Den nyligen publicerade rapporten ”Insatser för bättre psykisk och fysisk hälsa hos familjehemsplacerade barn” från SBU, Statens beredning för medicinsk och social utvärdering, visar att barn i familjehem ofta saknar stödinsatser från socialtjänsten under sin placeringstid. Behovet efterfrågas även av biologiska föräldrar och familjehemsföräldrar. Rapporten belyser också bristen på svenska vetenskapliga studier och utvärderingar av de olika stöd som finns.
I rapportens slutsatser skriver man att ”insatser till familjehemsplacerade barn och familjehemsföräldrar kan förbättra barnens psykiska och fysiska hälsa, sociala situation, livskvalitet samt placeringarnas stabilitet. På grund av olikheter mellan insatserna och studiernas vetenskapliga utformning går det inte att avgöra vilka insatser eller vilka delar av insatserna som är verksamma.”
Med andra ord så lyfter man fram behovet av ytterligare forskning på området då man ser att insatser är av betydelse men vi vet idag inte med någon säkerhet vilka insatser eller på vilket sätt dessa har betydelse.
Tre specifika insatser
Rapporten lyfter fram tre specifika insatser där det finns studier som visar på något säkrare kunskap om effekter.
- ”Attachment and Biobehaviorial Catch-up”, en utbildning för familjehemsföräldrar som kan minska vissa psykiska symtom hos barnen.
- Föräldradelen av programmet ”Incredible Years” kan minska barnens beteendeproblem och öka familjehemsföräldrarnas förmåga att klara föräldrarollen.
- ”Take Charge” är en specialpedagogisk insats till ungdomar som kan förbättra deras självbestämmande, utbildningsgång och möjligheter till arbetet.
Rapporten betonar att det inte behöver betyda att en insats är verkningslös bara för att det saknas underlag att bedöma effekten. I rapporten konstateras att insatser till familjehemsplacerade barn och familjehemsföräldrar kan förbättra barnens psykiska och fysiska hälsa, sociala situation, livskvalitet samt placeringars stabilitet. Samtidigt ser man också att det är problematiskt att det saknas vetenskap om vilken typ av stöd som fungerar bäst – ingen av de cirka 30 olika insatser som används i landet har utvärderats i en svensk studie.
Ingen av de insatser som används i Sverige har utvärderats i en studie. I Sverige läggs tonvikten på att utreda familjers lämplighet och att utbilda dem. Att i Sverige erbjuda stödinsatser till barn eller familjehemsföräldrar under barnens placering är enligt rapporten mindre vanligt. Personer som har växt upp i familjehem, deras föräldrar och familjehemsföräldrar efterlyser enligt rapporten stöd till de placerade barnen och familjehemmen under placeringen.
Brist på studier
Det behövs forskning som undersöker effekten av insatser inom familjehemsvård.
Samtliga insatser som identifierats i litteraturöversikten bör rimligtvis kunna användas i Sverige men deras effekter behöver följas upp och utvärderas i en svensk kontext. De insatser som redan förekommer i Sverige behöver också utvärderas och undersökas vetenskapligt.
– Tjust Behandlingsfamiljer har ett omfattande stöd riktat både till familjehemmen och till den placerade unga. Vi handleder och utbildar våra familjehemsföräldrar i samspelsinterventioner och anknytningsbaserade förhållningssätt. Vi har också ett pågående forskningsprojekt för att kunna belysa effekter av vårt arbete och de insatser som riktas till familjehem och den unge, berättar Fredrik Lindwall, VD och föreståndare på Tjust Behandlingsfamiljer, och fortsätter:
Utifrån ovan tycker vi att det finns flera punkter som stärker vår tro på att det vi gör är i linje med god vård och behandling samt beprövad erfarenhet. Våra behandlingsresultat och låga sammanbrottsfrekvens pekar också på att de insatser vi tillsammans med er har möjlighet att göra har betydelse och gör skillnad för familjehemmen och de placerade unga.
/Fredrik Lindwall
VD/Föreståndare.
Om rapporten:
SBU – Insatser för bättre psykisk och fysisk hälsa hos familjehemsplacerade barn. Stockholm: Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU); 2017. SBU-rapport nr 265. ISBN 978-91-88437-07-5.