Som en del av er säkert känner till vid det här laget har Tjust Behandlingsfamiljer implementerat ett mentaliseringsbaserat arbetssätt sedan ett antal år tillbaka. Begreppet mentalisering har en snårig innebörd men har kommit att användas mer och mer inom psykologin.

Dels är mentalisering ett etablerat begrepp inom habilitering och annan tillämpning med syfte att utreda och stödja individer med autismtillstånd (ASD). Begreppet har senare kommit att användas också inom psykoterapi, mentaliseringsbaserad psykoterapi (MBT) (Bateman & Fonagy, 2016). Men är det samma sak vi menar med mentalisering i de olika sammanhangen?

Enligt en översikt av Frith och Frith (2006) myntades begreppet mentalisering för att beskriva den process genom vilken vi drar slutsatser om inre mentala tillstånd (känslor och tankar). Mestadels är detta en automatisk process, men mentalisering kan indelas automatisk eller implicit mentalisering samt explicit mentalisering. Enligt Happé och Frith (2014) är det en pågående och het diskussion huruvida implicit mentalisering och explicit mentalisering är två separata system eller om implicit mentalisering helt enkelt är det som utvecklas tidigast och före det explicita.

Viktig mänsklig förmåga
Mentalisering är en viktig mänsklig förmåga eftersom det är viktigt för oss att kunna avläsa andras minds, för det är andras inre tillstånd som avgör deras handlingar. Ett näraliggande kognitivt begrepp är theory of mind (ToM). ToM definieras som medvetenhet om andra varelsers medvetande; reflektion om att man själv och andra har samma typ av medvetande. Termen ToM blev mer allmänt använd i samband med autismforskning då Uta Friths teori gjorde gällande att autism kan ha sin grund i oförmåga att förstå andra som varelser med medvetande. Antaganden om inre tillstånd kalkyleras genom att vi förstår att kunskap är beroende av erfarenheter på så sätt att någon annan kanske inte vet det vi vet, för de har inte sett det som vi har sett. Alltså är perspektivtagande en annan viktig aspekt av mentalisering. Inom ASD-forskningen har man framför allt intresserat sig för förmågan att mentalisera om andra, medan det finns få studier om förmågan att mentalisera om sina egna inre mentala tillstånd.

MBT
Mentaliseringsbaserad psykoterapi (MBT) skapades av Peter Fonagy och Anthony Bateman från början som behandling av borderline personlighetsstörning. MBT har sedan fått stor spridning och börjat tillämpas i andra sammanhang och på andra grupper än i den ursprungliga modellen, t.ex. inom familjehemsvård. Det intressanta är att Fonagys och Batemans definition är mycket lik Friths och Friths definition. De definierar alltså mentalisering som en implicit och explicit förståelse av mänskligt beteende genom mentala tillstånd såsom tankar, emotioner och intentioner (Allen, Fonagy & Bateman, 2008). Förmågan att mentalisera beskrivs som central eller avgörande för förståelsen av mänskligt beteende och fångar den metakognitiva förmågan att förstå att olika individer har olika perspektiv på en händelse och drivs av inre intentioner. Fonagy med medarbetare har formulerat teorier om hur mentaliseringsförmågan utvecklas i interaktion mellan omsorgspersonen (föräldern) och barnet, vanligen i en anknytningsrelation.

Transaktionella modeller
Fonagy och Batemans mentaliseringsbegrepp är tätt sammanhängande med anknytningsteori (t ex Fonagy & Bateman, 2016). Deras modell är transaktionell genom att mentaliseringsförmågan utvecklas genom anknytningsrelationer och är beroende av kvaliteter i samspelet med främst anknytningspersoner. Dessutom påverkar barnet föräldern i sin tur i ett samspel, där t ex barn med sämre mentaliseringsförmåga tenderar att utlösa kontrollerande föräldrabeteende. Transaktionella modeller har en kapacitet för förändring inbyggt i dem eftersom de tar med individens påverkan på sin omgivning i beräkningen. Liknande resonemang saknas i Friths mentaliseringsbegrepp, som mer blir en förmåga som en individ har eller inte har, något hårdraget. Även Frith tar med miljöfaktorer men utvecklar inte det transaktionella spåret. Happé och Frith menar att tidiga sociala utvecklingsprocessers betydelse för senare och mer avancerade sociala förmågor inte ska tas för givet, utifrån det aktuella forskningsläget.

Definitioner
Om vi ska återknyta till inledningen på den här texten kan man konstatera att både Frith med medarbetare och Fonagy med medarbetare menar att mentaliseringsförmågan är helt central för förståelsen av å ena sidan ASD (Frith) och å andra sidan borderline personlighetsstörning (Fonagy). Är det samma eller två olika begrepp de använder? Som sagt, definitionerna är hårfint lika. Det aktuella forskningsläget är egentligen oklart men man kan förenklat säga att ASD förstås som primära svårigheter med implicit mentalisering medan borderline personlighetsstörning förstås som svårigheter med explicit mentalisering, möjligen sekundära.

/ Anna-Karin Åkerman
Leg. psykolog, leg. psykoterapeut
Handledare och lärare i psykoterapi
Doktorand i klinisk psykologi vid IBL, Linköpings universitet

Referenser

Allen, J. G., Fonagy, P. & Bateman, A. W. (2008). Mentalizing in clinical practice. Arlington: American Psychiatric Pub.                               

