”Ett hem att växa i” främjar trygg omsorg

Denna artikel är del 1 av 5 i nyhetsbrevsutgåvan 2020 - #1

Under hösten 2019 startade vi återigen utbildningen ”Ett hem att växa i”, en utbildning alla våra anställda behandlingsföräldrar får genomgå när de börjar jobba hos oss. Socialstyrelsen har tagit fram ett utbildningsmaterial för grundutbildning till jour- och familjehem. Syftet är att främja trygg och säker vård för familjehemsplacerade barn- och ungdomar. 

Läromaterialet består av en bok som delas ut till familjehemmen och ligger till grund för hela utbildningen. Den bygger på barnkonventionen, aktuell lagstiftning, forskning och erfarenheter från socialtjänst, familjehem och placerade barn och ungdomar. 

Mötestillfällen möjliggör diskussion och erfarenhetsutbyte

Utbildningen, som innefattar åtta mötestillfällen á 3,5 timmar, innehåller teoretiska genomgångar och övningar, men också möjligheter till diskussioner och erfarenhetsutbyte, samt konkreta råd och tips till familjehemmen. 

I utbildningen får man också ta del av hur vi på Tjust behandlingsfamiljer arbetar med vår modell tillsammans med våra uppdragsgivare. 

Föreläsning om anknytning väckte reflektioner

Under ett mötestillfälle hösten 2019 höll Vimmerbys platschef och tillika psykolog, Charlotte Lindwall en föreläsning gällande anknytning. De 15 deltagarna var familjer från både Vimmerby-och Västervikskontoret. ”Gamla” behandlingsföräldrar som inte gått utbildningen tidigare, fanns också på plats och berikade  gruppdiskussionerna med erfarenheter och reflektioner kring aktuella frågor. 

Positivt att mötas över kommungränserna

I utvärderingen av utbildningen var ett stort antal deltagare positivt inställda till det faktum att man träffas över kommungränserna, de pekade på att det var nyttigt och roligt att i gruppdiskussioner få tid och tillfälle att ta del av varandras erfarenheter inom olika områden.

Ytterligare utbildningar

Vi som utbildningsledare är eniga om att utbildningen håller en hög kvalité och vi ser redan fram emot att få genomföra den med ett nytt härligt gäng framöver. Några av våra deltagare på utbildningen kommer vi få träffa igen redan i februari, då kör vi nämligen igång med internutbildningen ”Vägledande Sampel, basprogram, nivå 1”. En utbildning som alla våra anställda har möjlighet gå. Detta ser vi självklart fram emot.

Annika Karlén och Jennie Sjöblom

Annika har varit en del av TBF sedan 2008, under 10 år arbetade hon i rollen som behandlingssamordnare, men sedan 2019 jobbar hon som behandlingsledare/terapeut.

Annika håller bland annat i utbildningar som ”ett hem att växa i” och  ICDP, Vägledande samspelsutbildning för alla anställda och föräldrastödsprogram enligt ICDP med biologiska föräldrar.  Hon jobbar även med våra placerade ungdomar i MBT-grupp.

Jennie är socionom och har arbetat på TBF sedan 2016 som behandlingssamordnare, och sedan 2019 som rekryterkingssamordnare. Hon arbetade tidigare bland annat som LSS-handläggare för barn och ungdomar. Jennie utreder familjehem till alla företagets kontor, hon håller också i utbildningar som ”Ett hem att växa i” och nu även ICDP, Vägledande samspel. Tidigare har hon även jobbat lite med MBT- gruppen för våra ungdomar.

Filmer ska sprida kunskaper om verksamhetens arbete

Denna artikel är del 2 av 5 i nyhetsbrevsutgåvan 2020 - #1

Tjust Behandlingsfamiljer har sedan en tid tillbaka börjat producera filmmaterial, delvis för att kunna visa på de resultat verksamheten åstadkommer, men framför allt som en del av att sprida kunskaper om arbetssätt, metoder och internutbildningar.

