Uppföljningsdagar

Denna artikel är del 4 av 4 i nyhetsbrevsutgåvan 2018 - #4

uppföljningsdag

Varje år anordnar Tjust Behandlingsfamiljer interna uppföljningsdagar. Då träffas kontorspersonalen från våra kontor och gemensamt diskuterar årets behandlingsresultat och blickar framåt – dels utifrån den feedback vi har fått från våra uppdragsgivare och från våra egenkontroller, och dels utifrån våra egna tankar om vart vi vill lägga fokus under året.

Kvaliteten i behandlingsarbetet är centralt för oss och särskilt angeläget är det att kunna visa på individuella resultat av behandlingen. Genom att fånga upp och medvetandegöra våra ungdomarnas utveckling underlättas det löpande behandlingsarbetet. Vårt och ungdomarnas arbete kan riktas mot områden där behoven är störst.

Årets behandlingsresultat visar att vi har en stabil kvalitet övertid och goda resultat.

Läs mer här om vår Kvalitetsrapport 2017 

Forskningsprojekt

Tjust Behandlingsfamiljer har ett pågående forskningsprojekt i samarbete med Linköpings universitet. En av våra psykologer arbetar med en studie med arbetsnamnet ”Effekter av anknytningsbaserad behandling i familjehem”.

I en första delstudie har vi sammanställt resultat av ABAS-skattningarna som gjordes mellan åren 2008 och 2016. Resultaten visar att det finns en signifikant förbättring i de ungas självskattningar (YSR) efter 18 månaders behandling, och att behandlingseffekten är större efter 24 månader i behandling. Resultaten visar störst behandlingseffekt när det gäller emotionella problem. När det gäller behandlingsföräldrarnas skattningar (CBCL) och lärarskattningarna (TRF) framkommer inga signifikanta förbättringar men det finns en tendens till att flickor förbättras men inte pojkar. Enligt behandlingsföräldrarnas och lärarnas skattningar tenderar flickornas beteendeproblem och totala problem minska.

Pilotstudie

Vi har också startat en pilotstudie med syftet att undersöka hur relationsfaktorer påverkar behandlingsutfallet. I denna studie filmar vi samspelssituationer och intervjuar både behandlingsföräldrar och placerade unga. Vi vill bättre förstå hur faktorer som lyhördhet och reflektionsförmåga sammanhänger med förändring av psykiatriska symptom, adaptiva färdigheter i vardagen och självbild.

Under uppföljningsdagarna redogjorde vi både för vårt forskningsprojekt och hur det utvecklas samt återkopplade från några internationella konferenser som personal deltagit vid.

Hur kan vi bli bättre behandlare?

Under uppföljningsdagarna riktade vi också blicken och uppmärksamheten på oss själva och arbetade med temat ”Hur vi kan bli bättre behandlare?” Terapeuter blir inte automatiskt bättre genom praktisk erfarenhet. Det behövs träning.

Video som verktyg kan vara en del i en sådan träning och innebär möjlighet att se sig själv i arbete och få andras feedback på det. Charlotte Lindwall, leg. psykolog, leg. psykoterapeut och handledare på Tjust Behandlingsfamiljer, inledde detta tema med att berätta om egna erfarenheter med att arbeta med video i syfte att blir mer medveten kring sitt eget förhållningssätt i sin behandlande roll. Via grupparbeten diskuterades sedan video som verktyg ur praktiska och känslomässiga aspekter.

Sammantaget kan sägas att ambitionsnivån är hög hos oss och att video som verktyg börjat användas på alla kontor, i olika former och omfattning. Vi konstaterar att det är viktigt att se komplexiteten i det och att det kräver tid och utrymme –  syftet är viktigt och att nöja sig ibland med att filma något enskilt tillfälle då bedömningen görs att det kan vara hjälpsamt för den unges behandlingsprocess.

Utvecklande

Flera andra viktiga områden berördes också under dagarna, exempelvis arbetet med biologiska föräldrar och samarbete med er, våra uppdragsgivare. Uppföljningsdagarna genomsyrades av engagemang, generositet, nyfikenhet och öppenhet, blandat med mycket skratt och viktiga samtal. Våra uppföljningsdagar präglas av en känsla av sammanhang och delaktighet, där det ständigt florerade ett givande och tagande bland oss som deltog.

 

Rapport från psykoterapiforskningskonferens

Denna artikel är del 3 av 4 i nyhetsbrevsutgåvan 2018 - #4

Society for Psychotherapy Research (SPR) anordnade sin årliga internationella konferens i juni i ett sommarvarmt Amsterdam. SPR är, som namnet antyder, en förening för psykoterapiforskning och som bildades i slutet av 60-talet. Årets konferens var den 49:e i ordningen.

De barn och unga som placeras inom Tjust Behandlingsfamiljer får alla tillgång till bedömning av psykolog, och en stor majoritet av dem går i psykoterapi. Många går i individualpsykoterapi medan det för andra är mer hjälpsamt att träffas i konstellationer tillsammans med behandlingsföräldrarna.

När det gäller barn är det genom lek och andra kreativa aktiviteter som det terapeutiska arbetet huvudsakligen sker. När det gäller ungdomar sker terapin oftare genom samtal. Inom Tjust Behandlingsfamiljer har vi också just nu två grupper med gruppterapi för ungdomar, mentaliseringsbaserad gruppterapi, som pågår.

