Tjust Behandlingsfamiljer deltog i december på Svenska Vårds dialogmöte kring familjehemsvård, där bl.a. IVO (Inspektionen för vård och omsorg) medverkade tillsammans med ca 25 olika verksamheter. Under dagen hölls också en liten workshop med IVO kring vilka områden i ett tillstånd som har betydelse för kvalitén i behandlingen.
Vi på Tjust Behandlingsfamiljer har länge velat se en tillståndsplikt för verksamheter som bedriver behandling via familjehemsvård liksom vi själva gör. Håkan Ceder lyfte fram detta i sin utredning kring Placeringsformer för barn och unga där en ny placeringsform lanserades, Behandlingsplacering i familj. Vi ser det som ett viktigt steg för att öka kvalitén i arbete med barn och unga i familjehemsvård och för att kunna få en tydligare bild av vad olika aktörer har för inriktning på sitt arbete.
Tillståndsplikt kan dröja
En familjehemsplacering för barn och unga är idag i många delar ett stort ingripande i den enskildes liv, vilket vi tycker föranleder att samhället ställer högsta möjliga krav på aktörer inom denna del av familjehemsvården. Många instanser och aktörer är också positiva till en skärpning av kraven och införandet av tillståndsplikt, dock har höstens höga belastning socialtjänsten utifrån migrationsproblematiken möjligen gjort att det kommer dröja lite till innan alla bitar är på plats för en ny lagstiftning på området. Även om riksdagen ännu inte har tagit ställning kring Ceders förslag känns det positivt att det förs en konstruktiv dialog kring kraven.
Frågeställningar
Under seminariet höll IVO i en workshop kring följande frågor.
- Vilken effekt på kvalitet har olika krav?
- Rangordna krav utifrån betydelse! Till exempel:
- – Lokaler
- – Föreståndare
- – Bemanning
- – Rutiner, exempelvis för utslussning eller för klagomålshantering
- – Finansiering
- När bör olika krav ställas (d.v.s. i tillståndsprövningen eller i tillsynen)?
- Ställer IVO vissa krav för tidigt/för sent?
Många viktiga aspekter lyftes fram från verksamheterna och bra diskussioner hölls. IVO fick med sig många synpunkter och tankar inför det fortsatta arbetet. Det är tidigt i processen det finns störst sannolikhet att ha konkret påverkan på innehållet i kommande regleringar. De bästa regleringarna skapas troligen genom att myndigheter, uppdragsgivare och vi verksamheter, har en god dialog kring vad som är av betydelse för kvalitén och rättssäkerheten. Hur processen kring tillståndsfrågorna kommer att se ut under 2016 återstår att se. Tjust Behandlingsfamiljer är aktiva tillsammans med branschorganisationen Svenska Vård för att kunna få fram en tillståndsplikt och regleringar som säkerställer att individen får en god och rättssäker behandling.