Under hösten och vintern 2019 presenterades två filmer i syfte att visa på de positiva sidor som behandlingsföräldrarna själva upplever av att vara en del av Tjust Behandlingsfamiljer. 

Manusen utgår från intervjuer som gjorts med behandlingsföräldrar i organisationen, avsikten är att visa på att man kan göra skillnad som behandlingsförälder hos Tjust Behandlingsfamiljer. Filmerna visas bl.a. i sociala medier www.facebook.com/tjustbehandlingsfamiljer/.

Plattform med filmer i utbildningssyfte

I kommande projekt är målet att visa på det stöd som behandlingsföräldrarna får i sitt uppdrag, men också att ge allmänheten en större insikt i hur vissa yrkesgrupper inom verksamheten arbetar. I tillägg till de filmer som produceras i syfte att sprida kunskaper till allmänheten, kommer företaget bygga upp en kunskapsbank för de anställda. Här ska man samla internutbildningar i form av filmmaterial, på så vis kan man underlätta kontinuerlig fortbildning under anställningens gång. Under hösten 2020 planeras en egen Youtube kanal där företagets marknadsmaterial presenteras.  

Vad innebär psykiskt välmående?

Denna artikel är del 3 av 5 i nyhetsbrevsutgåvan 2020 - #1

Vad är psykisk hälsa eller psykiskt välmående hos barn och unga i familjehem? Och hur kan man mäta det? Olika studier från olika länder har upprepat fått resultat som visar på att barn och unga i familjehem är klart överrepresenterade när det gäller psykiatriska diagnoser. 

Gång på gång har forskare lyft fram att det av detta skäl är viktigt att bedöma psykiskt mående hos placerade barn och unga och att följa det enskilda barnets utveckling och behov av behandling. I England är det t.ex. obligatoriskt att alla placerade barn och unga en gång per år skattas med SDQ (the Strengths and Difficulties Questionnaire) som är ett instrument för att mäta psykisk hälsa. Men egentligen utformades aldrig SDQ för att mäta välmående, och välmående är också en viktig faktor som innebär mer än en frånvaro av symptom. 

Välmående kan spåras till ett antal grundläggande faktorer

När man på olika sätt studerat innebörden av psykiskt välmående hos placerade barn och unga, och tittat närmare på vad som behövs för att må bra, finner man ett antal återkommande teman: 

•Relationer:

Att över tid kunna upprätthålla relationer till sitt biologiska nätverk men också till vänner, lärare och socialarbetare.

•Respekt och rättigheter:

 Att känna sig delaktig i de beslut som fattas och få möjlighet att praktisera ansvar. Det här temat handlar också om vikten av att samtal kring det biologiska nätverket sker på ett respektfullt sätt. 

•Motståndskraft (resilience): 

Detta byggs genom att känna tillhörighet till sitt familjehem, att känna sig älskad och att ha en vuxen i sin närhet som man litar på. Det är också viktigt att få tillgång till den ”vanliga världen”, att t.ex. ha hobbies man kan utöva. 

•Återhämtning (recovery):

 Att få hjälp med svårigheter i vardagen men också att få ”en andra chans” när man begått misstag. Att få samma möjligheter som andra jämnåriga. 

När jag läser det här börjar jag tänka på anknytningsteorin och vad Schofield och Beek formulerat, om hur ett familjehem kan och behöver vara en trygg bas för den placerade. Familjehemmet behöver inkludera barnet i sin nya familj och samtidigt erkänna barnets tillhörighet till två familjer, men också hjälpa den unge att få känna sig kompetent på olika sätt. Trygghet och tillit är viktiga ord i denna process. 

Anna-Karin Åkerman

leg. psykolog, leg. psykoterapeut

Handledare och lärare i psykoterapi

Doktorand i klinisk psykologi vid Linköpings universitet

Referenser:

Egelund, T. & Lausten, M. (2009). Prevalence of mental health problems among children placed in out-of-home care. Child & Family Social Work, 14(2), 156-165. 

Schofield, G. & Beek, M. (2006). Attachment handbook for foster care and adoption. London: BAAF.

