Tjust behandlingsfamiljer tror på det personliga mötet och de möjligheter som ett sådant för med sig. Vi brukar vara med på olika konferenser och utbildningsdagar för att presentera oss och vår verksamhet. Kanske är vi på en aktivitet nära dig. Har du möjlighet, passa på att träffa oss där.
Den närmaste tiden är vi på följande konferenser och utbildningsdagar:
21/4 HVB & Familjehemsdagen i Växjö
7/5 SSIL seminarier i Linköping
14/5 Familjehemsdagen i Malmö
Under hösten 2019 hölls kursen ” Mentaliseringsbaserad terapi- teori och praktik” på Karolinska institutet i Stockholm. Sju av våra medarbetare deltog i utbildningen som pågick under sammanlagt sju dagar. På agendan stod föreläsningar, demonstrationer, seminarier och praktiska gruppövningar. Det hela avslutades med en examination bestående av hemtentamen och gruppdiskussioner i seminarieform. Kursen gavs av MBT- teamet Huddinges terapeuter och andra ledande svenska experter på mentalisering och MBT.
Utmanade men lärorikt
MTB-teamet visade på en stor kunskap och guidade deltagarna genom kursen med ett nyfiket förhållningssätt som bidrog till en lugn och trygg stämning bland eleverna. Samtidigt satte de gruppens kunskaper på prov då utbildningen till stor del byggde på rollspel, något som våra deltagare fann både utmanande och lärorikt.
Vikten av mentalisering
Att arbeta mentaliseringsinriktad är något som Tjust behandlingsfamiljer anammat sedan en lång tid tillbaka. Det genomsyrar hela verksamheten och vi är övertygade om att det är gynnsamt, både för de placerade barnen och för organisationen i stort. Att mentalisera handlar mycket om att kunna se andra inifrån och sig själv utifrån. Det är ett bra sätt för att öka förståelsen såväl för sig själv som för sin omgivning. Förutom att kursdeltagarna fått en ökad medvetenhet och kunskap kring mentalisering, har det också fått med sig nya samtalstekniker som de kan dra nytta av i sitt dagliga arbete.
Vi önskar rikta ett stort tack till MBT- teamet och kan varmt rekommendera denna utbildning!
Mind-mindedness är ett begrepp som ligger nära mentaliseringsbegreppet; nära den aspekt av mentaliseringsförmågan som rör föräldrars förmåga att reflektera över sitt samspel med barnet. Mind-mindedness rör förälderns mottaglighet för sitt barns mentala och känslomässiga tillstånd.
En hög nivå av mind-mindedness kännetecknas av lyhördhet och förmåga att tolka barnets beteende från barnets eget perspektiv. I kontrast till detta tenderar föräldrar med lägre grad av mind-mindedness antingen misstolka barnets intention eller misslyckas med att svara barnet empatiskt, utan i stället ignorera eller reta barnet.
Fosterföräldrar och adoptivföräldrar som tenderar att beskriva och förstå sina barn utifrån vad som har hänt barnet tidigt i livet, t ex svåra upplevelser före placeringen och barnets relation till de biologiska föräldrarna, har visat sig ha en lägre grad av mind-mindedness (Fishburn et al., 2017). Hur kan man förstå det? Jo, troligen för att det flyttar fokus från vad som faktiskt pågår här-och-nu i relation mellan foster/adoptivförälder och barn. Då missar man en möjlighet att intressera sig för vad barnet känner, tänker och vill just nu. Det är ju också så att alla barn går igenom svåra och utmanande perioder, och allt sådant är inte per automatik påverkat av barnets tidiga upplevelser.
En lärdom att dra är hur viktigt det är att både våga reflektera över sig själv som förälder, vad jag känner och tänker och vill, men också vara nyfiken på vad barnet faktiskt känner, tänker och vill, här och nu.
Anna-Karin Åkerman
leg. psykolog, leg. psykoterapeut
Handledare och lärare i psykoterapi
Doktorand i klinisk psykologi vid Linköpings universitet
Referenser
Fishburn, S. et al. (2017). Mind-mindedness in Parents of Looked-After Children. Developmental Psychology, vol. 53(10), 1954-1965.
Möller, C. (2018), Mentalizing. Competence and process. Avhandling. Institutionen för Beteendevetenskap och Lärande, Linköpings universitet.
I juni 2018 röstade riksdagen för regeringens förslag att göra FN:s konvention om barnets rättigheter till svensk lag. Lagen (2018:1197) om Förenta nationernas konvention om barnets rättigheter trädde i kraft den 1 januari 2020.
Beslutet innebär ett förtydligande av att domstolar och rättstilllämpare ska beakta de rättigheter som följer av barnkonventionen. Barnets rättigheter ska beaktas vid avvägningar och bedömningar som görs i beslutsprocesser i mål och ärenden som rör barn. En inkorporering av barnkonventionen bidrar till att synliggöra barnets rättigheter. Det är ett sätt att skapa en grund för ett mer barnrättsbaserat synsätt i all offentlig verksamhet.
Vad innebär detta rent praktiskt? Går det genomföra i praktiken?
I artikel nummer tre står det att ”Barnets bästa ska beaktas i alla beslut som rör barn”. Men vem ser till att det är just barnet bästa som står i centrum vid beslutsfattningen och vem har befogenhet att göra dessa bedömningar? Det kommer att avgöras i tingsrätt många gånger framöver. I skrivande stund så har inget fall nått Högsta Domstolen, vilket innebär att det ännu inte finns något prejudikat att hålla sig till.
Socialtjänsterna kommer att jobba utifrån den nya lagen, på så vis påverkar den också Tjust Behandlingsfamiljers arbete. Behandlingssamordnare Robert Eriksson och behandligsförälder Malin Lindblom kommer under våren att informera och utbilda Västervikskontorets behandlingsfamiljer i dessa frågor och försöka skapa en förståelse kring vad lagändringen innebär för de barn vi har boende hos oss. Men man kan ifrågasätta huruvida den nyinstiftade lagen kommer kunna bidra till någon märkbar förändring. För vem vill inte redan nu barnets bästa?