Den 25 maj samlades all administrations- och behandlingspersonal på Rimforsa Strand för verksamhetens årliga uppföljningsdagar. Årets tema var att visa på goda exempel från den egna verksamheten. Personal från varje kontor fick möjlighet att presentera arbetssätt och metodutveckling från sin egen verksamhet. 

Uppföljningsdagarna startade med en genomgång av verksamhetens olika resultat, såväl behandlingsresultat, placeringstider och ekonomiska resultat. Genom de olika tester och mätinstrument som Tjust Behandlingsfamiljer använder sig av kan vi försäkra oss om att de inskrivna upplever förbättringar på flera variabler under inskrivningstiden. Verksamheten fick också ta del av SSILS:s kvalitetsindex där Tjust Behandlingsfamiljer ligger över medeltalet för branschen i övrigt. 

Rollspel som stöd- och utvecklingsmetod
Jönköpingskontoret presenterade hur de arbetar med rollspel i arbetet med behandlingsföräldrarna. Rollspelet genomförs av behandlingssamordnarna och behandlingsföräldrarna får möjlighet att avbryta och komma med egna reflektioner. Metoden är mycket populär och tillför mycket i arbetet med att stödja och utveckla behandlingsföräldrarna.

Norrköpings reflektionsgrupper
Norrköpingskontoret visade på hur de arbetar med reflektionsgrupper i verksamheten. Deltagarna på uppföljningsdagarna fick ta del av en videoinspelning från en reflektionsgrupp för att sedan samtala och reflektera kring det som hade uppkommit i samtalen och processen mellan behandlingssamordnarna och behandlingsföräldrarna. Norrköpingskontoret presenterade även vilka problem de hade stött på kring gruppdynamiska processer under arbetets gång.

Ökad mentaliseringsförmåga med Reflective Fostering
Från Vimmerbykontoret fick deltagarna höra kring deras arbete med Reflective Fostering som metod och hur denna har bedrivits i studiecirkelform på kontoret. Med denna metod kan vi öka och bibehålla mentaliseringsförmågan hos de placerade och behandlingsföräldrarna, säger Malin Nytorpet som presenterade metoden. Deltagarna delades sedan in i olika grupper och fick sedan möjlighet att reflektera över de olika delarna i studiecirkeln och resultaten av reflektionerna jämfördes mellan de olika diskussionsgrupperna. 

Forskning visar förbättrat psykiskt mående
På uppföljningsdagarna redovisades även resultat från den forskning som bedrivs i verksamheten av Anna Karin Åkerman som arbetar som forskare på del av sin tjänst. Anna Karin redovisar resultat från forskning som bedrivits sedan 2016 tillsammans med Linköpings universitet.  Resultaten visar på signifikanta förbättringar av de placerades egna skattningar kring sitt psykiska mående. Effekten blir även större ju längre den placerade finns i verksamheten. Under perioden juni 2019 till juni 2020 har projektet beviljats forskningsmedel från Stiftelsen Allmänna Barnhuset. (Du kan läsa mer om forskningsprojektet här) 

Slutligen höll Bob Hansson en inspirationsföreläsning som gav eftertanke och var mycket uppskattad av personalen.

I en nypublicerad C-uppsats kan man glädjande konstatera att de åtgärder och arbetsmetoder som Tjust Behandlingsfamiljer utför och använder för att stödja behandlingsföräldrarna i sitt arbete går i linje med relevant forskning och är mycket uppskattade av behandlingsfamiljerna själva.

Ida Thylander och Julia Larsson, två studenter vid det socialpedagogiska programmet på Högskolan Väst valde att skriva om Tjust Behandlingsfamiljers behandlingsföräldrar i sin C-uppsats. Uppsatsen belyser behandlingsföräldrar som yrkesgrupp och söker genomgående svaret på vilket stöd behandlingsföräldrar behöver för att lyckas i sitt uppdrag. I uppsatsen konstaterar man att de åtgärder och arbetsmetoder som Tjust Behandlingsfamiljer utför och använder för att stödja behandlingsföräldrarna i sitt arbete, går i linje med relevant forskning och är mycket uppskattade av behandlingsfamiljerna själva.

En opartisk inblick i verksamheten

Det är en uppfriskande läsning när en ögnar igenom de två studenternas uppsats. Uppsatsen i sig är kanske inte en bladvändare, men att låta opartiska ögon granska verksamheten utifrån nya perspektiv är stimulerande och leder alltid till nya insikter. Uppsatsen fokuserar endast på Tjust Behandlingsfamiljers egna behandlingsfamiljer och ger därför en god inblick i den egna verksamheten och de anställda behandlingsfamiljernas egna tankar om sitt arbete och det stöd som finns uppbyggt runt dem. 

Studenterna väljer att dela in stödet utifrån tre olika teman: stödformer, stödet från andra behandlingsföräldrar och stödet till familjen. Uppsatsen belyser citat från de genomförda intervjuerna och lyfter fram vikten av och visar på hur givande de olika stödformerna som behandlingsföräldrarna erbjuds och tar del av, faktiskt är för dem. Man relaterar också de olika aktiviteterna till annan forskning utförd i fältet. Denna forskning visar på att nästan samtliga aktiviteter och stödfunktioner som Tjust Behandlingsfamiljer erbjuder bevisats vara meningsfulla i arbetet att stödja behandlingsföräldrar i sitt arbete, vilket i förlängningen skapar en bättre omsorg.
 