Konferensen var fullmatad med olika presentationer inom ett mycket brett fält av psykoterapiforskning och med representation från alla världsdelar. Det är roligt att konstatera att forskning om psykoterapi med barn, ungdomar och familjer har fått större och större utrymme inom SPR, och vid årets konferens var programpunkterna fler än någonsin tidigare.

Som livekonsert varje arbetsdag

Ett tema vid årets konferens som kändes väldigt ”i tiden”, var deliberate practice. Deliberate practice handlar om att psykoterapeuter aktivt behöver träna på att t.ex. göra vissa interventioner, och att träna på det man som individ inte är så duktig på som terapeut. Det är också så att forskningen visar att psykoterapeuter som grupp inte förbättras ju mer erfaren man blir (vilket man ju skulle kunna och vilja tro!). Tittar man på hur det går för klienterna är det tvärt om så att psykoterapeuter blir sämre efter hand, vilket kan bero på att man inte medvetet tränar på att bli bättre på det man har svårt för.

Träningen måste ske genomtänkt, preciserat och utanför pågående psykoterapier. En liknelse kan vara att vi kanske inte skulle vilja flyga med en pilot som teoretiskt studerat hur man flyger flygplan och som lärt sig allt om hur flygplan fungerar, men som inte har flugit förut. Sett ur det perspektivet ter det sig tokigt att psykoterapi, det lär sig terapeuten genom att kasta sig ut i psykoterapier med riktiga klienter med riktiga problem. Eller en annan liknelse; som psykoterapeut är det alltid livekonsert varje arbetsdag, utan övning eller repetition. Metoder för att skapa möjlighet till att träna specifika tekniker och färdigheter med hjälp av bl.a. video finns och håller på att utvecklas vilket känns hoppingivande.

 

/Anna-Karin Åkerman

Leg. psykolog, leg. psykoterapeut

Handledare och lärare i psykoterapi

Doktorand i klinisk psykologi vid IBL, Linköpings universitet

 

Föreläsning om datorspel/tv-spel och mobilspel

Denna artikel är del 2 av 4 i nyhetsbrevsutgåvan 2018 - #4

Under hösten kommer en av Tjust Behandlingsfamiljers psykologer hålla en föreläsning och workshop kring dator/tv-spel och mobilspel tillsammans med behandlingsfamiljerna och samordnarna. Detta kommer sig av att alltfler frågor kring datorspel börjat dyka upp i vårt vardagliga arbete. Frågor som t.ex:

• Hur förhåller man sig till mängden speltid/skärmtid som ansvarsfull behandlingsförälder?

• Kan det vara farligt på olika sätt som barnen exponeras för våld, pornografiskt material eller andra upplevelser som de inte är redo för? Kan man bli beroende?

• Hur gör man när barnet vill spela ett spel som ”alla” kompisarna spelar, men som man själv är osäker på om det är lämpligt?

spel

Större förståelse och ökad kunskap

Psykologen som håller i föreläsningen har själv rört sig i datorspelens värld sedan barnsben och har själv både prövat på fördelarna med datorspel som lärande, glädje och delad gemenskap med andra, men också upplevt baksidorna med beroende och isolering som kan komma från skärmanvändandet.

Syftet med föreläsningen är först och främst att ge insyn i vad dator/tv-spel och mobilspel konkret är för något, så att en del av de fördomar många av oss bär på och rädslan för det vi inte alla gånger helt förstår, kan bedarra något. Föreläsningen ska också ge förståelse nog att själva kunna avgöra vilka frågor vi kan och kanske borde diskutera med våra barn runt spelandet och skärmtid.

Förhoppningen efter dagen är att vi alla ska känna större tilltro till oss själva och våra inre kompasser trots att vi kanske inte alla delar intresset av spelens fantastiska värld.

 

Träffa oss under hösten

Denna artikel är del 1 av 4 i nyhetsbrevsutgåvan 2018 - #4

Vi på Tjust Behandlingsfamiljer kommer under hösten medverka på flera mässor för att visa upp oss och möta nya och gamla uppdragsgivare. Passa på att träffa oss om du är i närheten!

De två största eventen vi besöker är Socionomdagarna och PsykoterapiMässan i Stockholm, men vi kommer också besöka andra orter och event i landet, se lista nedan.

På Socionomdagarna kommer vi föreläsa om hur Tjust Behandlingsfamiljer arbetar med MBT för våra ungdomar, samt kortfattat redogöra för vad forskningen säger om MBT och familjehemsvård.

På PsykoterapiMässan vill vi gärna träffa fler psykologer och informera om vårt unika arbetssätt där våra anställda psykologer faktiskt har möjlighet att jobba med behandlingar under längre tid.

Vi kommer att vara på fler platser under hösten – se nedan. Passa på att träffa oss om vi är i närheten!

6/9 Norrköping, Konferens, St Persgatan 19

20/9 Stockholm, Konferens, 7A Odenplan

24-25/9 PsykoterapiMässan, Stockholmsmässan Älvsjö

2/10  Jönköping, Scandic Elmia

11/10  Göteborg, Göteborgs Konserthus

7/11  Växjö, Elite Park Hotel och Växjö Konserthus

21-22/11 Socionomdagarna, Stockholmsmässan Älvsjö

29/11 Uppsala, Uppsala Konsert och Kongress