Bateman, A. & Fonagy, P. (2016). Mentalization-based treatment for personality disorders: a practical guide. Oxford: Oxford University Press. 

Happé, F. & Frith, U. (2014). Annual research review: Towards a developmental neurosciense of atypical cognition. Journal of Child Psychology and Psychiatry 55:6, 553-577.

Frith, C. & Frith, U. (2006). The neural basis of mentalizing. Minireview. Neuron, 50, 531-534.

Under två dagar i september var alla behandlingssamordnare, psykologer och några av behandlingsfamiljerna vid Tjust Behandlingsfamiljers kontor i Jönköping på miljöterapiutbildning i Göteborg. Utbildningen leddes av Erik Larsen, leg. psykolog, specialist i klinisk psykologi och Professor Emeritus vid Högskolan i Sör-Tröndelag.

Han beskriver att de senaste årens metodfokusering har inneburit att själva organiseringen av institutionell behandling i sig har kommit i skymundan. Miljöterapin tillhandahåller en organisationsform av det vardagliga behandlingsarbetet baserat på en institution. Erik Larsen pekar på att denna kunskap också är användbar inom andra vårdformer. Centrala begrepp inom miljöterapin är bland annat struktur, organisering av tid och rum samt den formella och den dynamiska organisationen.

Testande av strukturen
Erik Larsen använder begreppen integrerade, desintegregrade och dåligt integrerade barn och ungdomar för att kategorisera deras förmåga att förstå sammanhang mellan känslor, tankar och beteende/handlingar. Den senare gruppen barn och ungdomar, som har stora svårigheter inom dessa områden och som är de vi ofta möter inom Tjust Behandlingsfamiljer, behöver en struktur som håller och som de kan testa. Först när detta är uppnått kan de ta till sig innehållet i behandlingen, menar Erik Larsen. Barnen och ungdomarnas ständiga testande av strukturen skapar mycket projektioner i den dynamiska organisationen, via miljöterapeuten till ledningen. Den formella organisationen behöver därför kunna härbärgera den dynamiska – detta är en förutsättning för att organisationen ska vara terapeutisk.

/ Jonas Linderholm, behandlingssamordnare

Skolgången har en stor betydelse för våra placerade barn och ungdomars framtid och vi lägger därför stor vikt av ett tätt samarbete med skolan, skolkontakten och fungerande skolgång för den unge. Skolresultaten är också ett delområde vi följer noggrant i våra behandlingsresultat. 
 Vi håller just nu på att utveckla våra tillvägagångssätt att följa upp skolresultaten, följande siffror är därför inte helt aktuella. Samtliga av de utskrivna har enligt 2014 års resultat bättre betyg i jämförelse med innan placering. 65% av de utskrivna har godkända betyg i alla kärnämnen. Vi ser dagligen att skolan utvecklas väl för de flesta av våra ungdomar, vi har därför ingen anledning att tro att resultaten skulle vara sämre idag.

Tjust Behandlingsfamiljer har startat en pilotstudie med syfte att undersöka hur relationsfaktorer påverkar behandlingsutfallet hos våra placerade barn och ungdomar. I studien filmar vi samspelssituationer och intervjuar både behandlingsföräldrar och de unga. Vi vill med studien bättre kunna förstå hur faktorer som lyhördhet och reflektionsförmåga sammanhänger med förändring av psykiatriska symptom, adaptiva färdigheter i vardagen och självbild.

Vi har nyligen blivit klara med vår Kvalitetsrapport för 2017 och kan glädjande konstatera att våra behandlingsresultat visar sig fortsatt framgångsrika.
I rapporten, som du i sin helhet kan ta del av via vår webbplats www.tjustbehandlingsfamiljer.se, konstaterar vi bland annat goda resultat för gruppen utskrivna. Normbrytande beteende har exempelvis minskat med 41% bland de utskrivna, medan depression minskat med 39%.
Forskning ger stöd för att våra insatser gör skillnad när det gäller de ungas egna upplevelser av sina problem och psykiska mående.
Delstudie
I samarbete med Linköpings Universitet har Tjust Behandlingsfamiljer inlett ett forskningsprojekt som vi berättat om i tidigare nyhetsbrev. Arbetsnamnet är ”Effekter av anknytningsbaserad behandling i familjehem”. Det övergripande syftet med forskningen är att bidra till ökad kunskap om barn och unga i familjehem då det är ett forskningsområde som är mycket eftersatt.
I en första delstudie har vi sammanställt resultat av ASEBA-skattningar som gjorts i vår verksamhet mellan åren 2008 och 2016. Resultatet visar att det finns en signifikant förbättring i de ungas självskattningar (YSR) efter 18 månaders behandling, och att behandlingseffekten är större efter 24 månader i behandling.
Högt betyg från våra uppdragsgivare
Under 2017 gjordes en undersökning av SSIL – För vård och omsorg, som visar att våra uppdragsgivare skattat vårt arbete högt. Vid en jämförelse med ca 140 andra verksamheter får Tjust Behandlingsfamiljer ett medelvärde på 8,3 av 10 möjliga, medan de övrigas medelvärde är 8,1.