de placerade barnen och ungdomarna har olika barnpsykiatriska diagnoser och ett eget lidande då de skrivs in, och i allmänhet har stora svårigheter med anpassning.

Väletablerade instrument

De instrument vi använder är väletablerade och de flesta har använts en hel del även i forskning. Med Achenbach System of Empirically Based Assessment (ASEBA) skattas barnpsykiatriska symptom av behandlingföräldrarna, av lärare och av den unge själv (Achenbach & Rescola, 2001). ASEBA-skattningar görs var 6:e månad.
Var 12:e månad skattas självbild och adaptiv förmåga. För att mäta förändring av självbilden används ”Jag tycker jag är” (Birgerstam, 2013) och Adaptive Behaviour Assessment System-II (ABAS) (Harrison & Oakland, 2008) används för att undersöka utvecklingen av den placerades färdigheter i vardagen. Vi använder också Becks ungdomsskalor (BUS) för bedömning av emotionell och social problematik hos barn och ungdomar genom självskattning, också det var 12:e månad. (Beck, Beck, & Jolly, 2001; svensk version Tideman, 2004 ).

/Anna-Karin Åkerman Leg. psykolog, leg. psykoterapeut
Lärare och handledare i psykoterapi, doktorand vid Linköpings universitet

Den 4 september flyttade vårt kontor i Jönköping till nya lokaler. Efter fyra års verksamhet har verksamheten vuxit ur sina tidigare lokaler på Brunnsgatan 20. Nu finns vi på tredje våningen på Åsenvägen 7, med utsikt mot Stadsparken och Bäckadalsgymnasiet.

Välkomna!

Tjust Behandlingsfamiljer fortsätter utvecklingen i Norrköpingsregionen och strax före semestern tillträdde Gunilla Nyström tjänsten som platschef på vårt kontor i Norrköping.

Vi är glada att ha kunnat rekrytera Gunilla då hennes engagemang i de ungas välbefinnande och stora kompetens på området kommer att vara betydelsefullt i vårt arbete med att utveckla kontoret, vår satsning i Norrköping och vårt fortsatta utvecklingsarbete i företaget i stort. Gunilla kommer att ingå i vår ledningsgrupp. Vår och Gunillas grundsyn och värdegrund kring vad som är viktigt i arbetet med våra placerade barn och ungdomar och stödet till deras familjehem stämmer väl överens.

Välmeriterad

Gunilla är leg. psykolog och leg. psykoterapeut och har en lång erfarenhet från arbete med barn och ungdomars psykiska hälsa. Hon har tidigare arbetat psykoterapeutiskt och psykologiskt utredande med barn och ungdomar samt deras föräldrar vid sin tidigare psykologmottagning. Gunilla har även arbetat som handledare åt familjehem, elevhälsopersonal, lärararbetslag samt med olika konsultuppdrag åt socialtjänsten. Hon var under många år verksam som psykolog inom BUP och hade då uppdrag att arbeta med metodutvecklade behandling och utredning med fokus på barn och ungdomar inom socialtjänsten. En del av uppdraget bestod i att bistå socialtjänsten i deras bedömningar av barn och ungdomar genom barnpsykiatriska konsultationer. Gunilla är med sin erfarenhet i branschen ett välkänt namn i Östergötland med många nöjda samarbetspartners genom åren.