Barnafrid är ett nationellt kunskapscentrum med regeringsuppdrag att samla och sprida kunskap om våld och andra övergrepp mot barn. Den 26-27 januari arrangerades Barnafrids digitala konferens på temat Barns utsatthet i ett livsloppsperspektiv – Prevention, tidiga insatser och samhällskostnader. Från Tjust behandlingsfamiljer deltog några psykologer.

Socialminister Lena Hallengren invigde konferensen. Nadine Burke Harris, barnläkare och forskare från Kalifornien, berättade om sin forskning kring Adverse Childhood Experiences (ACES) som visar att ju fler erfarenheter av misshandel, försummelse, psykisk ohälsa hos förälder, bevittnat våld osv. hos det enskilda barnet, desto större risk för ohälsa, både fysisk och psykisk. Begreppet ”toxic stress” handlar om hur skadligt det är för organismen att ha ett ständigt stresspåslag. Det faktum att trauman överförs i flera generationer även på biologisk nivå gav ytterligare förståelse för hur viktigt det är att arbeta på flera nivåer, med familjer och individer och behovet av preventivt arbete mot våld. Även svenska forskare lyfte in frågan i svensk kontext och de studier som gjorts hittills i ämnet. 

Varför hamnar barn i kriminalitet?

Niclas Långström, medicinskt sakkunnig på Socialstyrelsen föreläste om varför barn hamnar i kriminalitet, att det finns multifaktoriella förklaringar och vikten av att inte förenkla dynamiken bakom. Kriminaliteten bland unga har inte ökat senaste åren men den har blivit grövre bland den andel som hamnar i kriminalitet.

Sibel Korkmaz, forskare vid Stockholms universitet, mottog Barnafrids pris för bästa avhandling 2020-2021. Hon har i sin forskning studerat våld i ungas nära relationer. Hon lyfte fram att det inte skiljer sig från våld mot vuxna men att unga lever under andra omständigheter som påverkar utsattheten. Hon lyfte fram att unga som utsätts för våld i en relation ofta inte har något att jämföra med eftersom det ofta kan vara den första partnern. Ett sätt att hantera våld är att gå med på saker för att minska risken för mer våld. Vuxnas och skolans responser är av stor vikt för att bryta destruktiviteten.

Elevhälsa och skolans arbete

Det var flera seminarier på temat elevhälsans och skolans arbete vad gäller våld och våldsprevention. Även samverkan mellan förskola, skola och socialtjänst samt polis och socialtjänst belystes. Tyvärr är det omöjligt att lyssna till allt på samma dag, men en klar fördel med digital konferens är att det gick att se inspelade föreläsningar i efterhand.

Bemötande av unga brottsutsatta, primär och sekundär viktimisering berättade Sara Landström, forskare i rättspsykologi, som fokuserat på hur barn behandlas i rättsväsendet. Från Norge föreläste barnläkaren Synne Öien Stensland om Utöyastudien som pågått i tio år och där de studerat traumatisk stress ur olika aspekter utifrån den förfärliga katastrofen som drabbade så många unga människor.

Kunskapsbanken

Barnafrids nya Kunskapsbanken där de samlat material, forskningsrapporter och digitala utbildningar lanserades under konferensen. Där finns mycket intressant som kan gagna hela Tjust behandlingsfamiljers personalgrupp, exempelvis Barnafrids basprogram om våld mot barn, en webbaserad utbildning på ungefär en halvdag.

Konferensen avslutades med att den unga poeten Farhiya Feysal läste en fin dikt.

Länk till hemsidan: www.barnafrid.se

Rebecka Nietsche, Psykolog 

Under 2022 kommer vi lansera en helt ny hemsida för Tjust Behandlingsfamiljer.

Den nya hemsidan kommer vara modernare, mer levande och mer användarvänlig än den som vi använder just nu. Avsikten är att du som besökare på vår sida lätt ska kunna navigera utifrån ditt enskilda syfte och på ett enkelt sätt kunna komma vidare och hitta just det du söker. 

