Den 15 november arrangerade vi en intern utbildningsdag kring psykiatrisk diagnostik för barn och ungdomar med fokus på skattningsformulär ASEBA. Föreläsare Per Gustafsson talade bl.a. om att skattningen kan vara ett stöd för den som fyllt i dem och kan skapa en samsyn mellan olika omsorgsgivare.
Utbildningsdagen var förlagd till Kvarnparken i Mjölby och riktade sig till all vår personal. Som föreläsare hade vi bjudit in Per Gustafsson, professor i barn- och ungdomspsykiatri, leg. läkare och specialist i barn- och ungdomspsykiatri, Med. Dr. vid Linköpings Universitet, leg. psykoterapeut, docent samt biträdande professor vid Linköpings universitet. Han har dessutom arbetat som barnpsykiater på Socialstyrelsen mellan 2009-2012.
Familjeinteraktion
Per Gustafsson disputerade på en avhandling om familjeterapi. Han intresserade sig främst av barnets samspel med sina föräldrar och syskon, det man benämner familjeinteraktion, och hur familjeterapi kan vara ett sätt att påverka barns psykiska och fysiska symptom. Per började föreläsningen med att berätta historiken bakom ASEBA (The Achenbach System of Empirically Based Assessment) som utvecklades i USA utifrån ett frågebatteri på barn och ungdomar som sökte vård- och behandling inom psykiatrin utifrån olika symtom.
Risker med psykiatriska diagnoser
Per var tydlig med att lyfta fram riskerna med psykiatrisk diagnoser utifrån att de kan fokusera på sjukdomar och brister och därmed skapa negativa förväntningar, hindra förståelsen för personen och försvåra för personen att ta itu med sin livssituation. Diagnosen i sig kan verka stigmatiserande. Han lyfte också fram vikten av att se barnet i sitt sammanhang där man både måste titta på barnet som individ, barnets psykomotoriska utveckling, familjen och om det finns någon dysfunktion eller andra belastande familjeförhållanden. Vidare bör man kartlägga ifall det finns rätt förståelse i skolan för barnet och bra stöd för inlärning. Har barnet kamrater och meningsfull fritidssysselsättning och får barnet vara med i ”den goda gemenskapen”?
Möjligheter med ASEBA
Per diskuterade svårigheter i att konstruera valida och reliabla skattningsformulär och olika aspekter som kan påverka utfallet. ASEBA är dock ett sådant instrument som dessutom har använts i många år. Det finns även många studier som har gjorts på instrumentet varav att det finns mycket jämförelsematerial. Detta kan i framtiden vara intressant ifall möjlighet ges att ”djupdyka” och på ett mer forskningsmässigt sätt ta sig an allt material som finns kring ASEBA på de barn och ungdomar som har varit inskrivna på Tjust Behandlingsfamiljer.
Samsyn och likartat stöd
De stora fördelarna som Per lyfter fram när det gäller ASEBA är att skattningen kan vara ett stöd för den som har fyllt i dem, genom att personen får en bild av sina egna eller någon annans situation. Framför allt är det en möjlighet att skapa en samsyn mellan olika omsorgsgivare att stötta omsorgstagaren med ett likartat stöd. Genom att kunna samtala kring de skillnader som finns mellan omsorgstagarens egna skattningar i förhållande till andra som har skattat individen kan man fånga in viktiga områden att arbeta med samt att man på så sätt kan förhindra att ett fortsatt negativt förlopp fortsätter. Framför allt stärker det kvalitén i arbetet då man kan följa processen och förändringar över tid.
Intressanta diskussioner avslutade föreläsningen
I slutet av dagen gick Per igenom med deltagarna två ärenden där man vid två olika tillfällen fyllt i ASEBA-formulär, både av den unge själv, behandlingsförälder och skola. Detta gav material till intressanta och engagerade diskussioner.