Selwyn, J, Wood, M. & Newman, T. Looked after children and young people in England: developing measures of subjective well-being. University of Bristol, U.K. 

Washington, T. Wrenn, A. & Kaye H. et al. (2018). Psychosocial factors and behavioral health outcomes among children in Foster and Kinship care: A systematic review. Children and Youth Services Review, 90, 118-133. 

Träffa oss på en konferens nära dig

Denna artikel är del 4 av 5 i nyhetsbrevsutgåvan 2020 - #1

Vi tror på det personliga mötet och de möjligheter som ett sådant ger. Därför brukar vi vara med på olika konferenser och utbildningsdagar, så att vi personligen kan presentera oss och Tjust Behandlingsfamiljer. Kanske kommer vi till ett event nära dig? Passa på att träffa oss!

Här kan du träffa oss:

5-6 februari kan ni träffa oss på konferensen Psykisk ohälsa Barn och unga i Stockholm.

 Läs mer om evenemanget här: https://expomedica.se/psykisk-ohalsa-sbu-hem/ 

4 mars finns vi återigen  på plats i Stockholm, denna gång för att medverka på  HVB och Familjehemsdagen. 

Läs mer om evenemanget här: https://www.hvbguiden.se/hvblss-dagen/hvb-och-familjehemsdagen-stockholm-4-mars.htm#doc2start

21 april befinner vi oss i Växjö, där medverkar vi på HVB och Familjehemsdagen.

Läs mer här: https://www.hvbguiden.se/hvblss-dagen/hvb-och-familjehemsdagen-vaxjo-21-april.htm#doc2start

Tjust Behandlingsfamiljer söker dig?

Denna artikel är del 5 av 5 i nyhetsbrevsutgåvan 2020 - #1

Våra kontor i Norrköping och Västervik växer och söker fler medarbetare. Har du rätt bakgrund och erfarenhet? Är du sugen på att börja arbeta med oss? Nu har du chansen! Gå in på vår hemsida och läs mer om tjänsterna. Vi ser framemot att träffa dig, vem vet kanske är det just du som kommer bli en del av vårt team. Läs arbetsbeskrivningen här:

www.tjustbehandlingsfamiljer.se/lediga-tjanster-intresseanmalan/

Arbetsbeskrivning

Du bedriver kvalificerat behandlingsarbete med inriktning på barn och ungdomar. Som Behandlingssamordnare blir du en del av de team som finns kring barn och unga som placeras i våra behandlingsfamiljer. Teamen består av barnets familjehem, behandlingssamordnare, psykolog och psykiatriker. Din roll innebär att du leder arbetet med att förverkliga genomförandeplanen, rapporterar till våra uppdragsgivare om hur behandlingen utvecklas, och håller i såväl behandlingskonferenser som vägledningar.

Du ansvarar för samarbetet med placerande samt förvaltning, men avlastar också behandlingsfamiljen i kontakterna med det biologiska nätverket. Du samarbetar och vägleder skolans personal runt barnet/ungdomen utifrån personens individuella behov och resurser. Du vägleder och handleder såväl behandlingsfamiljen som skolans personal runt den unge, utifrån ett relationellt perspektiv, för att nå målen i genomförandeplanen.

I syfte att följa den unges utveckling ansvarar du för återkommande uppföljning utifrån standardiserade utvärderingsinstrument, vilket också innebär en kvalitetssäkring av behandlingsarbetet.

Vi arbetar utifrån ett relationellt-psykodynamiskt perspektiv och sedan ett par år tillbaka är även mentaliseringsteorin implementerad i vår verksamhet, tillsammans bildar de en viktig grundpelare i vårt arbete, där behandlingsfokus ligger i själva samspelsprocessen.

Tjänsten omfattar heltid eller enligt överenskommelse. Du har egen handledning i grupp på ditt arbete. I arbetet ingår beredskapstjänstgöring enligt rullande schema. I övrigt är arbetstiden förlagd på dagtid med någon kväll då och då efter egen planering.