Vi håller just nu, i samarbete med vår reklambyrå, på att producera nya filmer och bilder som ska synas på hemsidan och i andra sammanhang. Vi har engagerat både personal på våra kontor och flera av våra behandlingsfamiljer i arbetet, och vi ser fram emot att kunna presentera den nya hemsidan!

Jennie Sjöblom, rekryteringssamordnare

De barn och ungdomar som placeras inom Tjust Behandlingsfamiljer brukar erbjudas psykoterapi med psykodynamisk inriktning. Nyligen publicerades en artikel med en genomlysning av forskningsläget för dessa psykoterapiformer (Midgley et al., 2021).

Trots att psykodynamiska terapiformer har en lång och väldigt rik historia, både teoretiskt och i klinisk verksamhet, så har man varit långsam vad gäller att forska om metodernas effektivitet. I den aktuella genomgången av forskningsläget framkom att psykodynamiska terapiformer kan hjälpa barn och unga med många olika sorters problem. I synnerhet verkar det som om det kan vara ett effektivt och relevant sätt att behandla; 

• Internaliserande symptom såsom depression och ångest
• Personlighetssyndrom i vardande 
• Barn som varit utsatta för försummelse eller trauma

Vanligt med sleeper effect

Ett fynd är också att det är vanligt med så kallad ”sleeper effect” även i psykoterapi med barn och unga. Det betyder att den som gått i psykoterapi fortsätter att förbättras i sitt mående även efter att terapin är avslutad, och ibland under ganska lång tid. I artikeln pekar också författarna på att det fortfarande behövs mer och framför allt mer välgjord forskning inom området då många studier är små, dvs. har få deltagare, och inte är så välgjorda. Få av studierna är så kallade RCT:s, studier där man slumpvis fördelar deltagarna till olika former av behandling. Å andra sidan är många av studierna gjorda med deltagare som är vanliga patienter som fått psykoterapi på vanliga mottagningar, alltså i en naturlig kontext, till skillnad från andra studier som görs på forskningsinstitut där man annonserat efter patienter. 

Anna-Karin Åkerman
Leg.psykolog, leg.psykoterapeut
Handledare och lärare i psykoterapi 
Doktorand i klinisk psykologi, Linköpings universitet

---

Referens

Midgley, N., Mortimer, R., Cirasola . et al., (2021). The Evidence-Base for Psychodynamic Psychotherapy With Children and Adolescents: A Narrative Synthesis. Frontiers in Psychology, 12. 

Utvecklingsledaren Konny Lindblom träffar och pratar med Lina Edelborg, behandlingssamordnare som precis har blivit klar med sin MBT-utbildning.

Vad är MBT för något? 

– MBT står för mentaliseringsbaserad terapi som från början var inriktad mot borderlinepersonligheter men har idag utvecklats till att användas betydligt bredare än så, berättar Lina. Att kunna mentalisera innebär att man förstår sig själv och att man kan se sig själv utifrån och på det sättet har man lättare för att hantera olika svåra situationer som man kan hamna i, fortsätter hon.

Fördelar när alla gått samma utbildning

Utbildningen som Lina har gått är en universitetsutbildning på 7,5 högskolepoäng och bedrivs av Karolinska Universitetssjukhuset. Alla behandlingssamordnare och psykologer som arbetar på Tjust Behandlingsfamiljer ska genomgå denna utbildning.

– När alla i teamet har genomgått denna utbildning så pratar alla samma språk vilket underlättar i behandlingsarbetet, säger Lina. Vi använder ett mentaliseringsfrämjande tänk i hela vår verksamhet vilket gör att metoden genomsyrar arbetet med såväl behandlingsfamiljerna som de placerade barnen, tillägger hon.

På vilket sätt kommer denna metod till gagn för våra placerade barn? 

– Genom att öka barnets mentaliseringsförmåga ökar även möjligheterna att förvärva ett annat anknytningsmönster än vad barnet har med sig i grunden. Det ökar barnets förmåga till goda relationer och sunda sätt att hantera sina egna känslor, berättar Lina.

---

Fakta: Fyra definitioner av mentalisering

• Holding mind in mind
• Förstå sig själv utifrån andra inifrån
• Förstå sig själv och andra utifrån inre mentala tillstånd
• Förstå missförstånd