Tillgång till stöd skapar trygghet
Uppsatsens resultat visar att behandlingsföräldrar tryggas av vetskapen att tillgång till stöd finns dygnet runt, samt att stödinsatser behöver anpassas och ges utifrån behandlingsförälderns specifika behov och förutsättningar. Vidare visar man att en god relation till sin samordnare och tillgång till specialistkompetens i form av läkare och psykologer för det placerade barnet är viktiga stöd. Slutligen belyser uppsatsens resultat vikten av att behandlingsföräldern erbjuds utrymme att få träffa andra behandlingsföräldrar för reflektion och diskussion. 

Ett team av specialistkompetenser
Vid en andra och närmare läsning framstår det som tämligen klart att studenterna genom sina analyser och resultat på många sätt lyckats beskriva och ringa in stora delar av Tjust Behandlingsfamiljers arbetsmodell och grundidé, just att genom att bygga upp ett team med olika specialistkompetenser runt en säker hemmiljö. På så sätt kan man erbjuda ett tryggt vardagsliv med nära och stabila relationer för barnet eller ungdomen. Slående är också hur behandlingsföräldrarnas självupplevda behov av stöd i sitt arbete och vad forskning säger på temat båda går i linje med vad Tjust Behandlingsfamiljer erbjuder. 

Vi vill rikta ett tack till Ida Thylander och Julia Larsson för intresseväckande läsning samt att de valde att undersöka och skriva om vår verksamhet. Stort lycka till i framtiden!

Nyligen har vi kunnat presentera vår Kvalitetsrapport för 2018 och det är med glädje vi konstaterar att våra behandlingsresultat visar sig fortsatt framgångsrika! 

Bättre skolresultat

Som en del av vårt kvalitetsarbete, följer vi upp de ungas skolarbete via ett tätt samarbete med skolan. I vår rapport kan vi bland annat berätta att 65% av de utskrivna når alla mål i skolans kärnämnen. Före placering var det ingen som nådde alla mål. Vi kan även se att 100% av de inskrivna har förbättrat sin närvaro i skolan.

Ungdomarna mår bättre

Vi kan se en fortsatt positiv utveckling i måendet hos våra unga. Depression och nedstämdhet har minskat med 38%. Uppfattningen av självbilden har ökat med 19% och ångesten har minskat 24%. Även normbrytande beteende har minskat med 40%. Vi är särskilt glada att forskning ger stöd för att våra insatser gör skillnad när det gäller ungdomarnas egna upplevelser av sina problem och psykiska mående. 

Verksamheten håller hög nivå

Genom en uppföljning som gjorts av SSIL under 2018, framgår att våra uppdragsgivare skattat upplevelsen av vårt arbete högt. Vi får ett resultat på 8,4 av 10 möjliga som ett medelvärde på samtliga frågor. 

Vi är också särskilt glada åt att verksamheten omnämns som ett bra exempel i regeringens utredning kring LVU-vård och nya placeringsformer. Att verksamheten står modell för förslaget om behandling i familj känns extra bra.

Vi är väldigt glada åt den positiva utveckling vi ser hos våra barn och ungdomar samt att våra uppdragsgivare är nöjda med vårt arbete. Vi kan genom våra uppföljningar se att vi håller en jämn och hög nivå när det gäller effekterna på våra utskrivna ungdomar mätt med de psykologiska test vi använder. Detta tycker vi är viktigt då vi under tiden har utvecklat verksamheten och etablerat oss på fler ställen.

Övergången från familjehemsvård till vuxenliv är många gånger komplicerad. På ostadiga ben måste den unge söka sig ut i samhället och klara av en massa nya saker. Studier visar att det är otroligt viktigt att få rätt stöd när det är dags att lämna familjehemmets trygga väggar.

Även om unga i familjehem är en heterogen grupp, som är familjehemsplacerade av olika skäl och med olika förutsättningar, är det vanligt att nätverket runt den unge är tunt. Detta blir påtagligt när det är dags att lämna familjehemmet. Många unga har också svårt att ta emot hjälp och stöd från omgivningen även om den skulle erbjudas, vilket inte är självklart. 

Behovet av stöd ser olika ut
I en stor nationell studie från USA undersökte man livssituationen för 17-åringar som var inskrivna i familjehemsvård (Shpiegel & Ocasio, 2015). Studien visade att 39% kunde beskrivas som kompetenta/motståndskraftiga; alltså en ganska stor grupp men ändå färre än hälften. De gick i skolan och hade fungerande vardagsliv, åtminstone till det yttre. 19% hade drogproblem, 14% var frihetsberövade, 13% hade varit eller var hemlösa och 15% kategoriserades som en multiproblemgrupp. 

Forskarnas slutsats var bland annat att det verkligen behövs insatser för unga som ska ta sig vidare till ett fungerande vuxenliv, och att behovet av olika typer av stöd ser mycket olika ut. De lyfter också fram att även i den tillsynes välfungerande gruppen kan det finnas en hel del internaliserande problematik (depression, ångest) som inte framkommit i denna studie och som kanske inte märks utåt så mycket.