Under hösten och våren har vi satsat på att personalen i våra resursteam gått en utbildning i mentaliseringsbaserad terapi (MBT) vid Karolinska institutet motsvarande 7,5 högskolepoäng. Vi kommer att utbilda samtliga resurspersoner i denna utbildning eftersom vi medvetet kommer att arbeta mer och tydligare mentaliseringsinriktat.
Vad är då mentalisering? Vad är mentaliseringsbaserad terapi? Och varför ska man arbeta med mentalisering med familjehemsplacerade barn och unga?
Mentalisering beskriver förmågan att förstå sitt eget och andras beteende utifrån inre, mentala tillstånd som tankar, känslor, impulser och önskningar. Om en individ har bristande mentaliseringsförmåga innebär det bl a att man har svårt att förstå andras intentioner, man kan ha svårt att förstå att andra kan uppleva en situation på ett annat sätt än vad jag själv gör och i synnerhet kan detta bli svårt när man har starka känslor. Mentaliseringsteorin utgår från att vi genom att utveckla vår mentaliserande förmåga kan förbättra våra relationer och vår psykiska hälsa. Barnets mentaliseringsförmåga utvecklas i relation till andra och det är kvaliteten på relationerna som är det centrala. Mentaliseringsförmågan hänger samman med anknytning; barnet behöver trygga relationer till anknytningspersoner som kan spegla barnets känslor så att barnet lär sig vad det känner, att det har ett inre, att det har en vilja och kan åstadkomma saker.
I mentaliseringsbaserad terapi arbetar man med målsättningen att förbättra mentaliseringsförmågan; det är detta man ska ha i fokus hela tiden. Fokus i behandlingen ligger därför i processen och inte på ”innehållet” i terapin. Mentaliseringsbaserad terapi är från början en terapiform och ett behandlingsprogram som är utformat för svåra patienter, patienter med borderline personlighetsstörning. Eftersom man genom upprepade och välgjorda studier har kunnat visa att behandlingen är verksam har MBT även börjat användas på andra patientgrupper och i andra sammanhang. MBT är en s k evidensbaserad metod, och det har visat sig att positiva effekter av behandlingen håller i sig även över tid.
Utifrån våra erfarenheter med de barn och ungdomar vi arbetar med, flertalet med en grav anknytningsproblematik och många traumatiserade, ser vi att många har bristande mentaliseringsförmåga. Vi ser det som angeläget att arbeta för att utveckla deras förmåga till mentalisering då det är ett sätt att förbättra sin relationsförmåga och över huvud taget klara sig vidare i livet. Sedan lång tid har Tjust Behandlingsfamiljer arbetat med vägledande samspel och vi har ett utvecklat teamarbete kring varje barn/ungdom; detta innebär goda förutsättningar att utveckla vårt arbete ytterligare för att fokusera på mentalisering i vår behandling.