Behandlingssamordnarna på Tjust Behandlingsfamiljer har nyligen genomgått kursen Handledning och handledningsmetodik på Jönköping University. Kursen är på 7,5 högskolepoäng och syftar till att utveckla förmågan att analysera och värdera sitt eget förhållningssätt i det handledande arbetet, utifrån etiska principer.

Kursen har också gett ökade teoretiska kunskaper om kommunikation, samtal och bemötande i handledningssituationen. Deltagarna har också fått möjlighet att omsätta teorin genom grupp och samtalsövningar.
– Kursen har varit värdefull för oss behandlingssamordnare för att i större utsträckning kunna möta de behov behandlingsfamiljerna har av handledning, berättar Walter Ambjörn, behandlingssamordnare på Tjust Behandlingsfamiljer.

Den ökade kunskapen gör att behandlingssamordnarna bättre kan handleda de behandlingsfamiljer som är knutna till Tjust Behandlingsfamiljer, vilket i förlängningen gynnar de barn och ungdomar som bor hos familjerna.

Den 16 mars höll Psykoterapicentrum en föreläsningsdag i Stockholm kring komplext trauma, mer specifikt kliniskt arbete med barn- och ungdomars komplexa trauma som tema. Denna dag gästades av flera av Tjust Behandlingsfamiljers medarbetare som där fick tillfälle att både inspireras och begrunda hur man kan arbeta på olika sätt med denna svåra grupp.

Erfarna kliniker som Anna Gerge (doktorand, fil.mag, leg. psykoterapeut, handledare och lärare i psykoterapi), Anna Norlén (verksamhetschef och rektor på Ericastiftelsen), Siri Gullestad (professor i klinisk psykologi, Oslos universitet), Vladimir Jovic (University of Pristina), samt Anna Thom Olin (Rädda Barnens Centrum för barn och ungdomar) delade med sig av sin kunskap.
Föreläsningarna var generellt kliniskt orienterade med fallbeskrivningar, samt med process- och arbetssätt som fokus. Som exempel pratade Anna Gerge mycket om behovet av att först etablera en reglerande förmåga hos barnet att härbärgera sina reaktioner, med exempelvis metoder som EMDR, innan något annat arbete i egentlig mening kan inledas. Anna Norlén tryckte på att ”Det viktigaste är inte vad vi gör eller säger, utan hur vi får den andre att känna”, som också det kändes träffande.

Internutbildning
Fyllda med inspiration höll Tjust Behandlingsfamiljers psykologer på Västervikskontoret i en internutbildning kring komplext trauma veckan efter. Där kopplades komplext trauma mer till Tjust Behandlingsfamiljers praktiska verklighet, t.ex. samtalades det kring behovet av tillit, trygghet och tid med barnens och ungdomarnas sammanhang (läs framförallt behandlingsfamiljerna) som basala reglerande funktioner för att möjliggöra för barnet/ungdomen att alls kunna börja sortera bland och läka sina upplevelser, samt även på vilka sätt komplexa trauman kan uppträda hos de barn och ungdomar som kommer till Tjust Behandlingsfamiljer.

Tankeväckande övning
Dagen avslutades med en övning som gick ut på att två och två pröva hur det känns att bli sedd och beskådad, så som vi själva förväntar oss att barnen och ungdomarna ska tåla. Övningen gick helt enkelt till som så att med en annan person ta fyra minuter och bara i tystnad se varandra i ögonen. Det blev blandade reaktioner och det visade sig att det inte alls var så särdeles lätt att sitta med en annan person på detta vis.

/Rikard Kvist
Leg. psykolog

För akuta och korta placeringar upp till fyra månader kan Tjust Behandlingsfamiljers jourfamilj vara en möjlighet. Vid ett akut omhändertagande eller snabb omplacering behövs ett boendealternativ som kan tillmötesgå barnets/den unges behov av omsorg och omvårdnad.

Även under en kortare placering finns behovet av att en vardaglig struktur med rutiner och skola/ sysselsättning snabbt infinner sig. I vår jourfamilj har vi byggt upp ett samarbete med skola, förberett rutiner för ev. skyddsplacering och möjliggjort för krishantering med hjälp av behandlingsteam med socionom och psykolog. En behandlingsförälder är hemma på heltid. Vi kan även utreda barnets behov under placeringstiden. Jourfamiljen finns i Ulricehamn-området.

Socialt arbete är ett vitt begrepp som betecknar många olika slags verksamheter som bedrivs i både privat och offentlig regi. Det omfattar socialkontorens myndighetsutövning, öppenvårdsbehandling och stöd, behandlingshem och familjehemsvård, för att ringa in området något.

