Under hösten och våren har vi satsat på att personalen i våra resursteam gått en utbildning i mentaliseringsbaserad terapi (MBT) vid Karolinska institutet motsvarande 7,5 högskolepoäng. Vi kommer att utbilda samtliga resurspersoner i denna utbildning eftersom vi medvetet kommer att arbeta mer och tydligare mentaliseringsinriktat.

Vad är då mentalisering? Vad är mentaliseringsbaserad terapi? Och varför ska man arbeta med mentalisering med familjehemsplacerade barn och unga?

Mentalisering beskriver förmågan att förstå sitt eget och andras beteende utifrån inre, mentala tillstånd som tankar, känslor, impulser och önskningar. Om en individ har bristande mentaliseringsförmåga innebär det bl a att man har svårt att förstå andras intentioner, man kan ha svårt att förstå att andra kan uppleva en situation på ett annat sätt än vad jag själv gör och i synnerhet kan detta bli svårt när man har starka känslor. Mentaliseringsteorin utgår från att vi genom att utveckla vår mentaliserande förmåga kan förbättra våra relationer och vår psykiska hälsa. Barnets mentaliseringsförmåga utvecklas i relation till andra och det är kvaliteten på relationerna som är det centrala. Mentaliseringsförmågan hänger samman med anknytning; barnet behöver trygga relationer till anknytningspersoner som kan spegla barnets känslor så att barnet lär sig vad det känner, att det har ett inre, att det har en vilja och kan åstadkomma saker.

Läs mer →

Vad händer i fosterfamiljen? Hur är det för de föräldrar som har sina barn placerade i familjehem?

Hederskultur och kulturella aspekter på behandlingsarbetet.

Det var rubriken på en trevlig februari dag på Astridlindgrens Näs i Vimmerby. Dagen riktade sig till vår personal och våra Behandlingsfamiljer samt till våra uppdragsgivare.

Dagens föreläsare var Ingrid Höjer, Professor med inriktning på barn och familj vid Institutionen för socialt arbete, Göteborgs universitet. Ingrid har arbetat som forskare sedan -95 inom Socialt arbete med barn och familjer. Social barnavård. Familjehemsverksamhet. Forskning om ungdomar som lämnar dygnsvården. Ingrids forskning har huvudsakligen varit inriktad mot den sociala barnavården, men inbegriper även forskning inom familjerättens område. Ingrid fick också 2011 års FSF pris (Föreningen för socionomer i familjehemsvården) för sitt arbete.

Ingrid har lång erfarenhet som socionom, bland annat många år som familjehemssekreterare. Förmiddagen ägnades åt, hur familjehemsuppdraget påverkar alla medlemmar av familjen. I avhandlingen ”Fosterfamiljens inre liv” fokuseras på hur fosterföräldrar uppfattar sitt uppdrag. I boken Att leva med fostersyskon 2006 tillsammans med Monica Nordenfors synlig görs familjehemmets egna barn. Hur är det att leva med fostersyskon?

Efter lunch ändrades perspektivet och föreläsningen kom då att beröra föräldrar som har sina barn placerade i fosterfamiljer, en grupp som sällan har uppmärksammats av forskningen. Ingrid gav en genom gång av aktuell svensk och internationell forskning och vad som framkommer kring de biologiska föräldrarnas situation.

Under våren har all personal Behandlingsfamiljer, behandlingssamordnare och psykologer, tag i del av två mycket uppskattade föreläsningar kring Kulturella aspekter på vården i allmän het samt Hederskultur i synnerhet. Föreläsare var Rasool Awla, född i irakiska Kurdistan och utbildad till journalist i Jordanien. Rasool kom till Sverige 1984 och utbildade sig vidare i Sverige med magisterexamen i statskunskap och sociologi. Rasool arbetar idag  med hedersrelaterat våld och förtryck. Han har föreläst sedan 2000 kring kulturmöten och om de mekanismer som leder till hedersrelaterat våld och förtryck.