Karaktäristiskt för socialt arbete är att det ofta inbegriper komplexa relationer och system som bygger på makt och ibland utövar makt. Socialarbetaren är i någon mån en representant för samhället och har i den meningen en överordnad position i förhållande till klienten. Om klienten dessutom är ett barn eller en ungdom blir detta än tydligare. Relationen mellan socialarbetaren och klienten kommer därför att vara en relation där de inblandade måste förhålla sig till denna mer eller mindre ojämlikt fördelade makt. Socialarbetaren befinner sig i sin tur ofta i en arbetsgrupp i en organisation där det finns överordnade som har formell makt. Dessutom finns det en omvärld med andra myndigheter och verksamheter att förhålla sig till, t ex skola och arbetsförmedling, som styrs av sina regler och lagar. Socialarbetaren befinner sig därför i ett komplext nät av relationer där över- och underordning påverkar både upplevelser och handlingar.

Likheter och olikheter
Ur ett relationellt perspektiv är frågor som rör över- och underordning exempel på vad som kan komma i förgrunden i handledning och i behandling. I handledning kan utforskande samtal om likheter/olikheter, t.ex. när det gäller makt och maktfördelning, öppna upp för nya perspektiv och öka reflektionsförmågan. Det kan vara särskilt hjälpsamt i konfliktfyllda situationer, något som också är vanligt inom socialt arbete. Syftet med relationell handledning är sällan att vara direktiv (”Gör så här!”) utan vanligen att skapa möjlighet till trygg reflektion och perspektivtagande på ett problem. Olikheter i en handledningsgrupp ses som en chans och möjlighet, inte som ett hot.

Erfarenhet påverkar
Det spelar förstås också roll vem handledaren är, vad hen har för bakgrund, utbildning och erfarenheter. Även detta är något som det ur ett relationellt perspektiv behöver vara tillåtet att reflektera över. Det spelar förstås roll för handledningssituationen om handledaren är en erfaren medarbetare som är hämtad internt eller om handledaren är extern och har en annan profession och yrkesbakgrund än dem som blir handledda. Handledaren behöver ha en explicit och öppen inställning till att även dela med sig av sina egna känslor och upplevelser.

Tanken är förstås att ett handledningsklimat som gynnar reflektion och perspektivtagande, där det är möjligt att prata om konfliktfyllda och emotionellt svåra situationer, i slutändan ska gynna klienterna. Relationell handledning syftar till att öppna blicken för de relationella processer som utgör sammanhanget för den verksamhet som bedrivs och för de metoder som används.

/Anna-Karin Åkerman
Leg. psykolog. Leg. psykoterapeut
Handledare och lärare i psykoterapi
Doktorand i klinisk psykologi vid Linköpings universitet

Referens: Holmqvist, R. & Clinton, D. (2018). Relationella perspektiv på handledning. Stockholm: Liber.

Boken Relationella perspektiv på handledning har kommit ut i handeln vilket vi på Tjust Behandlingsfamiljer tycker är bra och spännande. Dels för att vi satsar på ett relationellt perspektiv i vårt arbete och i vårt stöd och handledning till våra behandlingsfamiljer. För oss känns det utvecklande och vi kan se konkreta fördelar i vardagsarbetet. För det andra tycker vi det är särskilt kul att boken blivit klar, eftersom en av våra psykologer är medförfattare till tre kapitel.

Relationella perspektiv på handledning betonar hur samspelet som uppstår mellan patient och terapeut, och även mellan terapeut och handledare, kan användas för att hjälpa patienten att tillfriskna och terapeuten att utvecklas. Boken grundar sig på teoretisk litteratur och empirisk forskning som i allt högre grad understryker relationens betydelse för såväl behandling som handledning. Kapitlen i boken tar upp frågor som relationella perspektiv på handledning av individuell psykoterapi, gruppbehandling, arbete med barn och ungdomar, socialt arbete, familjeterapi, läkares arbete, internetbaserade behandlingsinsatser och psykoterapiutbildning.

Relevant för alla former av behandlingsarbete där människor möts
Boken vänder sig till personer med olika yrkesbakgrund och teoretiska utgångspunkter och är relevant för alla former av behandlingsarbete där människor möts. Med hjälp av praktiska exempel illustrerar författarna hur relationella perspektiv kan användas och integreras i arbete med utmanande kliniska situationer för att öppna dörrar till förändring.
Redaktörer för boken är Rolf Holmqvist, professor emeritus i klinisk psykologi vid Linköpings universitet, psykolog och psykoterapeut och David Clinton, docent i psykologisk medicin vid Karolinska Institutet i Stockholm, forskningschef vid Institutt for spiseforstyrrelser i Oslo, psykolog, psykoterapeut och psykoanalytiker.